R roli skrev:
Vilken modell köpte du och hur verkar den om du nu hunnit prova den? Såg ut att vara en "liten rolig" pryl att ha i verktygslådan.
Har själv börjat nörda ner mig lite i ir-termometrar. Håller på att övertala mig själv om att en sån är svår att leva utan.

Lutar åt en Flir TG56
https://www.amazon.se/dp/B016WEEK5S...d=33TAY7L304L36&psc=1&ref_=lv_ov_lig_dp_it_im

Under resans gång lärt mig att det är skillnad på de optiska egenskaperna.
Den från Fluke har 10:1 respektive 12:1.
Flir:en ovan har 30:1, dvs mer exakt/lokal/begränsad mätning.

Tänker mig att det där är en livsinvestering, så då gör en femhundrig mer eller mindre inte så stor skillnad.
Den hårda vägen har man ju lärt sig att det dyraste är ju att köpa något halvbra/halvdyrt, och sen vilja uppgradera.
 
D Daaaaaniel skrev:
.
Den från Fluke har 10:1 respektive 12:1.
Flir:en ovan har 30:1, dvs mer exakt/lokal/begränsad mätning.
Är det typ "avläsningskonen" som redovisas i de siffrorna? Som då ger större avläsningsyta beroende på avståndet?
 
En riktig Flir ska det vara.

Termografisk bild av en radiator som visar värmefördelning med en FLIR-kamera.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
Appendix
  • Laddar…
Campar Campar skrev:
...satan vad tung den var...
Jag skrev faktiskt det ;) men jag förstår att du ändå är lite överraskad! Hoppas din fungerar lika bra som min!
 
richardtenggren
Jag hade svårt att motivera en riktig Flir värmekamera, även om jag kikade runt en hel del efter en!
@roli jag köpte 62 Max då priset inte skiljde så mycket mellan 62an och denna.
 
useless useless skrev:
En riktig Flir ska det vara.

[bild]
En värmekamera som visar den bilden lär väl kosta minst 5-siffrigt....
 
Nejdå. Det är en Cat S61 mobiltelefon. går att få för runt 6000:- just nu. Det har dock precis släppts en uppföljare, S62, som är lite vassare och lite dyrare, men inte så blodigt. En vanlig iPhone eller top-Samsung är ju dyrare...
 
R roli skrev:
Är det typ "avläsningskonen" som redovisas i de siffrorna? Som då ger större avläsningsyta beroende på avståndet?
Precis. Större kon innebär att den läser av från större yta, dvs även yta som du faktiskt inte vill mäta på.
Därför vill man ha så liten kon som möjligt.
Har man för stor kon måste man komma närmre det man mäter för att inte oavsiktligt "mäta utanför".

Därför ska man inte bara titta på kameror och tänka "perfekt, 0.1grad noggranhet, det räcker för mig".
Det kan fortfarande bli väldigt missvisande.
 
Med IR-termometrar finns det fler saker att ta hänsyn till. Först och främst bör man bestämma emissionstalet för den yta man avser att mäta på. Jag tog en tejp och kalibrerade instrumentets inställning för emissionstal mot en annan termometer (typ K) som mätte på samma yta. Den tejpen använder jag på värmeledningsrör osv för att få en vettig mätning. Vidare, och det har säkert många upptäckt, är de lurigt med ytor som reflekterar värmestrålning. Metallblanka ytor blir det knas med. Därav tejpen. Vid låga temperaturer blir precisionen betydligt sämre än vid rumstemperatur och uppåt. Det hänger samman med att en yta strålar ut energi som är proportionell mot temperaturen upphöjd till 4. Se Stefan-Boltzmanns strålningslag:
https://www.sciencedirect.com/topics/physics-and-astronomy/stefan-boltzmann-law . Vid lägre temperaturer blir den utstrålade energin så låg att det blir svårt att få någon signal. Att man får en temperaturuppgift i sitt instrument behöver inte betyda att det är korrekt. Samma problem uppstår givetvis i värmekameror.
 
  • Gilla
Emil.P och 5 till
  • Laddar…
mattiasp mattiasp skrev:
Med IR-termometrar finns det fler saker att ta hänsyn till. Först och främst bör man bestämma emissionstalet för den yta man avser att mäta på. Jag tog en tejp och kalibrerade instrumentets inställning för emissionstal mot en annan termometer (typ K) som mätte på samma yta. Den tejpen använder jag på värmeledningsrör osv för att få en vettig mätning. Vidare, och det har säkert många upptäckt, är de lurigt med ytor som reflekterar värmestrålning. Metallblanka ytor blir det knas med. Därav tejpen. Vid låga temperaturer blir precisionen betydligt sämre än vid rumstemperatur och uppåt. Det hänger samman med att en yta strålar ut energi som är proportionell mot temperaturen upphöjd till 4. Se Stefan-Boltzmanns strålningslag:
[länk] . Vid lägre temperaturer blir den utstrålade energin så låg att det blir svårt att få någon signal. Att man får en temperaturuppgift i sitt instrument behöver inte betyda att det är korrekt. Samma problem uppstår givetvis i värmekameror.
Som tillägg: På många ir-termometrar kan man välja emissionstal utifrån vad för typ av yta man mäter på.
 
D Daaaaaniel skrev:
Som tillägg: På många ir-termometrar kan man välja emissionstal utifrån vad för typ av yta man mäter på.
Jag ser att min titel är väl vald. Passar in på de flesta av min inlägg.
 
mattiasp mattiasp skrev:
Med IR-termometrar finns det fler saker att ta hänsyn till. Först och främst bör man bestämma emissionstalet för den yta man avser att mäta på. Jag tog en tejp och kalibrerade instrumentets inställning för emissionstal mot en annan termometer (typ K) som mätte på samma yta. Den tejpen använder jag på värmeledningsrör osv för att få en vettig mätning. Vidare, och det har säkert många upptäckt, är de lurigt med ytor som reflekterar värmestrålning. Metallblanka ytor blir det knas med. Därav tejpen. Vid låga temperaturer blir precisionen betydligt sämre än vid rumstemperatur och uppåt. Det hänger samman med att en yta strålar ut energi som är proportionell mot temperaturen upphöjd till 4. Se Stefan-Boltzmanns strålningslag:
[länk] . Vid lägre temperaturer blir den utstrålade energin så låg att det blir svårt att få någon signal. Att man får en temperaturuppgift i sitt instrument behöver inte betyda att det är korrekt. Samma problem uppstår givetvis i värmekameror.
Vill inte påskina att jag är expert på detta men det du skriver skriver gäller väl främst för fall som kan anse likna det ideala jämnviktsfallet med black body radiation. Dessa ir-mätare går ju även ganska högt, 650 degC är vanligt, och vid de temperaturerna är ju sällan mätobjektet i termodynamisk jämnvikt med omgivningen. Men det är kanske kalibrerat för på något annat sätt?
 
  • Gilla
Marwie84
  • Laddar…
Ett tips om man vill ha en riktig värmekamera som ger bilder utan att ruinera sig. Den här bilden kommer från en billig tillsats från Flir som man sätter på en telefon. Flirprylen mäter och ger en lågupplöst bild och telefonens kamera kompletterar med en bättre bild. Nu är den här till en gammal telefon, men det borde finnas till nyare. Jag gav runt tretusen tror jag och den var kanon till att hitta energitjuvar i ett gammalt hus. Både dålig isolering och elprylar som läckte värme.

Termisk bild på en dörr med färgspektra som visar värmeutstrålning, tagen med FLIR värmekamera-tillsats för telefon. Temperatur är markerad till cirka 12.3°C.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
Sthlm1891
  • Laddar…
AXS
Jag är inte heller expert på detta. Emissionstalet för en svart kropp, exempelvis solen, är 1. Jag solen som exempel, eftersom det kan uppfattas som lite lustigt att solen är en svart kropp. Få saker är egentligen i perfekt jämvikt, men mycket kommer tillräckligt nära i de tidsrymder som är aktuella att mäta på för en husbyggare. Det finns en princip som kallas den reciproka relationen när det gäller värmeöverföring via värmestrålning. Den innebär att en strålande kropp tar upp värmestrålning lika effektivt som den avger värmestrålning, och det sker samtidigt. Nu är det 28 år sedan jag läste kursen i värmetransportfenomen, så jag kan ha glömt en stor del av detta. Nu ska jag inte orera så mycket mer om detta, i alla fall inte förrän jag ids läsa på bättre.
 
  • Gilla
richardtenggren
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.