Är ni redo för elprischocken som precis startat?

[Daniel 109]

Men den som väljer att köra bil ska inte behöva betala sina samhällsekonomiska kostnader? Enligt myndigheten Trafikanalys betalar personbilar bara hälften av vad de kostar när de kör på landsbygden och bara en tredjedel när de kör i tätorter, Lastbilar betalar ännu mindre andel. Vidare har kostnaderna för att resa kollektivt ökat mer än kostnaderna för att köra bil.

Jag tycker också att de som åker buss ska betala sina biljetter själva. Men så länge biltrafiken inte betalar sina kostnader är det rimligt att även kollektivtrafiken subventioneras.

Där är en majoritet av den ”kostnaden” koldioxid utsläpp. Biltrafiken betalar mer för koldioxidutsläppen än alla andra utsläpps källor. Så kalylen känns något udda.

 

[pmd]

Men den som väljer att köra bil ska inte behöva betala sina samhällsekonomiska kostnader?

Samhällsekonomiska kostnader är en lurig term. Om man drar det till sin spets att alla ska betala sina samhällsekonomiska kostnader så ska vi inte ha någon offentligt finansierad sjukvård. Bl.a.

Enligt myndigheten Trafikanalys betalar personbilar bara hälften av vad de kostar när de kör på landsbygden och bara en tredjedel när de kör i tätorter, Lastbilar betalar ännu mindre andel. Vidare har kostnaderna för att resa kollektivt ökat mer än kostnaderna för att köra bil.

Jag är helt för att biltrafik inte subventioneras av offentliga medel om kollektivtrafik inte heller subventioneras.
Min gissning är att bilister vinner på en sådan deal.

 

[Daniel 109]

De räknar med att en liter bensin medför en kostnad i form av koldioxidutsläpp på 18,6kr.

 

[Dilato]

Samhällsekonomiska kostnader är en lurig term. Om man drar det till sin spets att alla ska betala sina samhällsekonomiska kostnader så ska vi inte ha någon offentligt finansierad sjukvård. Bl.a.

Betalar cyklister fullt ut för cykelbanan, gångtrafikanter för trottoaren o.s.v ?
Till slut blir det löjligt 🤓

 

[Dilato]

De räknar med att en liter bensin medför en kostnad i form av koldioxidutsläpp på 18,6kr.

Var kan jag sälja min co2, jag har gott om den och uppenbarligen har den ett värde eftersom den har ett pris 🤔😉

 

[bjorn.abelsson]

Där är en majoritet av den ”kostnaden” koldioxid utsläpp. Biltrafiken betalar mer för koldioxidutsläppen än alla andra utsläpps källor. Så kalylen känns något udda.

Klimatpåverkan är en viktig, och rimlig, del av vad vägtrafiken bör betala. Trafiken svarar för en tredjedel av våra territoriella utsläpp. Men den är inte hela kostnaden. På landsbygden dominerar koldioxidkostnaden, men i tätorter är kostnaden för utsläppen av koldioxid ungefär en tredjedel av den totala kostnaden. Buller, trafikolyckor och luftföroreningar är tillsammans större än klimatkostnaden.

Nu kommer vägtrafikens koldioxidutsläpp att räknas in i handeln med utsläppsrätter (ETS2) från 1 januari 2025, så då kommer rimligen klimatpåverkan inte längre att räknas in i de kostnader som den enskilde trafikanten ska betala. I stället kommer kostnaden att läggas på bränslebolagen (som förstås kommer att föra kostnaderna vidare till dem som köper brånslet)

 

[Dilato]

Buller, trafikolyckor

Buller ???

 

[pmd]

Klimatpåverkan är en viktig, och rimlig, del av vad vägtrafiken bör betala.

Vi ska inte hålla på och dutta med bråkdelar av procent. Den globala uppvärmningens påverkan på klimatet är ett kollektivt problem som bara kan lösas kollektivt.

 

[bjorn.abelsson]

Betalar cyklister fullt ut för cykelbanan, gångtrafikanter för trottoaren o.s.v ?
Till slut blir det löjligt 🤓

Cyklister är samhällsekonomiskt lönsamma! De kostar mindre i sjukvård och sjukfrånvaro än vad cykelbanorna kostar. För varje krona vi satsar på cykelbanor får vi tio kronor tillbaka i minskade kostnader för sjukdomar!

Offentligt finansierad sjukvård är också samhällsekonomiskt motiverad. Länder där individerna får betala sin sjukvård själva (via försäkringar) har som regel högre kostnader per capita för sjukvård än vad länder med offentligt finansierad sjukvård har. Sedan kan man förstås diskutera kostnaderna för sjukvården, oavsett hur den betalas. Det är ytterst sannolikt att om en del av sjukvårdens resurser i stället skulle satsas på förebyggande folkhälsoarbete skulle vi leva friskare och längre och med betydligt lägre kostnader för sjukvård. Minst hälften av de rika ländernas sjukvårdskostnader orsakas av livsstilsrelaterade sjukdomar.

Detta är en samhällsekonomisk kostnad av biltrafiken som inte räknas in i de analyser som Trafikanalys gör. Men det finns en rapport från dåvarande Vägverket som visar att den minskade fysiska aktivitet som orsakas av att folk väljer att åka bil i stället för att gå eller cykla orsakar mer sjuklighet än trafikolyckor eller luftföroreningar,

 

[pmd]

Men det finns en rapport från dåvarande Vägverket som visar att den minskade fysiska aktivitet som orsakas av att folk väljer att åka bil i stället för att gå eller cykla orsakar mer sjuklighet än trafikolyckor eller luftföroreningar,

Det är bara en samhällsekonomisk kostnad för att vi har offentligt finansierad sjukvård.

 

[Dilato]

Cyklister är samhällsekonomiskt lönsamma! De kostar mindre i sjukvård och sjukfrånvaro än vad cykelbanorna kostar. För varje krona vi satsar på cykelbanor får vi tio kronor tillbaka i minskade kostnader för sjukdomar!

Här på landet finns det inga cykelbanor alls, bara landväg där man inte vågar cykla för risken att bli överkörd av en lastbil i hög fart är hög.

Så, lösningen är att omvandla alla vägar till cykelbanor, vi får tillbaka 10 ggr pengarna och alla är friska!

 

[Zodde]

Det är bara en samhällsekonomisk kostnad för att vi har offentligt finansierad sjukvård.

Tror du blandar korten lite. I ett samhälle utan offentlig finansierad sjukvård är det ändå en samhällsekonomisk kostnad om folk är hemma från sina jobb utan lön… (produktionsbortfall)
På samma sätt som tex bilköer är det.
Tid i bilköer istf att va på jobb lr ha en meningsfull fritid…

 

[pmd]

Tror du blandar korten lite. I ett samhälle utan offentlig finansierad sjukvård är det ändå en samhällsekonomisk kostnad om folk är hemma från sina jobb utan lön… (produktionsbortfall)

Det beror på hur ersättlig den frånvarande är.
Offentligt finansierad sjukvård gör väl inte produktionsbortfallet mindre, f.ö.?
Produktionsbortfallet bör man nog dessutom räkna som en företagsekonomisk kostnad i de flesta fall.

På samma sätt som tex bilköer är det.
Tid i bilköer istf att va på jobb lr ha en meningsfull fritid…

Meningsfull fritid är nog lite svårt att sätta ett samhällsekonomiskt pris på i detta sammanhang.

 

[Zodde]

Offentligt finansierad sjukvård gör väl inte produktionsbortfallet mindre, f.ö.?

Samhällsekonomisk kostnad har inget å göra med om offentliga eller privata betalar sjukpengen lr om du har karensdagar. Det är kostnaden för prifuktionsbortfall.

Meningsfull fritid är nog lite svårt att sätta ett samhällsekonomiskt pris på i detta sammanhang

meningsfull fritid är definitivt nåt som ingår i en samhällsekonomisk kalkyl.



Från Trafikverket när de gör kalkyler på sina projekt


«Samhällsekonomisk nyttokostnadsanalys är en metod för att väga de samhällsnyttor som en åtgärd ger mot dess kostnader, eller egentligen mot de alternativa nyttor som skulle kunna fås av de resurserna som åtgärden kräver, dvs. mäta åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet.I samhällsnyttorna ingår allt som bidrar till livskvalitet, till exempel materiell standard, trygghet, meningsfull fritid, hälsa, rekreation och en god livsmiljö.»



https://bransch.trafikverket.se/for...misk-analys-och-trafikanalys/samhallsekonomi/

 

[pmd]

Samhällsekonomisk kostnad har inget å göra med om offentliga eller privata betalar sjukpengen lr om du har karensdagar. Det är kostnaden för prifuktionsbortfall.

Nä, precis. Produktionsbortfallet pga sjukdom är invariant mot hur eventuell sjukvård finansieras.

meningsfull fritid är definitivt nåt som ingår i en samhällsekonomisk kalkyl.

Hurdå?

Från Trafikverket när de gör kalkyler på sina projekt


«Samhällsekonomisk nyttokostnadsanalys är en metod för att väga de samhällsnyttor som en åtgärd ger mot dess kostnader, eller egentligen mot de alternativa nyttor som skulle kunna fås av de resurserna som åtgärden kräver, dvs. mäta åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet.I samhällsnyttorna ingår allt som bidrar till livskvalitet, till exempel materiell standard, trygghet, meningsfull fritid, hälsa, rekreation och en god livsmiljö.»

Det låter mer som politiskt snömos än ekonomiska kalkyler.

Eventuellt blandar vi här ihop samhällsekonomi (som tycks vara ett akademiskt flumämne) med nationalekonomi.