Bolånetak, amorteringar?

[Nyfniken]

Ah, du tänker så. Ja, men en vacker dag får man trots allt problem med räntebetalningarna. Om man inte lånar till de med förstås.

 

[Suhagg]

Den kris som slog till på 90-talet var definitivt en kris, och det fanns dom som råkade riktigt illa ut- men hur många var det egentligen som blev insolventa eller ens tvingades lämna hus och hem pga att bopriserna gick ned som dom gjorde (samtidigt som räntan gick upp och lågkonjukturen slog till) ?
Jag menar inte att man skall säga att "det var ju inte så farligt då", och bara köra på - men som en ledtråd till hur många som verkligen kan komma att råka riktigt illa ut om ngt liknande händer igen

/K

Många har nog återhämtat sig.
Känner några som byggde nytt precis i denna sväng. 1,2milj la de ut, ökade lite i värde sen kom smällen. Den ena i paret fick kicken från jobbet. Ett halvår senare skiljdes de. Mitt i krisen. Fick sälja för 700.000. Båda hamnade i varsin hyresrätt och några hundra tusen var i skulder kvar på det sålda huset.

 

[fredl]

Jag tycker, när man läser den här tråden, att man får intrycket av att bankerna lånar ut lite hur som helst...
Min erfarenhet är att bankerna är ganska tuffa med utlåning, framförallt efter finanskrisen. Alla banker jag har pratat med kräver att man ska klara en ränta på minst 6% och ha en viss buffert därefter t.ex. om någon blir arbetslös. I vissa fall kräver de även att du ska ha en livförsäkring. Så det här "bankomatsnacket" känner jag inte riktigt igen.
Sen är det ganska vanskligt att dra paralleller till den amerikanska bostadskraschen och den bostadsmarknad som vi har i Sverige. Den amerikanska bostadsmarknaden är betydligt mer spekulativ. Det är inte ovanligt att man äger både två, tre till fyra bostäder för att ha som en ren investering. I Sverige är det väldigt ovanligt.
Om man tittar på de områden i USA som har kraschat så är det inte direkt centrala Manhattan utan ytterområden som har påverkats hårt av finanskrisen och arbetslöshet.
Så länge det är mer attraktivt att bo i Stockholm än i Södertälje och Göteborg är mer populärt än Borås och vi har ett lågt bostadsbyggande. Ja, då får vi nog vänja oss vid högre boendekostnader i storstadsregionerna och andra attraktiva lägen.

Bankerna lånade väl ut lite hur som helst. Dessutom tycker jag inte att de tar sitt ansvar idag med kringgåendet av bolånetaket med blancolån. Det enda taket gör då är ju att ytterligare göda bankerna med större inkomster på grund av den ur deras synvinkel förmånligare räntan. Sedan har de absolut blivit striktare vid nyutlåning jämfört med innan krisen.

Kritiken kring sänkta ränteavdrag tycker jag luktar populism. Om ett hushåll inte klarar av ett sänkt avdrag med 5% så bör de se över sin ekonomi. Det borde inte vara ett problem om nu bankerna har så stränga krav på marginaler.

Ex 1 miljon i lån, 5% i ränta ger en ränteutgift före avdrag på 50 000
Ränteavdrag på 30% ger en utgift på 35 000
Med sänkt ränteavdrag till 25% blir utgiften istället 37 500, dvs en skillnad på 2 500 per miljon om året

Det var en bra artikel i morgonens DN om ämnet.

 

[Björn Grylls]

Att amortera medan man kan är en bra huvudregel, dvs att när räntorna är låga så kan man passa på att amortera lite mer och när räntorna går upp är man därmed mindre exponerad.

Belåningsgraden är ganska bra att ha i åtanke och den ska ställas i relation till ens betalningsförmåga samt hur stort räntelyft ekonomin klarar av. Dessutom (och jag kan inte understyka hur viktigt det här är!) bör man skaffa sig en livs- och inkomstbortfallsförsäkring.

 

[Cancellara]

Bankerna lånade väl ut lite hur som helst. Dessutom tycker jag inte att de tar sitt ansvar idag med kringgåendet av bolånetaket med blancolån. Det enda taket gör då är ju att ytterligare göda bankerna med större inkomster på grund av den ur deras synvinkel förmånligare räntan. Sedan har de absolut blivit striktare vid nyutlåning jämfört med innan krisen.

Det är väl typ statliga SBAB som överväger att ge ut blancolån!? Övriga storbanker verkar inte speciellt positiva till detta. I såfall tror jag att du ska ha en väldigt bra relation med din bank.
Förövrigt så är det ganska lätt att komma runt amorteringskraven och det är en av anledningarna till att Finansinspektionen inte är speciellt positiva till det förslaget. Det var ju någon som nämnde tidigare i denna tråd hur man gör i Irland för att komma runt amorteringskrav.
Jag tror , som jag skrivit innan, att bolånetaket tillsammans med ökade räntor kommer att kyla av marknaden under slutet av 2011 och början av 2012.

 

[Nyfniken]

Det är väl typ statliga SBAB som överväger att ge ut blancolån!? Övriga storbanker verkar inte speciellt positiva till detta. I såfall tror jag att du ska ha en väldigt bra relation med din bank.

Varför skulle det vara svårt att få låna ett par hundra tusen? Mig var det i alla fall inga problem för, och då har jag nog ingen speciellt "bra relation" med min bank.

 

[mr_bygg]

Swedbank har ett privatlån på upp till 350 000:- som de marknadsför på sin hemsida och det ser inte ut att krävas någon större säkerhet, så jag tror precis som Nyfiken att det inte är några större problem att ta ett "blancolån" om man har en städad ekonomi även hos andra banker än SBAB.

 

[Cancellara]

Varför skulle det vara svårt att få låna ett par hundra tusen? Mig var det i alla fall inga problem för, och då har jag nog ingen speciellt "bra relation" med min bank.

När jag har pratat med bankerna har en kontantinsatts varit en självklarhet vid bostadsköp. Och då har jag pratat med Nordea, Handelsbanken, SBAB och Danske Bank.
Men det är möjligt att det varierar och vilken typ av bostad man köper.

 

[Nyfniken]

När jag har pratat med bankerna har en kontantinsatts varit en självklarhet vid bostadsköp. Och då har jag pratat med Nordea, Handelsbanken, SBAB och Danske Bank.

Ja, en kontantinsats är nog ett krav. 15% verkar inte vara något krav någonstans.

Vi hade drygt en halv miljon att köpa hus för. Det räckte ju såklart inte till 15%

 

[Cancellara]

Vet inte om ni har läst analysen i riksbankens tidsskrift, penning och valutapolitik. Men den är ganska intressant och den mest seriösa som jag har läst hitintills gällande bolån och en befarad bostadsbubbla i Sverige ( se sidan 37).
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/PoV_sve/sv/2010/pov_2010_3.pdf

 

[FredrikR]

Vet inte om ni har läst analysen i riksbankens tidsskrift, penning och valutapolitik. Men den är ganska intressant och den mest seriösa som jag har läst hitintills gällande bolån och en befarad bostadsbubbla i Sverige ( se sidan 37).
[länk]

Inte läst, men vad jag förstått från diverse reportage i media så är inte hela riksbankdirektionen/ledningen överens om det är en bubbla eller ej.
Det kan så klart vara så att bubbla är på väg att uppstå utan att dom är överens men..
Sen kan man ju fundera över vilka signaler det sänder ut när vice chefen och chefen verkar vara inne på två olika linjer?
Den ena vill höja och har motiveringar för det (och är således chef) den andra tycker det höjs för tidigt och är vice..

 

[Hempularn]

Eftersom den generösa utlåningen till stor del går till konsumtion (låna mer på huset och köp grejer) så har det en stödjande effekt på konjunkturen. Om staten ville bromsa på allvar så är minskad avdragsrätt för låneräntor en bättre väg att gå än konstlade hinder som 95% taket som bankerna själva går runt genom blancolån med ännu högre räntor som ger bostadsköparen en sämre sits än tidigare. Detta minskar inte bostadskostnaderna på något sätt, det gynnar endast bankerna på säljarnas och köparnas bekostnad

Så länge det inte byggs så ökar bostadsbristen och därmed priserna. Medelklassens flykt från miljonprogramsområden är en bidragande faktor till ökade priser på borätter och villor. Vidare så finns ett uppdämt behov då ungdomar bor allt längre hos föräldrarna och de få hyresrätter som finns packas allt tätare med nya invandrare som får förtur till lägenheterna. Det är ingen bubbla så länge alltfler människor måste bo någonstans.

 

[Hene]

Det är mycket möjligt att jag nu framstår som extremt okunnig och lite smått dum i huvet, men det gör inget. Jag undrar helt enkelt om ränteavdraget verkligen är så konstigt som många verkar mena. Är det verkligen så att det är att jämföra med ett bidrag till de som har bostadslån? Jag tolkar det (men vad vet jag) som att det endast ska skattas på pengarna EN gång och det ska betalas av den som FÅR räntan, inte av den som betalar. Jag betalar ju 30 % skatt på mina kapitalinkomster och jag antar att banken betalar 30 % skatt på den ränta som de får av mig. Är det inte ganska logiskt då att jag "slipper" betala skatt på dessa pengar (eller i alla fall får göra avdrag på 30%, motsvarande kaptialinkomstskatten) eftersom pengarna skattas av den som får dem, alltså banken? Tänker jag helt fel?

 

[Hempularn]

@Hene,

Nja, inte riktigt. Banken betalar inte 30% på dina ränteinbetalningar. Gör de ingen vinst efter sina kostnader betalar de inte in andra skatter än löneskatter. Däremot så betalar de som förser banken med pengar skatt på sina kapitalinkomster så i princip har du rätt. Tanken är 30% in och 30% ut skall balansera varandra. Ändrar man till 20/20 eller 0/0 så blir det detsamma för staten.

Däremot så ger en avdragssänkning mindre utrymme att konsumera på kredit vilket kyler av hela konjunkturen och inte bara bostadsmarknaden eftersom de som redan har lågt belånade hus tar nya konsumtionslån för båt, bil, semester och annat med huset som säkerhet. Därför kommer vi inte att se några drastiska ändringar på boendevillkoren och utlåning.

 

[Suhagg]

Det jag menar med huset som bankomat är att man har X% belåningsgrad och när huset har ökat i värde och belåningsgraden minskat så tar man upp ett nytt billigt lån och återställer därmed belåningsgraden till X% igen. Pengarna används till ny bil, renoveringar, platt-TV, resor och annan konsumtion. Detta gör att bilindustrin, byggare, byggmarknader, elektronikindustrin, resebranchen och alla andra branscher går för högtryck och alla är glada och nöjda. Men om fastighetspriserna slutar stiga och det införs bolånetak och kanske eventuellt amorteringskrav så kan Svensson inte längre ta upp nya lån eftersom det inte längre sker några värdeökningar som tar ner belåningsgraden och skapar utrymme för Herr och Fru Svensson att ta några nya lån. Så hur gärna familjen Svensson än vill ha det där nya köket med granitbänkskivor och rostfria vitvaror så får de vackert spara ihop pengarna antingen genom att amortera ned belåningsgraden för att sen ta ett nytt lån, eller spara på annat sätt. Bankomaten är stängd! När sparandet ökar och lånen till konsumtion minskar så tappar bilindustrin, byggindustrin, elektronikbranschen m.fl. efterfrågan, arbetslösheten ökar, lågkonjunktur, och så vidare, och så vidare.

Jag förutspår inte armageddon utan försöker bara beskriva ett förlopp som hänger samman med husprisernas ständiga stegring, låga räntor och lättillgängliga krediter som vi har haft ganska länge nu.

Jag tvivlar på att detta är sanningen dock.
http://www.dn.se/ekonomi/fa-tar-extra-bolan-for-konsumtion