Om du inte redan gjort det så skulle jag ta reda på vad skälet för prickningen är. Det skall framgå av detaljplanen eller förarbeten till planen.
Ofta är det bra om man kan visa att det planerade bygget inte strider mot tanken bakom detaljplanen, om det sedan räcker när det är ett såpass stort "övertramp" är nog tveksamt.
Ofta är det bra om man kan visa att det planerade bygget inte strider mot tanken bakom detaljplanen, om det sedan räcker när det är ett såpass stort "övertramp" är nog tveksamt.
regeln om 10 år innebär att kommunen inte får kräva rivning eller sanktionsavgifter om ett hus eller ändring är mer än 10 år.C_krusty skrev:
Detta gäller normalt svartbyggen, Men snl, tidigare PBL så kunde en granne "upptäcka" att det fanns ett bygglov för grannens hus. Iom. att han upptäcker att lovet finns så har han 3v på sig att överklaga, det kan då vara efter 9 år. Varvid läsntyrelsen kan riva upp bygglovet och det är därmed ett svartbygge som skall rivas. Nu med senaste PBL, så anses alla vara underrättade om bygglovet, och det vinner därmed laga kraft efter 3 veckor (eller vad den exakta gränsen är).
Detta att gamla bygglov revs upp efter många år är ju inte så vanligt, men det förekom.
Om du påppekar att grannen byggt sin carport, och det helt saknas bygglov, då riskerar han att få riva. Har han fått lov men på felatiga grunder och enl. gamla PBL, så händer inget såvida inte du faktiskt överklagar hans lov.
Hempularen har svarat väldigt bra i tråden.
Det preliminära svar som C_krusty har fått är som sagt en preliminär bedömning för att hen ska kunna bestämma sig för om det är något hen vill gå vidare med och få prövat eller om hen vill återkalla bygglovansökan mot en mindre avgift (dvs, innan handläggaren har lagt ner mer tid i ärendet).
Om C_krusty väljer att pröva ärendet vidare för att få ett beslut så kommer handläggaren nog fortsatt att föreslå avslag. I vissa kommuner har handläggaren delegation på avslagsbeslut, i andra kommuner måste avslagsbeslut tas upp i byggnadsnämnden.
Byggnadsnämnden kan besluta att gå emot tjänstemannens förslag. Det är en viss kostnad för denna prövning, och kostnaden tas ut även om det blir avslag.
Om C_krusty får ett avslagsbeslut går detta att överklaga till Länsstyrelsen. Då får C_krusty samla på sig bygglovhandlingar för alla andra fastigheter inom detaljplanen för att lusläsa när och hur man gjorde bedömningarna så att hen har argumentation för sin överklagan.
Om det finns många beviljade bygglov på prickmark och nära gata/allmän plats, och några av dem har meddelats som små avvikelser från nya PBL, så kan Länsstyrelsen bedöma att likhetsprincipen bör tillämpas. Dvs, har byggnadsnämnden tidigare bedömt att vissa avvikelser är förenliga med detaljplanen enligt nya PBL så kan ibland samma princip tillämpas.
Om Länsstyrelsen bedömer att byggnadsnämnden har fattat fel beslut så återförvisas ärendet för vidare handläggning utifrån Länsstyrelsens bedömningsgrunder. (Sen kan detta i sin tur överklagas vidare osv).
Många "om". Det går tyvärr inte att förutsäga vad som händer fortsatt.
Det preliminära svar som C_krusty har fått är som sagt en preliminär bedömning för att hen ska kunna bestämma sig för om det är något hen vill gå vidare med och få prövat eller om hen vill återkalla bygglovansökan mot en mindre avgift (dvs, innan handläggaren har lagt ner mer tid i ärendet).
Om C_krusty väljer att pröva ärendet vidare för att få ett beslut så kommer handläggaren nog fortsatt att föreslå avslag. I vissa kommuner har handläggaren delegation på avslagsbeslut, i andra kommuner måste avslagsbeslut tas upp i byggnadsnämnden.
Byggnadsnämnden kan besluta att gå emot tjänstemannens förslag. Det är en viss kostnad för denna prövning, och kostnaden tas ut även om det blir avslag.
Om C_krusty får ett avslagsbeslut går detta att överklaga till Länsstyrelsen. Då får C_krusty samla på sig bygglovhandlingar för alla andra fastigheter inom detaljplanen för att lusläsa när och hur man gjorde bedömningarna så att hen har argumentation för sin överklagan.
Om det finns många beviljade bygglov på prickmark och nära gata/allmän plats, och några av dem har meddelats som små avvikelser från nya PBL, så kan Länsstyrelsen bedöma att likhetsprincipen bör tillämpas. Dvs, har byggnadsnämnden tidigare bedömt att vissa avvikelser är förenliga med detaljplanen enligt nya PBL så kan ibland samma princip tillämpas.
Om Länsstyrelsen bedömer att byggnadsnämnden har fattat fel beslut så återförvisas ärendet för vidare handläggning utifrån Länsstyrelsens bedömningsgrunder. (Sen kan detta i sin tur överklagas vidare osv).
Många "om". Det går tyvärr inte att förutsäga vad som händer fortsatt.
Hej, jag kan inte riktigt släppa idén - 2 frågor till de mer lag/praxis kunniga:
1) När en liten avvikelse bedöms och jag behöver hamna under 10% på prickmark, är det
A) relationen total byggnadsarea på prickmark (gammal byggnation + planerad byggnation) genom total byggnadsarea
B) planerad byggnadsarea genom total byggnadsarea
som bedömningen görs utifrån?
-------------
2) skulle följande plan kunna förbättra min möjlighet eller missar jag något?
A) söka bygglov för halva uterummet (med granngodkännande då närmre tomtgräns än 4,5m så att jag hamnar inom 10% prickmark)
B) När det är godkänt kan jag då sedan anmäla attefallsutbyggnad mindre än 15kvm (som dock även den kommer närmre än 4,5m från tomtgräns - vilket grannen har godkänt)
-> på så vis kringgå procentgränsen 10% på prickmark? Eller innebär tomtgränsregeln i 2B att attefallsreglerna ej är tillämpliga så att jag måste söka bygglov och då faller på 10%?
Tack på förhand!
1) När en liten avvikelse bedöms och jag behöver hamna under 10% på prickmark, är det
A) relationen total byggnadsarea på prickmark (gammal byggnation + planerad byggnation) genom total byggnadsarea
B) planerad byggnadsarea genom total byggnadsarea
som bedömningen görs utifrån?
-------------
2) skulle följande plan kunna förbättra min möjlighet eller missar jag något?
A) söka bygglov för halva uterummet (med granngodkännande då närmre tomtgräns än 4,5m så att jag hamnar inom 10% prickmark)
B) När det är godkänt kan jag då sedan anmäla attefallsutbyggnad mindre än 15kvm (som dock även den kommer närmre än 4,5m från tomtgräns - vilket grannen har godkänt)
-> på så vis kringgå procentgränsen 10% på prickmark? Eller innebär tomtgränsregeln i 2B att attefallsreglerna ej är tillämpliga så att jag måste söka bygglov och då faller på 10%?
Tack på förhand!
När man bedömer en planavikelse så tittar man på hela huset, hur planenligt är det slutligt efter att den planerade byggnadsarbetet är klart.
I avslagsförslaget har handläggaren påpekat två olika avvikelser. Dels att det byggs mycket på prickad mark, dels att bygget kommer för nära gränsen. Båda dessa avvikelser summeras med andra ev. avvikelser som kan finnas på fastigheten sedan tidiagare (då kan även ex. ett fristående garage som står nära en gräns räknas in).
Exakt hur kommunen bedömer de här avvikelserna är svårt att veta. Det kan vara så att även en enda kvm på prickad mark i kombination med att det blir nära gränsen, är för mycket. Generellt anses bygge på prickmark som en rätt stor avvikelse. Och kommunen kan mycket väl neka dig att bygga ens en millimeter in på prickad mark, framförallt med argumentet att du har goda marginaler för bygge i annan riktning.
Attefallstillbyggnad får byggas på prickad mark, och de får byggas nära en gräns till granne, om grannen godkänner. De får däremot aldrig byggas nära gräns mot väg eller annan allmän plats, kommunen Har inte rätt att ge "grannemedgivande", utan du skulle behöva godkänt från alla som är skrivna i kommunen, enskilt veto gäller.
Däremot så kan kommunen i sin roll som bygglovsmyndighet godkänna ett bygge nära väg, som en mindre avvikelse. men då är det alltså ett vanligt bygglovspliktigt bygge.
I avslagsförslaget har handläggaren påpekat två olika avvikelser. Dels att det byggs mycket på prickad mark, dels att bygget kommer för nära gränsen. Båda dessa avvikelser summeras med andra ev. avvikelser som kan finnas på fastigheten sedan tidiagare (då kan även ex. ett fristående garage som står nära en gräns räknas in).
Exakt hur kommunen bedömer de här avvikelserna är svårt att veta. Det kan vara så att även en enda kvm på prickad mark i kombination med att det blir nära gränsen, är för mycket. Generellt anses bygge på prickmark som en rätt stor avvikelse. Och kommunen kan mycket väl neka dig att bygga ens en millimeter in på prickad mark, framförallt med argumentet att du har goda marginaler för bygge i annan riktning.
Attefallstillbyggnad får byggas på prickad mark, och de får byggas nära en gräns till granne, om grannen godkänner. De får däremot aldrig byggas nära gräns mot väg eller annan allmän plats, kommunen Har inte rätt att ge "grannemedgivande", utan du skulle behöva godkänt från alla som är skrivna i kommunen, enskilt veto gäller.
Däremot så kan kommunen i sin roll som bygglovsmyndighet godkänna ett bygge nära väg, som en mindre avvikelse. men då är det alltså ett vanligt bygglovspliktigt bygge.
Hej hempularen - stort tack för svar.
Kommunen har bett mig att fundera på hur jag kan få det prickade under 10% av byggnadsarea samt återkomma med granngodkännande.
Innan jag går tillbaka till dem tänkte jag göra förarbetet med att förstå lagföreskrifterna - min uppfattning är att de inte kommer rekommendera mig en kreativ lösning, men att de kommer godkänna så länge det inte blir för jobbigt & de håller sig inom arbetsgruppens (bygglovenhetens) riktlinjer.
Så jag tror fråga 2 kvarstår - krävs bygglov (och därmed prövning av liten avvikelse från detaljplan) då attefallsutbyggnad kommer nära tomtgräns eller räcker det med bygganmälan inklusive grannyttrande (och därmed ingen prövning av liten avvikelse från plan).
Tack på förhand!
Kommunen har bett mig att fundera på hur jag kan få det prickade under 10% av byggnadsarea samt återkomma med granngodkännande.
Innan jag går tillbaka till dem tänkte jag göra förarbetet med att förstå lagföreskrifterna - min uppfattning är att de inte kommer rekommendera mig en kreativ lösning, men att de kommer godkänna så länge det inte blir för jobbigt & de håller sig inom arbetsgruppens (bygglovenhetens) riktlinjer.
Så jag tror fråga 2 kvarstår - krävs bygglov (och därmed prövning av liten avvikelse från detaljplan) då attefallsutbyggnad kommer nära tomtgräns eller räcker det med bygganmälan inklusive grannyttrande (och därmed ingen prövning av liten avvikelse från plan).
Tack på förhand!
Ja attefallshus/tillbyggnader går helt utanför bygglovsprövningen, utom då det som handlar om bygganmälan, vid hanteringen av bygganmälan antar jag att de samtidigt bedömer att det faktiskt är ett attefallshus, reglemässigt.
Det har funnits en del trådar här om attefallsutbyggnader. Det är tydligen lite gråzon om huruvida en attefallsutbyggnad måste ansluta till huvudbyggnadens huskropp, eller om den får vara en utbyggnad av ett garage. jag har inte koll på detaljerna där. Men om du tänker ansluta till till uterummet så kanske du bör läsa på de delarna.
Det kan också vara lite si och så med att göra en kombinerad bygglovsprövad utbyggnad och attefallsutbyggnad samtidigt. Du får formellt inte ansluta en attefallsutbyggnad till en del av huset "som inte finns". Om du vill ansluta till en bygglovsutbyggnad, så skall den vara färdig och ha slutbevis, innan du får ansluta en attefallsutbyggnad till den. Jag tror att en del kommuner inte är så petiga på den punkten. Det kan ju innebära att man måste bygga en vägg som sedan rivs efter ett par dagar.
Det har funnits en del trådar här om attefallsutbyggnader. Det är tydligen lite gråzon om huruvida en attefallsutbyggnad måste ansluta till huvudbyggnadens huskropp, eller om den får vara en utbyggnad av ett garage. jag har inte koll på detaljerna där. Men om du tänker ansluta till till uterummet så kanske du bör läsa på de delarna.
Det kan också vara lite si och så med att göra en kombinerad bygglovsprövad utbyggnad och attefallsutbyggnad samtidigt. Du får formellt inte ansluta en attefallsutbyggnad till en del av huset "som inte finns". Om du vill ansluta till en bygglovsutbyggnad, så skall den vara färdig och ha slutbevis, innan du får ansluta en attefallsutbyggnad till den. Jag tror att en del kommuner inte är så petiga på den punkten. Det kan ju innebära att man måste bygga en vägg som sedan rivs efter ett par dagar.
Så uterum med sadeltaks modell kanske kommunen kan acceptera om jag ansöker som ett pulpettaksrum med bygglov och därefter ett motstående pulpettaksrum under attefallsreglerna - intressant och ska ta föreslå en sådan lösning så får vi hoppas att det går vägen!
Vågar nog inte köra på idén utan för-OK på attefallsdelen för det skulle bli otroligt fult med bara en del...
Vågar nog inte köra på idén utan för-OK på attefallsdelen för det skulle bli otroligt fult med bara en del...
Formelt OK lär du inte få förrän halvan redan finns där.
Har oxå varit i de tankarna 😆 bättre att lägga pengarna på rejäl hustillbyggnad i isolerade kvadrat som också ökar husets värde tänkte jag sen. Går att sätta stora skjutdörrar på den också ☺️ Med plats för ett stort långbord..KnockOnWood skrev:Det hör väl egentligen hit men varför byggs alla dessa uterum?
Eller Pensionärs-kuvöser som de också kallas.
I min värld:
Antingen är det kallt och blåsigt, och då sitter man inne i vardagsrummet.
Eller så är det vindstilla, soligt och varmt, och då sätter man sig där ute.
Vad skall man ha "uterummet" till?
När man inte kan bestämma sig, inne eller ute?
Nej, bygg en altan dit där ni vill sitta för att njuta av natur, fågelliv, utsikt och vad det kan vara.
Och börjar det falla ner lite regndroppar, så går ni in i vardagsrummet
De byggs är nog främst för att kunna förlänga sommaren både på vår&höst och som en plats för långbordet vid grillen - alla har inte långbord i vardagsrummet 😉 Alltså fler möjliga grillkvällar under tak och lättare att kunna värma upp utrymmet med terrassvärme om det blir inglasat antar jag ☺️ - och behålla semesterkänslan även när semestern är slut och man har jobb i veckorna..
Redigerat:
Är vägen (dvs det svarta) allmän platsmark i detaljplanen som ägs av kommunen?
Kommunen som markägare får inte som granne godkänna byggen närmare gräns än vad detaljplanen medger å allmänhetens vägnar. (Kanske det i teorin skulle funka att hålla folkomröstning men det känns väl kanske inte riktigt rimligt).
Sen är det en del kommuner som godkänt ändå, antingen innan rättspraxis eller av okunskap. Det finns domar i ämnet.
Kommunen som markägare får inte som granne godkänna byggen närmare gräns än vad detaljplanen medger å allmänhetens vägnar. (Kanske det i teorin skulle funka att hålla folkomröstning men det känns väl kanske inte riktigt rimligt).
Sen är det en del kommuner som godkänt ändå, antingen innan rättspraxis eller av okunskap. Det finns domar i ämnet.
Ja, allmän platsmark men servitut till grannen ovanför för hans enda möjlighet att komma till sin tomt.
Kommunen har ej anfört allmän mark som skäl utan endast andel prickmark & vill ha grannyttrande för att jag kommer nära (under 4,5m) från min tomtgräns, dock ej nära någon annans tomtgräns (förutom då kommunens/servitutmarken).
Kommunen har ej anfört allmän mark som skäl utan endast andel prickmark & vill ha grannyttrande för att jag kommer nära (under 4,5m) från min tomtgräns, dock ej nära någon annans tomtgräns (förutom då kommunens/servitutmarken).
Det blev snabbt rörigt och grötigt med hur regler, avvikelser och medgivanden tillämpas när Attefallsåtgärderna kom till.C_krusty skrev:
Hempularen beskrev det väldigt bra i inlägg #21, men jag försöker ändå förtydliga lite till. Hoppas att jag inte gör det grötigare istället.
För bygglovpliktiga åtgärder, så ska dessa följa detaljplanens bestämmelser och byggnadsstadgan (övergångsbestämmelser säger bl.a. att man generellt ska hålla sig 4,5 meter från tomtgräns i äldre planer utan avståndsbestämmelser).
Kommunen kan medge små avvikelser från detaljplanen, men måste då väga ihop alla avvikelser på hela tomten. Det finns ingen generell regel om 10% avvikelser tillåtna på tomten eller för respektive åtgärd.
Vid avvikelser från detaljplanens bestämmelser eller om åtgärden går emot byggnadsstadgan så måste handläggaren underrätta (höra med) berörda sakägare (ägare till direkt berörda eller angränsande fastigheter) (PBL 9 kap. 25 §). Det så kallade "grannehörandet" innebär inte att man söker sakägarnas medgivande. "Grannehörandet" är till för att de ska få komma till tals med synpunkter om förslaget påverkar dem negativt eller om det har andra konsekvenser.
Kommunen äger normalt allmän platsmark (gata, park, natur). Kommunen som markägare yttrar sig alltså om förslaget påverkar denna mark negativt på något sätt. Kommunen kan inte ge något medgivande i ett sådant här hörande.
Servitutet på berört område innebär (normalt) även att de fastighetsägare som ingår i servitutet hörs, eftersom de kan komma att påverkas av åtgärden.
För bygglovbefriade åtgärder så omfattas de inte av detaljplanens bestämmelser (som ni sett), men där talar lagen om medgivande vid åtgärd närmare gräns än 4,5 meter, "om de grannar som berörs medger det". Det är här det finns rättsfall (praxis) som har kommit fram till att kommunen inte kan anses vara en sådan granne som kan lämna ett medgivande till bygglovbefriade åtgärder som hamnar närmare än 4,5 meter från allmän platsmark. Alltså får man inte ha Attefallsåtgärder eller friggebodar där.
Sammanfattning (för mitt inlägg blev så långt)
Vid bygglov: man underrättar/hör med berörda sakägare (grannar och andra) om de har några synpunkter, kommunen kan vara en sådan sakägare
Vid bygglovbefriat: man söker berörda grannars medgivande, kommunen är inte en granne som kan lämna medgivande (enligt praxis)