Tack för förtydliganden!
Så kontentan av allt detta är att jag inte har någon (i tid närliggande) praxis på min sida och inte möjlighet att kringgå kommunens riktlinje om 10% prickmark med attefallsreglerna pga närheten till den allmänna marken.
Däremot så verkar godkännanden från kommunens sida vara godtyckliga (se tex placeringar av garage på kartan i första inlägget) kanske pga en mindre strikt PBL före 2011).
Absurt att ju större byggnadsarea jag har, desto större byggnad på prickmark får jag uppföra enligt kommunens 10% riktlinje. Borde ju vara tvärt om då prickmarken finns för att motverka tätbebyggnad (i detta fall då anledning ej anförs i detaljplan från 1940).
Så kontentan av allt detta är att jag inte har någon (i tid närliggande) praxis på min sida och inte möjlighet att kringgå kommunens riktlinje om 10% prickmark med attefallsreglerna pga närheten till den allmänna marken.
Däremot så verkar godkännanden från kommunens sida vara godtyckliga (se tex placeringar av garage på kartan i första inlägget) kanske pga en mindre strikt PBL före 2011).
Absurt att ju större byggnadsarea jag har, desto större byggnad på prickmark får jag uppföra enligt kommunens 10% riktlinje. Borde ju vara tvärt om då prickmarken finns för att motverka tätbebyggnad (i detta fall då anledning ej anförs i detaljplan från 1940).
Jag tolkar avslagsbeskedet som att kommunen är tydliga med att attefallshuset måste ligga minst 4,5m från vägen.C_krusty skrev:
Nja....
Kommunens förslag:
"Ni kan lämna anmälan om attefallsbyggnad, tillbyggnad max 15m2 vilken kan placeras minst 4,5m ifrån tomtgräns mot uppfartsvägen för ovanliggande granne ELLER kan placeras närmare än 4,5m till grannfastighet (med skriftligt godkännande från granne)."
Kommunens förslag:
"Ni kan lämna anmälan om attefallsbyggnad, tillbyggnad max 15m2 vilken kan placeras minst 4,5m ifrån tomtgräns mot uppfartsvägen för ovanliggande granne ELLER kan placeras närmare än 4,5m till grannfastighet (med skriftligt godkännande från granne)."
Redigerat:
Ja som sagt närmare en granne, inte uppfartsvägen.
Jo ditt sätt är ju ett sätt att tolka det, men inte så kommunen pratat med mig.
Kommunens mark är ju min närmsta granne, så någon placering närmre än 4,5m blir ju isåfall aldrig möjlig. Även kommunens mark är väl en grannfastighet eller missar jag något i terminologin?
Jag återkommer med ett eventuellt resultat senare!
Kommunens mark är ju min närmsta granne, så någon placering närmre än 4,5m blir ju isåfall aldrig möjlig. Även kommunens mark är väl en grannfastighet eller missar jag något i terminologin?
Jag återkommer med ett eventuellt resultat senare!
Redigerat:
Boverket har en sammanfattning av ett av de mest relevanta rättsfallen, ffa kommentaren längst ner:C_krusty skrev:
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunsk...s-narmare-grans-mot-allman-plats-an-45-meter/
Kommentar
Den här domen klarlägger en fråga som länge har varit oklar i plan- och bygglagstiftningen. Bygglovsärenden där friggebod placeras närmare tomtgräns mot väg har hanterats på olika sätt i olika kommuner, men nu är alltså frågan klarlagd. En komplementbyggnad som uppförs närmare gräns mot väg än 4,5 kräver alltid bygglov.
Enligt en annan dom från MÖD, 2013-09-20 (mål nr P 1972-13) ska samma synsätt gälla för alla typer av allmän plats och inte endast allmän väg. I målet gränsade den aktuella tomten mot ett s.k. Nf-område avsett för fritidsändamål mm. Domstolen tillämpade samma lösning som i ovanstående dom och ansåg att kommunen inte kunde anses vara en sådan granne som kan lämna medgivande enligt PBL 9 kap 4 §.
Men det du är ute efter i övrigt (sätt att komma undan kommunens begränsningar) kan jag inte hjälpa dig med annars. Hempularen har gett dig väldigt bra förklaringar, och din kommun har rätt: Du måste ha bygglov för åtgärden som du söker, och din sökta åtgärd går inte att tolka som en liten avvikelse i lagens mening. Vad gäller uppdelning, i vilken ordning osv så har hempularen redan gått igenom det flera gånger.
Jo kommunen är då din granne.C_krusty skrev:
Men om det gäller allmän kommunal mark, jag vet inte exakt vad som skiljer kommunal mark som är allmän eller inte. Men ex. en väg är allmän mark.
Där kan inte någon kommunal myndighet ge ett grannesamtyckande till bygglovsfritt bygge, utan den rätten ligger på samtliga kommuninvånare. Så om du kan få ett explicit samtycke från varenda människa som är skriven i kommunen, så tror jag att det gäller.
Men som sagt, det kan tänkas att den där infartsvägen inte anses som allmän mark, jag har inte klart för mig vad skillnaden är på allmän mark och "oallmän".
När det som i det här fallet är detaljplanelagt så är det där det är planlagt som allmän plats så är det "allmän mark" och det är då kommunen inte kan ge sitt medgivande. Väg är allmän plats i detaljplan.hempularen skrev:
Om kommunen äger exempelvis en bostadsfastighet så kan de agera som precis vilken fastighetsägare som helst.
Jag tycker att det låter lite märkligt att grannen har servitut på kommunens mark om den är allmän plats (dvs väg i detaljplanen).Varför skulle grannen gå med på att sköta marken genom ett servitut om det är kommunens mark och allmän plats.
Hej,
Det är bara en "land remsa" i detaljplanen från 40 talet. För tio år sedan asfalterade grannen marken för att ha möjlighet att köra upp på vintrarna
Saker och ting har väl lösts på mest praktiska sätt under årens lopp....
Det är bara en "land remsa" i detaljplanen från 40 talet. För tio år sedan asfalterade grannen marken för att ha möjlighet att köra upp på vintrarna
Saker och ting har väl lösts på mest praktiska sätt under årens lopp....
Nja, i detaljplanen är det antingen allmän plats (väg eller natur) eller kvartersmark (mest troligt bostad). Även i en detaljplan från 40-talet.C_krusty skrev:Hej,
Det är bara en "land remsa" i detaljplanen från 40 talet. För tio år sedan asfalterade grannen marken för att ha möjlighet att köra upp på vintrarna
Saker och ting har väl lösts på mest praktiska sätt under årens lopp....
Det spelar ju inte så stor roll för dig. Det var bara lite lustigt att grannen skulle ha servitut om det är en väg i detaljplanen. Är det kommunens mark (och det är kommunalt huvumannaskap) är ju kommunen skyldiga att stå för driften.
Ok, jag kan inte terminologin.
På min detaljplan finns det en "grundtomt", XXX 1:1. Den ägs av kommunen och består av främst ett större berg och skog.
"land remsan" i det här fallet (4,5m bred) går mellan mig och en granne - ovanför mig finns en annan granne och denna landremsa är hans enda möjlighet att komma till sin fastighet från kommunens väg (som även den ligger på 1:1). Denna "remsa" är en liten del av den större 1:1.
Kommunens planarkitekt sade att grannen har den på servitut. Jag trodde det var arrenderad mark. Grannen (byggare) har asfalterat den själv.
På min detaljplan finns det en "grundtomt", XXX 1:1. Den ägs av kommunen och består av främst ett större berg och skog.
"land remsan" i det här fallet (4,5m bred) går mellan mig och en granne - ovanför mig finns en annan granne och denna landremsa är hans enda möjlighet att komma till sin fastighet från kommunens väg (som även den ligger på 1:1). Denna "remsa" är en liten del av den större 1:1.
Kommunens planarkitekt sade att grannen har den på servitut. Jag trodde det var arrenderad mark. Grannen (byggare) har asfalterat den själv.
Redigerat:
Hej igen!
Om man får ett bygglov för tex ett uterum och en tillbyggnad (där uterummet ligger på prickmark men godkänns av kommunen pga mindre än 10% av total byggnadsyta på prickmark) och sedan bygger uterummet, men inte utför tillbyggnaden under den tid bygglovet är giltigt, Kan bygglovet då rivas upp för den del som har utförts eller har det vunnit laga kraft?
Om man får ett bygglov för tex ett uterum och en tillbyggnad (där uterummet ligger på prickmark men godkänns av kommunen pga mindre än 10% av total byggnadsyta på prickmark) och sedan bygger uterummet, men inte utför tillbyggnaden under den tid bygglovet är giltigt, Kan bygglovet då rivas upp för den del som har utförts eller har det vunnit laga kraft?
Vet inte om jag förstår frågan. Men om du får bygglov för två saker, men bara bygger den ena. Då skall du i princip inte få slutbevis. Vill du då avbryta och slutbevis bara för ena åtgärden, så är det en bygglovsprövning.