Den optimala förbränningen?

[pr95]

Hejsan Jaarmanen!
Teori :ingen tändbrasa fyll fullt direkt tänd uppe på veden med stickor mindre bitar
INTE UNDER PÅ EN ÖVERFÖRBRÄNNIG
torr fin ved- kanske det bör vara grövre klabb
för mycket primärluft --minska
draget ökar med ökad temperatur --minska fläktens varv eller dragregulator
tag kontakt med Ruben på transtemper han kan det här med regulator.

 

[Daddy-R]

Jag tror att du har för dåligt drag, din skorsten klarar inte av full effekt. Tecken på det är att rökgastempen sjunker och att det inte finns syre att förbränna gengasen.

Jag har en liten tendens till detta efter 10 minuter kommer ibland en puff oförbränt, som varar någon minut. Och då har jag en Atmos 30 kW och draglucka satt på 25 Pa.

 

[wodda]

Är ganska säker på att du får för hög gasifiering, luften kommer alltså in fel(för mycket syre på fel ställe. Kolla hur du kan styra sekundär o primär, allt går bara man vill

kolla dessa inslag där man förklarar hur själva gasifieringen går till.

http://www.youtube.com/watch?v=pqN_.../blog/list?promoted=1&feature=player_embedded

http://www.youtube.com/watch?v=0SxM.../blog/list?promoted=1&feature=player_embedded

 

[kricken_]

Trevligt pr95 att du väcker liv i den här eminenta tråden igen, annars hade jag nog inte hittat den. Kul att se att det är många som lyckats jobba sig till en bättre förbränning än orginalutförandet. Själv kämpar jag fortfarande med att försöka få till någon vettig förbränning överhuvudtaget.

Jag har en överfrbpanna på 50 Kw med sugande fläkt och har stora problem med för kraftig gengasbildning. Pannan övertänder ofta om jag fyller mer än ½ vedmagasinet med kraftig rökutveckling, gengaspuffar och tjärbildning i pannan som följd. Pannan (en Atmos) har bara primärluftspjäll, sekundärluften går ej att reglera. finns det några teorier om varför överförgasning uppstår och vad man kan göra åt det. Pannan går upp i temp mycket bra när jag lägger in första ilägget efter tändbrasan och pannan ger runt 95-96 grader med läge 2 på laddomaten men efter ca: 20 min övertänder den och rgt° sjunker ner mot 140-150 °C samtidigt som min stackars granne får sin tvätt förstörd av tjock stinkande rök. Jag har provat många olika saker, det som verkar hjälpa bäst är att lägga in mindre mängd ved och öppna sotluckan i botten på skorstenspipan (har ingen dragbegränsare än) för att minska draget, men ibland hjälper inte ens det.

Är det någon av förbränningsexperterna som har någon teori som kan vara till hjälp?

Är du helt hundra på att pannan är en överförbränningspanna?
Har aldrig hört om någon atmos med överförbränning och sugfläkt.
Dom brukar ha omvändförbränning och sugfläkt.

Har den omvändförbränning så gör det inte så mycket att inte sekundären går att justera (inte vid någon annan förb typ heller) iom att fläkten skapar ett relativt konstant drag genom pannan så kan du ha sekundären i en fast storlek det går att justera med primärluften så att "blandningen" stämmer ändå.

Minskar du primärluften så ökar sekundärluften vid samma drag.
Ökar du primärluften så minskar sekundärluften vid samma drag.

Ett första sätt att få ordning på din förbränning är börja med att sota pannan grundligt så att inte ev sot/tjära kan störa funktionen, elda sedan upp pannan så att den når drifts temperatur börja sedan att justera lite åtgången på primärluften vänta dock någon minut mellan justeringarna så att elden hinner "hämta" sig då luft flödet ändras i glöden det blir en viss fördröjning på förloppet när flöden ändras keramik som blir varmare eller svalnar lite.

 

[Jaarmanen]

Skrev jag överförbränning? Det är givetvis helt fel, det är förstås en panna med omvänd förbränning och sugande fläkt - en Atmos DC 50 SF. det som jag har kommit fram till hittills är, precis som wodda skriver, att jag får ett överskott av gengas i pannan efter ett tag så att inte sekundär luften räcker till för att förbränna gasen i den takt som den produceras. I en bilmotor skulle man säga att blandningen blir för fet, och det löser man då genom att tillför mer syre. Frågan är hur jag skulle kunna åstadkomma detta. Det finns bara ett enda spjäll för att reglera inflödet av luft, precis som kricken_ skriver så bygger konstruktionen på att sekundärluften har en konstant öppning, ett hål i bakkant av pannan under vedmagasinet, bakom rostret med en öppning på ca: 2 cm i diameter som förser hålen i rostret med luft. Spjällt som finns reglerar endast primärluften, med hjälp av en lucka på kanske 10 cm i diameter som går från nästan helt stängd, med distanser på ca: 2 mm som skapar en liten springa, till helt öppet med ungefr 5 cm spalt mellan lucka och hål. Det finns ett rekommenderat läge mellan ca: 5 och 10 mm öppning markerad på spaken till spjället. Eftersom förgasningen sannolikt är för kraftig, vill jag ju minska på primärluften för att öka den relativa mängden sekundärluft. Problemet är bara att jag har provat alla lägen på spjället, det som funkar minst dåligt är att ha det helt stängt, men även då händer det att pannan övertänder om jag laddar mer än halvfullt.

Jag misstänker själv att det är för bra drag och att det är därför som förgasningen skenar, att draget i skorstenen suger för mycket luft genom primären och därmed skapar en kraftigare förgasning än vad pannan klarar. En annan teori jag har är att veden är för torr, pannan verkar gå bättre med ved som kommer direkt utifrån än med ved som legat i källaren ett par veckor. Kan det ligga något i detta? Jag har ännu ingen dragregulator men det får nog bli investering i en sådan under hösten och se om det hjälper. Jag har bytt keramik i pannan och även bytt fläkt.

Apporpå det kricken_ skriver om att stoa pannan så verkar det faktiskt som om det är tvärt om, just när pannan är nysotad så övertänder den oerhört lätt, om jag däremot har en veckas aska kvar oanpå bottenkeramiken så funkar det bättre och för mig blir även det ett tecken på att det kanske är för kraftigt drag i skorstenen.

 

[_ap_]

en kompis som har en Atmos 30 nånting övertänder också lätt med "för" torr ved
Utifrån och direkt i panna går bäst.

 

[_ap_]

är det nån av er som har mätt syreöverskottet nån gång?

På pannor med lambda sker aldrig övertändning.
Kanske inte bara ska stirra sig blind på tempen i själva elden.

 

[wodda]

I en annan tråd berättas det om att positioneringen av primär luften varit fel efter ändring är dessa puffar/detonationer som bortblåsta (Orlan modifiering). Jag tycker att de filmer jag bifogade visar på att just det är problemet. Om primär luften tillsätts för högt upp avgasas hela volymen istället för den del som ska övergå till förbränningszonen.
Eller om dessa ändringar endast gör så att det blir svårare för den heta gasfyllda överdelen att antändas.

 

[pr95]

I en annan tråd berättas det om att positioneringen av primär luften varit fel efter ändring är dessa puffar/detonationer som bortblåsta (Orlan modifiering). Jag tycker att de filmer jag bifogade visar på att just det är problemet. Om primär luften tillsätts för högt upp avgasas hela volymen istället för den del som ska övergå till förbränningszonen.
Eller om dessa ändringar endast gör så att det blir svårare för den heta gasfyllda överdelen att antändas.

Det är väl en kombination av båda, en faktor som påverkar Jaarmanens panna är tydligen om det finns aska kvar på
roster eller inte, med rent roster problem med övert. om aska lämmnas kvar isolerar den troligtvis roster(keramik) från att
höja temperaturen i vedmagasinet veden brinner långsammare mera kontrolerat.
Jag lämmnar aska kvar på roster brukar bara skrapa bort det när det s.a.s. blir överfullt .

Mvh pr95

 

[pr95]

Hej _ap_!
Har tyvärr inte tillgång på någon syremätare (lambda sond) vore intressant att prova ,idag har jag säkert ett överskott men hur stort ? bättre än att pyrelda eller
förloras det många kw i den rökgas som har ett överskott.
Kanske det finns någon som har uppgifter på hur mycket som går till"spillo" med för hög syrehalt ?

Mvh pr95

 

[_ap_]

Spillo eller inte det kanske även övertänder lättare om man har för högt syreöverskott?

Lågan på pannor med lambda är ruskigt annorlunda jämfört med en utan,
liksom mindre men ändå med mer effekt.

 

[pr95]

Håller fullständigt med dig ,men denna iaktagelse är på nya modernare pannor
där utvecklingen har gjort att man ide flesta fall flyttat tillsättningen av primärluften
lägre för att bättre styra händelseförloppet .
Gårdagens pannor har ofta primärluften tillsatt högre i magasin ofta ihöjd med
lucka eller i denna.
Enligt mina gamla böcker kan man läsa att ett överskott av syre behövs då syre och kol blandas detta överskott kan reduseras om en god blandning uppnås,
den blandningen som fanns i äldre pannor jämförd med hur det sker idag
på sk. premiumpannor betydligt bättre .
Om man går till överdrift med syretillsättningen kommer överskottet att passera
genom pannan till skorsten och den överflödiga luften tar med sig värme.

 

[timmpo]

tipps för att hinda övertändning i omvänd förbrännings panna

bygg om primärluften ( flytta ner den närmre roster keramiken )
packa veden ordetnligt
om vedmagasinet är klätt med keramik är det ännu lättare att få övertändning
är veden snickeri torr är det lätt att få övertändning

 

[pr95]

Färdig lösning för alla typer av fastbränsle pannor/eldstad ?
Kan det här vara lösningen för optimal förbränning !!!
Kostar ? går det att montera på vilken anläggning som helst ?
om så är det ett smart sätt att uppgradera biobränsle anläggningen.

Mvhpr95

http://www.kutzner-weber.de/gb/products/stove-controllers.html

 

[HJFF1969]

Är nu en vedeldare med en modern vedpanna med sugande fläkt och efter jag proveldat började grubblerierna.

Ang Primärluftinställningen:
Ökar rgt för att nå sin max vid fullt öppet spjäll, eller kan kyleffekten någonstans på vägen motverka fortsatt ökning?
Kan verkningsgraden vara bättre vid märkeffekt 20kW kontra 30kW på samma panna?

Ang sekundärluften:
kan man visuellt se om man har rätt inställning genom synglaset?
Om man har hög andel, kan det då påverka förgasningen positivt?

Ang bränslet:
Är det så att ju mer finkluven ved man eldar desto lättare är det att få till förgasning och förbränning?
Startbrasan verkar ha en stor betydelse för resten av eldningsförloppet.