Tack för svaret.. Ja vissa av brädorna av lite sämre på den riktiga sidan så jag satte dom i "reserv" bunten istället för att använda dom upp och ner. Gäller och försöka få använt allt annars får man handla in mer virke
Det börjar och likna en altan
Är det någon som har idéer gällande räcke? Jag och sambon har väl redan märkt att ungarna gärna vill ramla ned någon som provat glasräcket från willab garden. Vi satte ju aldrig dit några stolpar då vi inte skulle ha räcke
Är det någon som har idéer gällande räcke? Jag och sambon har väl redan märkt att ungarna gärna vill ramla ned
någon som provat glasräcket från willab garden. Vi satte ju aldrig dit några stolpar då vi inte skulle ha räcke 
Hur gör man för att fylla upp jord mot altanen. Vill inte att marktryck eller tjälen trycker på altanen.
Kan man fylla upp hålrummet med någon lättfyllmassa som leca kulor? Sen jordlager på toppen. Tänkte sätta en Platon matta som fuktskadad mellan virket och jorden
Jag hade fyllt upp med singel/grus. Då vet du att det inte binder fukt och då rör sig inte gruset vid tjäle. Är inte särskilt mycket marktryck vi snackar om så det räcker med 15-20cm singel. Vill man ha gräs ändå in i trallen kan man bara fasa ner gruskanten och ha jord de översta 5cm.
Medlem
· Södermanland
· 371 inlägg
Montera bort frisen och fäst lite stolpar, bara att såga ur i frisen sen innan du monterar tillbaka den. Ett enkelt sätt att lösa det på
Redigerat:
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 469 inlägg
Det där blir säkert snyggt och går väldigt snabbt men det är ju lite tråkigt att kapa bort den impregnerade ändan på ett så utsatt ställe. Vatten brukar bli stående i skarven mellan fris och övrig trall, skulle inte vilja ha det helt oskyddat.hantverkare1 skrev:
Njäee, det tror jag inte på. Förklara i så fall varför inte hela tvärsnittet är färgat när man sågar av en bräda en bit in från änden. Hade de varit helt impregnerade så hade väl hela tvärsnittet varit färgat eller....mlkjhr skrev:
Nja.
I furu är det i huvudsak splintveden som har förmåga att absorbera tryckimpregneringsvätskan, kärnveden är naturligt beständig mot röta. För att få en bra kvalitet på tryckimpregningen (NTR-klass) så krävs alltså att impregneringsvätskan tränger igenom hela brädans splintved in mot kärnveden. Därmed har hela brädan ett rötskydd som ska hålla i minst 20 år.
Det påverkar alltså inte rötskyddet att såga av änden, det är till och med så att det är högst lämpligt att göra det, dels av byggnadstekniska skäl - det är sällan änden är helt vinkelrätt kapad från sågen och snittet är grovt, dels är det vanligt att änden uppvisar sprickor vilka med fördel kapas bort för att förhindra ytterligare sprickor. När man beräknar virkesåtgången är det därför lämpligt att utgå från 5-10 cm frånkap på varje bräda.
I furu är det i huvudsak splintveden som har förmåga att absorbera tryckimpregneringsvätskan, kärnveden är naturligt beständig mot röta. För att få en bra kvalitet på tryckimpregningen (NTR-klass) så krävs alltså att impregneringsvätskan tränger igenom hela brädans splintved in mot kärnveden. Därmed har hela brädan ett rötskydd som ska hålla i minst 20 år.
Det påverkar alltså inte rötskyddet att såga av änden, det är till och med så att det är högst lämpligt att göra det, dels av byggnadstekniska skäl - det är sällan änden är helt vinkelrätt kapad från sågen och snittet är grovt, dels är det vanligt att änden uppvisar sprickor vilka med fördel kapas bort för att förhindra ytterligare sprickor. När man beräknar virkesåtgången är det därför lämpligt att utgå från 5-10 cm frånkap på varje bräda.
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 469 inlägg
Nej, det är den inte. Såga av en bräda och se efter. Har du bra tätväxt virke går impregneringen oftast bara nån mm in.mlkjhr skrev:
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 469 inlägg
Sprickorna i änden beror på att änden torkar fortare än resten av brädan. Kapar du en ny ände kommer det högst troligt att uppstå likadana sprickor där.mexitegel skrev: