Om elementen är jämnvarma har du högt flöde. Har du problem med strömningsljud?v-g skrev:Mina element är jämnvarma (eller svala kanske man skulle kunna säga) och det är inte så stor skillnad mellan olika element.
Golvvärme är ju kostnadseffektivt om man installerar det medans det byggs. Sen syns det ju inte längre och värmen är där den _ska_ vara.
Men du har rätt det kanske inte passar alla.
strömmningsljud vad är det? Var det svar nog på din fråga
Hör knappt att cirkpumpen går en gång ens när jag står bredvid den så jag har fått märka kontakten så jag vet när den är på
Har dessutom grova rör då huset inte är helt nytt. (-45 tror jag)
Men du har rätt det kanske inte passar alla.
strömmningsljud vad är det? Var det svar nog på din fråga
Hör knappt att cirkpumpen går en gång ens när jag står bredvid den så jag har fått märka kontakten så jag vet när den är på
Har dessutom grova rör då huset inte är helt nytt. (-45 tror jag)
I golvbjälklaget? Fryser det annars?v-g skrev:
Själv vill jag ha varmt i luften.
Tänkte från elementen, omdu lägger örat till. Men du verkar inte upleva det som ett problem i alla fall.strömmningsljud vad är det? Var det svar nog på din fråga
Hör knappt att cirkpumpen går en gång ens när jag står bredvid den så jag har fått märka kontakten så jag vet när den är på
Hej!
Brukar mest läsa.
men tänkte berätta lite om mina "tankar"
Har nya termostater i hela huset 1,5plan plus o uppvärmd källare
shuntar ut ca 70grader och får tillbaks 20+ har en tryckstyrd pump
och en inne temp på ca 21-23grader(diffar lite och har lite varmare i köket)
mina elemet blir varma(heta) i toppen och oftast kalla nertill sen stryper termostaten "hårt" och elementen blir kalla och det upplevs som kallt inne fast det inte är det. Därför tror jag det skulle vara bättre med tex shuntautomatik och få mera ljumna element hel tiden. Men har ingen direkt isolering i väggarna (inifrån: spånskiva 10mm,bord 8mm,liggande 25mm brädor, 25mm tomrum,stående 50mm spåntadebrädor, svart papp och ytterpannel 25mm.:eek och kall källare så när det blir isolerat blir nog förutsättningarn annorlunda
Mvh
Brukar mest läsa.
men tänkte berätta lite om mina "tankar"
Har nya termostater i hela huset 1,5plan plus o uppvärmd källare
shuntar ut ca 70grader och får tillbaks 20+ har en tryckstyrd pump
och en inne temp på ca 21-23grader(diffar lite och har lite varmare i köket)
mina elemet blir varma(heta) i toppen och oftast kalla nertill sen stryper termostaten "hårt" och elementen blir kalla och det upplevs som kallt inne fast det inte är det. Därför tror jag det skulle vara bättre med tex shuntautomatik och få mera ljumna element hel tiden. Men har ingen direkt isolering i väggarna (inifrån: spånskiva 10mm,bord 8mm,liggande 25mm brädor, 25mm tomrum,stående 50mm spåntadebrädor, svart papp och ytterpannel 25mm.:eek
och kall källare så när det blir isolerat blir nog förutsättningarn annorlunda Mvh
-MH-:Va fryser? Nä jag sätter dem under golvet då det är snyggare än ovanpå golvet även om det kanske tilltalar en del
Bjälklag eller platta det är ju vilket som egentligen plattan är ju bäst men har man tuff källare så får man ju bjälklag o då är glespanel & slingor inte så dyrt och max 2-3 gånger som ett radiatorsystem
Varm luft stiger och är golvet varm så värms resten också förutsatt att man har kåken isolerad och det får vi ju hoppas på att alla har
Plus den fördelen att man inte fryser om fötterna vilket är en stor anledning till att många brassar på den vanliga värmen.
viggenblåaero:Du har ganska rätt i teorin iaf i praktiken kan båda systemen orsaka kallras. Shunten kan ju stänga fullt en solig dag på vintern fastän det är kallt i rummet på norrsidan. Samma fenomen kan ju hända om solen skiner på elementtermostaten, eller att du har en gardin över den.
Tyvärr är inget system perfekt det är det man måste inse.
Bjälklag eller platta det är ju vilket som egentligen plattan är ju bäst men har man tuff källare så får man ju bjälklag o då är glespanel & slingor inte så dyrt och max 2-3 gånger som ett radiatorsystem
Varm luft stiger och är golvet varm så värms resten också förutsatt att man har kåken isolerad och det får vi ju hoppas på att alla har
Plus den fördelen att man inte fryser om fötterna vilket är en stor anledning till att många brassar på den vanliga värmen.
viggenblåaero:Du har ganska rätt i teorin iaf i praktiken kan båda systemen orsaka kallras. Shunten kan ju stänga fullt en solig dag på vintern fastän det är kallt i rummet på norrsidan. Samma fenomen kan ju hända om solen skiner på elementtermostaten, eller att du har en gardin över den.
Tyvärr är inget system perfekt det är det man måste inse.
Vad är detta för uppgifter du ger? Vad har du för effektbehov i ditt hus runt 0℃? Du har väl radiatorer?v-g skrev:skickar ut 26,1°C får tillbaka 25,1°C -0,4°C ute.
Kallt kommer det att vara imorgon också ser att tanken inte har mycket kvar att ge
Självinducerad svängning har jag aldrig pratat om??-MH- skrev:
Du är skeptisk till min fina förklaring, jag har nu delat upp den i ett antal logiska påståenden där jag låter dig tala om vilket du är skeptisk till så kan vi dissikera det grundligare.
Det har inget med termostaternas snabbhet att göra utan att tex ett rum blir varmare än ett annat och termostaten stänger. (1
Stänger termostaten ökar flödena genom övriga element (2
Ökar flödet genom ett element ökar tempen ut ur elementet (3
Ökar tempen ut ur ett element ökar returtempen till ack (4
Har man osis kan ytterväggarna vara väldigt dåligt isolerade och då åtgår oerhörda mängder energi för att värma detta rum, dvs man eldar för kråkorna. Har sett kattvindar som är snudd på helt oisolerade och jag har inte vart i så många hus precis så det kan ju inte vara nåt våldsamt ovanligt.BiFuel skrev:
GK100:Du det har jag inte en aning om. Jag håller på att jaga flödesmätare så jag kan kontrollera flödet i systemet då kan jag återkomma med en exakt kW-siffra om du påminner mig.
Vi har 19°C inne när det är som sig bör.Har digitala givare på rören så siffrorna är exakta och tillverkaren av kretsarna anger en tolerans på 0,5°C som mest.
Och anledningen till kylan inomhus (då det förra inlägget skrevs) är att jag inte orkade gå ner och elda, känns lite osäkert att tända en full panna och gå till sängs.
Punkt 2 stämmer endast om övriga element behåller sitt strömningsmotstånd. Om alla element tex har fungerande termostater, så håller inte den förutsättningen. Och det är där snabbheten kommer in i reglersystemet.Matss skrev:
Har du någonsin mätt upp detta fenomen du pratar om? Jag är nyfiken på hur du gjorde, för att se om jag kan återupprepa det. Nu har det du säger inte inträffat i mitt vad jag vet system, så jag kanske har något inbyggt fel...
Eller är förloppet kanske så snabbt att det inte går att mäta upp skillanden i temperatur på returen?
Redigerat:
Menar du på fullt allvar att du har termostater som påverkas direkt av flödet genom radiatorn? Eller menar du att det ökade flödet momentant höjer tempen i rummet och termostaten stryper flödet innan returen från radiatorn hinner stiga? Du får gärna utveckla det lite!-MH- skrev:Punkt 2 stämmer endast om övriga element behåller sitt strömningsmotstånd. Om alla element tex har fungerande termostater, så håller inte den förutsättningen. Och det är där snabbheten kommer in i reglersystemet.
Har du någonsin mätt upp detta fenomen du pratar om? Jag är nyfiken på hur du gjorde, för att se om jag kan återupprepa det. Nu har det du säger inte inträffat i mitt vad jag vet system, så jag kanske har något inbyggt fel...
Eller är förloppet kanske så snabbt att det inte går att mäta upp skillanden i temperatur på returen?
Vad händer om elemetet (vi har bara två i exemplet) på norrsidan av huset befinner sig en grad under inställd temp och elemetet på sydsidan är stängt? Stiger inte returen då heller??
Diskussionen känns inte seriös längre...
Jag har sett fenomenet (skulle snarare kalla det grundläggande fysik) på ett antal installationer, enklast är att se tempen i botten av tanken när topptempen börjar sjunka. Den brukar sjunka märkbart efter installation av tex CBJ. Det är inga snabba förlopp det handlar om.
Några frågor till dig -MH-, så som jag uppfattar din anläggning med tanke på vad jag läst i olika trådar, stämmer detta?:
1. Eldar med pellets, därför inget problem med relativt höga temperaturer, lika ved med ackumulator.
2. Gammalt före detta självcirkulationssystem, därav grovt dimensionerat rörsystem.
3. Cirkulationspump med reglerad tryckuppsättning.
4. Rikligt dimensionerad värmeavgivande yta på radiatorer.
5. Radiatortermostater bytta till moderare typ.
6. Shunten i princip satt ur spel, dvs i sammanhanget öppen.
7. Använder sig av förinställningen på ventilhusen, ingen lokal eller central returstrypning.
Pkt 2,3,7 ger att termostaterna får en ytterst god reglerauktoritet därför kan resonemangen om den ömsesidiga påverkan vid strypning via känselkroppen vid de hypotetiska tankeexperimenten lämnas därhän. Det genom den reglerade pumpens i anläggningens alla delar i praktiken konstanta trycket är alltså tillgängligt över ventilerna, grova rör och litet flöde genom stort ΔT ger försumbara tryckfall i rören. Genom att maxbegränsa och fördela max tillgängligt flöde genom att med förinställningen justera kv så att varje radiator kan bidra proportionellt kan termostaternas P-band bli lågt, väl under 1K.
Pkt 4,5,6 ger ett någorlunda linjärt beroende mellan flöde - värmeeffekt för radiatorerna detta är optimalt för den enkla funktionen hos radiatortermostater och ger möjlighet till sann anpassning av temperaturen i olika brukade utrymmen. En förbättring här är om man har utekompenserad framledningstemp och kan anpassa värmeavgivningen så att man tex alltid nyttjar i princip samma andel av radiatorn och slipper ett hett band i toppen vid lågt behov. Ger kanske lite komfortvinst och även minskad okontrollerad värmning genom förluster.
Med detta på plats tror jag att den enkla fysiken talar för att det är ett bra angreppssätt under givna förutsättningar, lämpligt genom sina låga flöden och låga returtemperaturer även för ackumulerande vedeldare. Handshuntning efter veckovariationer eller nästan årstider ersätter även diverse automatik om man så vill.
1. Eldar med pellets, därför inget problem med relativt höga temperaturer, lika ved med ackumulator.
2. Gammalt före detta självcirkulationssystem, därav grovt dimensionerat rörsystem.
3. Cirkulationspump med reglerad tryckuppsättning.
4. Rikligt dimensionerad värmeavgivande yta på radiatorer.
5. Radiatortermostater bytta till moderare typ.
6. Shunten i princip satt ur spel, dvs i sammanhanget öppen.
7. Använder sig av förinställningen på ventilhusen, ingen lokal eller central returstrypning.
Pkt 2,3,7 ger att termostaterna får en ytterst god reglerauktoritet därför kan resonemangen om den ömsesidiga påverkan vid strypning via känselkroppen vid de hypotetiska tankeexperimenten lämnas därhän. Det genom den reglerade pumpens i anläggningens alla delar i praktiken konstanta trycket är alltså tillgängligt över ventilerna, grova rör och litet flöde genom stort ΔT ger försumbara tryckfall i rören. Genom att maxbegränsa och fördela max tillgängligt flöde genom att med förinställningen justera kv så att varje radiator kan bidra proportionellt kan termostaternas P-band bli lågt, väl under 1K.
Pkt 4,5,6 ger ett någorlunda linjärt beroende mellan flöde - värmeeffekt för radiatorerna detta är optimalt för den enkla funktionen hos radiatortermostater och ger möjlighet till sann anpassning av temperaturen i olika brukade utrymmen. En förbättring här är om man har utekompenserad framledningstemp och kan anpassa värmeavgivningen så att man tex alltid nyttjar i princip samma andel av radiatorn och slipper ett hett band i toppen vid lågt behov. Ger kanske lite komfortvinst och även minskad okontrollerad värmning genom förluster.
Med detta på plats tror jag att den enkla fysiken talar för att det är ett bra angreppssätt under givna förutsättningar, lämpligt genom sina låga flöden och låga returtemperaturer även för ackumulerande vedeldare. Handshuntning efter veckovariationer eller nästan årstider ersätter även diverse automatik om man så vill.
Du kan inte räkna med att saker händer i steg efter varandra, det händer samtidigt. Det är ett reglersystem, och frågan man skall ställa sig är om det är stabilt eller ej.Matss skrev:
Och då är snabbheten av delarna i systemet en viktigt komponent i att beräkna stabilitet och stegsvar.
Dessa förutsättnignar angav du tidigare "Om vi tänker oss ett hus med två radiatorer med perfekta termostater och tryckstyrd pump. I en viss situation stryper båda termostaterna ungefär lika mycket och vi har en viss returtemp. Men sen blir det varmare vid ena radiatorn och den termostaten stänger"
Tänker du dig nu en helt annan situation?
Nej det är samma situation men lite solinstrålning, ändra en grad under till exakt om det känns bättre. Det väsentliga är att ena termostaten stänger. Och då kommer frågan: stiger returtempen??-MH- skrev:
Sen börjar du prata om systemets stabilitet vad det nu har med returtempen att göra? Loggar du tempen noggrant i närheten av radiatorn så upptäcker du att den står och svänger vilket är helt naturligt i ett så simpelt reglersystem.
Som jag sa: Det beror på vad den andra termostaten gör.Matss skrev:
Står mitt system och svänger då, eftersom jag bara har termostater? VIlken amplitud och frekvens pratar i om, är den signifikant?
Hur mycket det svänger har inget med hur simpla eller komplexa reglersystemen är, utan systemet karakteristik.