I
Havsutsikt skrev:
Det här med kök och vardagsrum ihop har många fått om bakfoten, Vill man som vi ha 20 - 22 mer eller mer permanenta matplatser att sitta vid så ser ju det ganska konstigt ut om man har ett sådant bord i vardagsrummet. När vi byggde var ett av kraven separat köksdel och matsal. I köket äter vi till vardags runt ett stort bord med 8 stolar och vid gäster på besök både i kök och i vardagsrum. Många, däribland husfirman tyckte att det var ovanligt att bygga separat kök idag. Mycket kommer ifrån diskussionen om yteffektivt och att bara ha ett matbord, eller iallafall ingen separat matsalsdel. Att vi sedan inte har någon dörr utan bara en öppning i väggen gör ju att det ändå får kontakt med sällskapsutrymmerna.

Men jag förstår trots det inte vart trådskaparen vill komma fram till? Att det är fel, fult eller osmakligt att bygga stort hus om man känner att behovet finns. Eller är det vanlig svensk jantelag som spökar? Bara för att det går att bygga mindre och att man faktiskt kan bo på mindre yta, så är väl det inte en nackdel att bo på större yta? Speciellt då det inte har någon direkt ökat energibehov.

Det är inget fel att bygga stort om man har behov och råd av det. Men det är inte det frågan gäller, utan hur ytan är disponerad. (Även i viss mån hur huskroppen är utformad.)

Tittar du ex.vis på Trivselhus Green Line serie hittar du en del riktiga skräckexempel på hur en stor yta är illa disponerad. Eller vad sägs om 286 kvm och ändå bara fyra sovrum? Även om vi drar av 130 för vardagsrum och kök (mer än vad man klarade av att bygga 4RoK på under lånearkitekturens dagar inkl. vardagsrum och kök) och cirka 60 kvadrat för fyra sovrum, så blir det ändå 96 m^2 över som hänger i luften.

Ser du därtill hur huskroppen är utformad med i flera fall omotiverade vinklar och hörn p.g.a flådig planlösning, så får du massvis med onödig ytterväggsyta som du får betala dyrt för vid byggandet och kostar i drift (värmeavgivningen ökar omotiverat).

Det är skillnad på att bygga ett hus på 100 kvadrat som är 5x20 m och ett som är 10x10 m i yttermått. I det första fallet blir ytterväggsländgen 2x5+2x20= 50 lpm (x våningshöjden). I det andra fallet 4x10= 40 lpm (x våningshöjden).

Sen är det bara att räkna på vad som blir billigast att bygga för den som ska göra det med en begränsad budget och sen bo i huset och betala driften. Inte oväntat hamnar man då på en yteffektiv kvadratisk huskropp. Boendeytan storlek behöver man för den sakens skull inte göra avkall på.
_________________
Byggaren
 
Byggaren är här ute efter det optimala huset och inga onödiga dö ytor, ungefär som på en båt eller husvagn där man oftast strävar efter maximal funktionalitet. Men jag menar att det är just detta som är tjusningen med stort hus, ytor i överflöd och inga smala passager. En stor välkomnande hall på 15 kvm, en generös yta ovanför och nedanför trappen för att det inte ska bli trångt, möjlighet till en generös sittgrupp med många sittplatser, stor tvättstuga med groventré. För musik och film entusiaster, stort allrum med soffgrupp och plats för många. Möjligheten att slippa tv i vardagsrummet och bara ha det i allrummet. Istället ha HIFI anläggning i vardagsrummet m.m. m.m.

Sedan att få in detta i en kvadratisk huskropp är väl helt perfekt, men oftast så styr ju tomten utformningen av huset, för vår del så är huset 16 m långt och på bredaste stället 9,5 meter, smalaste 7,5 meter. Men i den bästa av världar på plan åkermark så är ju Byggarens teori fullt genomförbar.
 
Mikael_L skrev:
Skönt för dig.

Men för oss andra, vi med begränsad ekonomi, både avseende nyproduktionspriset och driftskostnaden samt de med begränsad byggrätt kan ju diskussionen vara intressant.
T.o.m utöver ett rent filosofiskt plan ... :)
Själva frågan är ju "varför så stora hus". Är min åsikt ointressant då eftersom jag har byggt stort av en anledning som du inte håller med om?
Eller ville trådskaparen bara ha svar av de som håller med?

Bifogar trådskaparens ursprungsfråga:
TorOdd skrev:
Ofta när jag pratar med nybyggare och läser här på forumet så slås jag av hur, i mitt tycke lite knasigt, folk resonerar när det gäller yta på huset vs ekonomi.

Resonemanget går att - ja för samma peng får vi 180 kvm i 2 plan + garage hos husbyggare "budget" mot husbyggare "högre standard" där vi BARA skulle få 130 kvm för samma peng. Vad är det som gör att folk vill bygga så stort som möjligt? Maximalt med hus för pengarna istället för optimalt? Varför tittar inte folk efter vad som finns bakom tapeterna och varför är driftsekonomin inte lika viktig?
.
 
Redigerat:
Mikael_L
Hehe, jag tänkte precis skriva att "varför så stora hus" bara är rubriken, inte själva frågan, och sen bifoga frågan, men nu hann du före med att bifoga större delen av frågan ... :)

Men av TS fråga kan man väl utläsa att det finns någon sorts begränsning i framförallt budget och framtida ekonomi, och han funderar följaktligen på om större hus och lägre kvalitet eller mindre hus och högre kvalitet är bästa valet.
Och utifrån detta får vi väl var och en redovisa våra tankar och val i frågan.

Men att som du skriva; "Förstår f.ö inte riktigt vitsen i att pressa ner varje yta till absolut minimum när man inte har några begränsningar att ta hänsyn till." blir ju lixom utanför frågan då, om jag inte missuppfattat TS.

Hade jag inga begränsningar att ta hänsyn till skulle väl mitt framtida hus bli omtalat i tidningar runt om hela världen, och min gravsten skulle bli en Cheops-pyramid dessutom ... :D

Sen tror jag inte att någon av oss som står för en "mindre-bostadsyta-åsikt" är ute efter att: citat: "att pressa ner varje yta till absolut minimum", iaf på det sättet du menar.

Isåfall skulle vi nog förespråka helt andra lösningar, nästintill armens sovkaserner med trippelvåningssängar eller kanske skulle amerikanska fängelser kunna vara en bra förebild för hur många personer/kvm som är möjligt.
 
Mikael_L skrev:
Men att som du skriva; "Förstår f.ö inte riktigt vitsen i att pressa ner varje yta till absolut minimum när man inte har några begränsningar att ta hänsyn till." blir ju lixom utanför frågan då, om jag inte missuppfattat TS.
Detta var ett svar till byggaren då han kom in på HUR man kunde minska ner ytan. För i ärlighetens namn behövs inga vinklar och vrår, höga fönsterpartier eller högt i tak. Men, uppenbarligen vill vissa ha det. Annars kan vi ju som du säger, pressa in hela familjen i ett rum med 2 våningsängar. Det går ju det med.
Med begränsningar menade jag främst begränsningar kring byggytan. Jag menar, att ta bort 10m2 från ett matrum ger ingen glädjekalkyl i budgeten, däremot kanske du får en j-vligt tråkigt matplats (som för vissa duger utmärkt rent funktionellt).
Och eftersom frågan var stort och budget eller litet och hög standard och varför folk inte lägger mera på konstruktionen med energisnåla fönster, valsat plåttak och tjockare isolering etc etc. Ett enkelt svar är väl att stor yta finns som en punkt på önskelistan. Vissa har den högre upp än andra.
 
Mikael_L
imported_Anders_S skrev:
Ett enkelt svar är väl att stor yta finns som en punkt på önskelistan. Vissa har den högre upp än andra.
Jo precis.
Det är nog såpass enkelt faktiskt.
För de allra flesta väljer säkert större och större yta så länge det inte kommer i konflikt med de andra kraven (och tråkiga realiteter med som ekonomi och byggrätt, givetvis). Sen börjar kompromissandet.
 
Nu kommer jag in vääääldigt sent i diskussionen, men jag skulle ändå vilja säga att jag ser det som en väldigt enkel fråga. Det rör sig om prioritet. Vill man bo stort kostar det mer i drift och inköp. Samma gäller med bil eller semesterresa, eller vad det nu är, men hela grejen är ju att det är det som är viktigt i ens liv och det som ger energi man ska satsa på. För mig är det självklart att bo stor. Ytor ger energi och en slags meditativ tillvaro, och i det lilla huset får jag (i längden) lite klaustrofobi. Visst är det dyrare, men det är värt varenda öre. Jag avstår gärna från kläder, fin bil, resor, etc., för att istället lägga en slant på el...

Det är min prioritet!!!
 
Havsutsikt skrev:
Byggaren är här ute efter det optimala huset och inga onödiga dö ytor, ungefär som på en båt eller husvagn där man oftast strävar efter maximal funktionalitet. Men jag menar att det är just detta som är tjusningen med stort hus, ytor i överflöd och inga smala passager.
Mitt i prick vill jag påstå. Dom flesta som har båt vet hur dyrt det är, inte bara i inköp utan även i drift och underhåll. Ändå vill dom flesta ha liite större. Inte för att man egentligen behöver utan för att känna att man har lite luft omkring sig, kunna sitta några fler personer och äta och kanske tom ta med vänner över en helg där alla får hyffsat med utrymme. Vissa väljer hellre en gammal, stor båt för att få just ytan, snarare än en ny bränslesnål, driftsäker båt med hög standard.
 
Ett svar på frågan om varför hellre större med sämre kvalitet är nog att många som inte har varit så mycket i hussvängen inte ser skillnad på ett kvalitetsbygge och ett lågprisbygge. Man ser inte hur klumpig arkitekturen ofta är på de billigare "märkena", hur fult dimensionerade foder och annat ofta är.

Men tyvärr är det ju så att det är lätt att bli lurad vad det gäller kvalitet. Det är ju långt ifrån alltid högt pris=bättre kvalitet, ser man tex på kök så behöver det inte alls stämma. Det leder nog till att många för enkelhetens skull bestämmer sig för att kvalitet aldrig har med priset att göra utan man bara betalar för flashighet. Sen är det ju ganska tidskrävande att jämföra priser mellan olika husleverantörer. För enkelhetens skull tar nog vissa beslutet utifrån kvadratmeterpriset snarare än att räkna på framtida parametrar som driftkostnad etc. Särskilt kanske unga familjer som köper sitt första hus och har dålig ekonomi.
 
Mikael_L
imported_Byggaren skrev:
Om du tittar på SKANSKAS och IKEA-s projekt Bo klok i Gbg, så får du en uppfattning om vad ytsnålt byggande kan leda till. Tre rum på en väldigt liten yta (69 m^2, normalt för en trea idag i ett hyreshus ligger på runt 75 m^2). Ändå finns funktionaliteten där med väl tilltagna och planerade ytor i de delar som andra ställer i skamvrån. Sällskapsdelen kunde ha varit större, men då ökar också ytan. Dock utan att övriga delar behöver göras större eller planeras om. Tar man bort väggen mellan sovrummet och vardagsrummet och låter hela den ytan bli en sällskapsdel och lägger till ytan för ett sovrum som en vinkel ovanför nuvarande läge har man en perfekt 3:a på mindre än 85 kvadrat med STORT vardagsrum. (Visserligen med köksdelen i ena änden, men vad då? Det har ni ju i era flådiga hus oxå :D)
______________________
Byggaren
Är det denna planlösning du far efter?
 
  • boklok.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Mikael_L skrev:
Är det denna planlösning du far efter?

Värsta jag sett.
Vart ska gäster ta vägen? Eventuella barn som bor här blir ju förpassade till sina rum om någon vuxen vill sitta i soffan utan barn. Nej detta boendet leder till dålig samvaro, för lung och ro måste man krypa in i sitt lilla rum. Eller ännu värre som vi idag ser altför ofta i samhället, ungdomar vill inte vara hemma utan drar på stan istället. Har själv bekanta där 12 och 14 åring fortfarande delar sovrum med följden att 12 åringen hellre cyklar omkring ute sent på kvällarna än är hemma.
 
Jag måste säga att den där Boklok-lösningen var något av det värre jag har sett. Där vill man inte bo som familj om man inte måste.

En toalett, och det är också dusch och tvättstuga.

Var är plats för bokhyllan eller en musikanläggning? Skall man vara helt avkulturiserad?

Är det så klokt att huvudpassagen i huset går mellan TV och soffa?

Barnrummen är små, och man har genom att rita in en liten barnsäng i ett av rummen försökt att göra det större. Men trycker man in en normalstor säng där så blir det trångt.

Köksslammer hörs i vardagsrummet, och TV:n gör sitt bästa för att överrösta köket.

Och var är platsen för att ställa upp ett par större gröna växter, eller kanske ett akvarium?

Det hela påminner på ett rätt så beklämmande sätt om en campingstuga. Det går bra att bo där någon vecka, men sedan vill man ha ett riktigt "hem" igen.
 
Mikael_L
Nu skrev ju byggaren så här också:
imported_Byggaren skrev:
Sällskapsdelen kunde ha varit större, men då ökar också ytan. Dock utan att övriga delar behöver göras större eller planeras om. Tar man bort väggen mellan sovrummet och vardagsrummet och låter hela den ytan bli en sällskapsdel och lägger till ytan för ett sovrum som en vinkel ovanför nuvarande läge har man en perfekt 3:a på mindre än 85 kvadrat med STORT vardagsrum. (Visserligen med köksdelen i ena änden, men vad då? Det har ni ju i era flådiga hus oxå :D)
______________________
Byggaren
 
Det som ritas upp är vad som brukar kallas för en fyra, och de är vanligen närmare 100m2. När man då krymper ned det till 69m2 eller 85m2 så börjar det kännas trångt. Naturligtvis mindre trångt på 85m2, men det ger ju inga "spatiösa" utrymmen precis.

Och om man inte i grunden skall förändra något så finns det fortfarande bara en toalett som därtill har husets enda dusch och tvättstuga. Det riskerar att bli väldigt trångt i badrummet.

Barnens rum blir inte större, och det finns väldigt liten plats för att göra något annat än att bara leva. Ett piano, husdjur, leksaker av det större slaget etc finns det inte plats för.

Det är möjligt att jag är svårt skadad av det hus jag bor i, men så där trångt vill jag inte bo frivilligt.
 
I
Det var just den planlösningen jag resonerade om, men med reservation.

Om den sen passar för en större barnfamilj, är väl tvivelaktigt. Men den passar definitivt ett yngre par som fått sitt första småbarn som starthus. Även med två små barn. Sen får de byta upp sig eller bygga på/vid.

Är ytbehovet och plånboken större, gästerna många och kraven oxå, får de givetvis söka sig annat boende.

Kan som parentes nämna att dotter med familj (man + tre döttrar på väg upp i tomåren) bor på 125 kvadrat i två plan. Ett badrum, en toalett utan dusch. Jag har varnat svärsonen för vad som kommer, när tjejerna har kommit upp i den ålder där badrumsblockeringen börjar. Svar: inga problem, då tar jag kläderna med mig och duschar på jobbet.

Ändå har de stort umgänge. Vi satt t.ex. över dussinet personer runt matbordet i köket i söndagskväll. Ingen trängsel där inte, trots sju (7) främmande barn i huset som oxå skulle ha mat. Vi delades helt enkelt upp på två gäng i två olika omgångar. Barnen slängde ut oss. De ville mer än gärna bli av med oss vuxna och kunna prata ostört själva :D

Svaret jag får när jag för på tal att de borde skaffa sig ett lite större hus är: Varför ska vi dra på oss mer räntekostnader? Vi vill göra annat för pengarna än bo upp dem. Barnen har sin skola i närheten och alla sina kamrater runtomkring.

Man kan m.a.o. anpassa sig till en liten yta om den är effektivt utnyttjad.
_____________________
Byggaren
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.