Finns det så mycket testdata numera på hur COP ligger vid -15 och -20?pacman42 skrev:
Tidigare när jag tittade var det tomt på det.
Det fanns något test i ett kylrum. Men det avfärdades av alla som oseriöst.
Det är väl fortfarande 410 A som används. Borde vara köldmedium som avgör.
-----------
Det är så att när COP faller så behöver man helt enkelt fler LVP eller kraftigare sådana. Och det har man antagligen inte dimensionerat för. Kan vara vettigt att under de timmarna använda en annan värmekälla.
Fler LVP kan i sig vara en bra ide. Då får man bättre spridning av värmen i vanliga fall.
Jag bytte nyligen min 17år gamla Autotherm Luft/vatten-pump mot en Mitschubishi Ecolan COP 4,8. Det är väl mätt vid +7 enl någon standard. Siffror vid kallare temp hittar jag inte. Märkte en kraftig minskning av förbrukningen. Värmepumparna måste ha förbättrats avsevärt dom sista 20 åren.D Daniel 109 skrev:
Jag kommer byta min jordvärmepump men jag är tveksam till om det verkligen lönar sig jämfört med direktel. Livslängden på dessa verkar oklar, den är mer än 10 år men vid 12 menar två oberoende firmor att det går en brytpunkt, längre än så ska man inte förvänta sig, man kan såklart ha tur men man ska inte bli förvånad och de råkar ut för något större då och då ska det inte vara lönt att laga, man byter. Priset just nu för bytet är 180.000kr, det är alltså 15.000kr per år i hårdvara, något är allvarligt fel här.
En jordvärmepump är samma tekniska produkt som bergvärmepump med skillnaden att att du tar energin från en kollektorslang nergrävd i jorden istället för berg. Vanligt i Skåne/Halland med milt klimat.D djac skrev:
Teknisk livslängd bör vara ca 18 år, men visst kan du drabbas av kompressorhaveri tidigare. Det är dock inte vanligt.
Tyvärr blev det off-topic nu.
Hej djacD djac skrev:
Jag har en IVT X15, en varvtalstyrd bergvärmepump (utan elspets) som nu har fungerat i 17 år. Under vinterhalvåret med värmebehov går den i stort sett kontinuerligt (inga start stopp) och ineffekten varierar då mellan ca 1–5,3 kW och den har klarat ned till 35 minusgrader utan elpatron.
Att den inte behöver starta/stoppa för att reglera temperaturen innebär rimligen ett mindre mekaniskt slitage av kompressor och drivlina.
Varvtalstyrningen utan elpatron innebär att den inte behöver mer än ca 5,3 kW vid dimensionerande utetemperatur, DUT, (som är -34 grader). Detta håller både nere kommande effektavgifter till nätägaren och elenergikostnaden till elleverantören.
Hur länge en 17 år gammal bergvärmepump har kvar i livslängd vet jag inte men den årliga elenergibesparingen samt besparingen genom 16 A i stället för 25 A abonnemangssäkringar har redan betalat hela bergvärme installationen och kan, rimligen, dessutom räcka till att betala en eventuell ny pump när den nuvarande lägger av.
Har man en värmepump som hämtar sin värme från uteluften då minskar värmepumpens uteffekt vid sjunkande utetemperatur samtidigt som värmebehovet ut från värmepumpen till bostaden ökar.
Med sjunkande utetemperatur ökar dessutom slitaget på värmepumpen (trycket i kompressorn) och värmepumpen behöver stöd (ofta via direktel) för att klara husets värmebehov som ger ökad risk för effektavgift (beroende på hur tarifferna sätts).
Detta sammanfaller dessutom med att elpriset ofta stiger när effektbehovet genom elnäten ökar.
Det är en fördel om man då t.ex. har en alternativ värmekälla som sänker effektbehovet och avlastar (minskar slitaget) på värmepumpen.
Redigerat:
Kan också vara så att den gamla satt igen i värmeväxlarna. Vet inte hur ofta och noggrant du rengjorde där. Kan också vara så att gamla LVP'n tappat köldmedium via något svagt läckage.K Klacken skrev:
I grunden så sätts COP av köldmedium. Sedan finns lite utrymme för optimeringar. Men för luft-vatten så finns väl mer utrymme för optimeringar.
Kommer ihåg att Nibes gamla skräp 2003 stängde av sig vid -10 ute. Hade en kollega som köpte en sådan och det var ingen ände på problemen. Av okänd anledning hade svenska luft vatten pumptillverkare då bestämt sig för att lagra vattnet utomhus. Blir lite mer värme förluster då när det är -10 ute, än om VV-beredaren är inomhus.
Jag har en gammal BVP som är 27 år nu. Inga haverier alls. Men tänker att det är dags att byta i alla fall. Finns lite mer finesser på de nya. Och med åren så ökar slitage och risk för haveri. Jag har nog haft tur.
Hittade inte vilken tråd det var just nu, men det finns grafer i ett par trådar här i forumet som visar hur effektiva LLVP från ett par märken är vid olika temperaturer. Mitt märke finns ine med, men jag hittade för ett par år sedan en graf som visade att den låg på COP~=2 vid -15 grader vilket jag använde som värsta temperatur när jag valde värmepump. I förrgår morse hade jag -19 grader vilket är det kallaste jag haft utanför huset på de dryga 20 år vi har bott i det. Sedan jag började göra egna mätningar 2015 så slår den temperaturen det tidigare rekordet med 3 grader. Det var rätt smart att välja -15 grader som lägsta värde vid beslutet ändå, vi har ju stödvärme i form av el och ved också.D daVinci skrev:
Hej pacman42
Här blev det varmare, så vi kom ”upp” till – 19 grader från att det som lägst varit ned till -28 i går och -34 för två veckor sedan.
Jag saknar en bättre information till husägare om bl.a. värmekällor som värmepumpar.
Den köldknäpp som varit nu, har överraskat många som tror att deras värmesystem är trasigt, när det snarare handlar om att det är kallare än värmesystemet är dimensionerat för.
Det gäller att inte pressa kompressorn för hårt då det kan ”kosta” ett haveri eller kortare livslängd på en värmepump.
Man har berättat för mig att under 1990-talet gavs inte låneunderlag för att installera skorsten vid nybyggnation samtidigt som många byggde med direktel.
Kompressorn kan utan vidare gå på full effekt. Det är den byggd för.
Det har ju gått 20 år så numera lär det finnas mer data. Gäller bara att hitta den.
Denna fras hittade jag:
Och det var min uppfattning efter att ha rotat i frågan för 20 år sedan. En LVP är då ungefär som ett elektriskt konvektorelement. Och inte mycket lär ha ändrats sedan dess då det är köldmedium som bestämmer.
Läget är sämre för luft vatten. Iom att man skall lyfta temperaturen mycket högre. Kanske till 55 grader. Medan en LVP går till kanske 30 grader.
Gjordes någon BVP förr med dubbla system just för att bättra på verkningsgraden då varje del lyfte temperaturen ca hälften. Men det blir ju högre tillverkningskostnad på de. Tror inte det blev någon kioskvältare.
Man kan även använda koldioxid som köldmedium. Har fördelaktiga egenskaper. Men då måste man ha högre tryck och så blir det dyrare därför.
Ja, det är till sist en optimering mot en sweet spot som kunderna bestämmer var den är. Fördelen med kapitalism är att kapitalisterna tar och provar ut alla möjliga optimeringar. Och låter sedan kunderna välja.
Det dräller väl med info på nätet. Men för att få in det i hjärnan måste man göra en viss ansträngning. Och det är väl där skon klämmer. Många har inte tagit den ansträngningen. Och då förblir man okunnig.M Martin Lundmark skrev:
För en BVP är en energibrunn ungefär lika kall hela tiden. Men när utetemp är -34 så drar man mer energi från energibrunnen och då sjunker COP en aning. Och så riskerar man att hålet fryser.
Därav att man då kan ha ordnat så att elpatronen går in. Det är korta tider under året.
Man har en dimensionerande temperatur och den lär vara varmare än -34.
Hade en Nibe F2025 LVVP fram till maj i år när jag bytte till överdimensionerad bergvärme.
Bara det faktum att jag sluppit gå ut till fläkten och hugga bort is som bildats inne i fläkttrumman med en mejsel när det var riktigt kallt ute är värt hela investeringen. 😅
Bara det faktum att jag sluppit gå ut till fläkten och hugga bort is som bildats inne i fläkttrumman med en mejsel när det var riktigt kallt ute är värt hela investeringen. 😅
De jag köpte för 20 år sedan hade redan då en värmekabel som höll utedelen isfri.J JockeHX skrev:
På marken under blev det dock en iskaka. Men den smälter ju vid plusgrader. Var bara ett år jag behövde hugga lite i den. Det var ett extremt år. Inte en plusgrad mellan nyår och 20:e Mars. SJ och alla hade stora problem den vintern.
Nibe F2025 hade ingen värmekabel runt fläkttrumman, ens som tillbehör. Behövde själv installera ett kondensvattentråg med värmekabel under pumpen för att leda bort kondensvattnet eftersom gamla ägarna lät den dumpa allt vatten precis vid grunden. Varje vinter blev det som en isbana runt pumpen innan jag fixade detta. Fast när löv fastnade i tråget så blev det ändå en iskaka som letade sig upp till förångaren.D daVinci skrev:
Att is bildades på insida fläkttrumma berodde på att när avfrostning skedde och fläkten gick igång så sköt den iväg ett litet moln av kondens ur fläkten, och när det var tillräckligt kallt fastnade lite ånga på insidan som byggdes upp till lite is. När väl fläktbladen träffade isen lät den som en helikopter. 😁
Funderade på att installera en värmekabel på insida fläkttrumma också på nått sätt men eftersom elpatronen gick igång redan vid -3 grader så skyndade elkrisen på ett byte till annan värmekälla…