Vi har dubblerat ytan, från 22, till 50, till 96 till 220m2 vart tredje år. Hela tiden på 2 vuxna.
Varje gång har det varit samma känsla: Kolla vad stort, vad skall vi sätta här?
Men, när vi har flyttat ut har det varit knökfullt överallt.
Åtminstonde jag är en samlare som fyller upp tillgängligt utrymme, plus lite överfyllning.
I mina ögon är det skönt med stora ytor, men naturligtvis kan man diskutera om man skulle vilja byta sina 220m2 mot 130m2 med högre standard. I min värld väljer jag nog hellre de 220m2. Jag kan inte se att jag skulle få så mycket grejer som gjorde mig lyckligare om jag bytte.
/ Fredrik
Varje gång har det varit samma känsla: Kolla vad stort, vad skall vi sätta här?
Men, när vi har flyttat ut har det varit knökfullt överallt.
Åtminstonde jag är en samlare som fyller upp tillgängligt utrymme, plus lite överfyllning.
I mina ögon är det skönt med stora ytor, men naturligtvis kan man diskutera om man skulle vilja byta sina 220m2 mot 130m2 med högre standard. I min värld väljer jag nog hellre de 220m2. Jag kan inte se att jag skulle få så mycket grejer som gjorde mig lyckligare om jag bytte.
/ Fredrik
Kul att höra lite funderingar. Jo, jag kan ju förstå att om man gillar att samla på sig/spara saker så är det klart man vill ha större utrymmen. Själv är jag inte av ekorrsläkt ;-) här gäller nästan en sak in=en sak ut, och det beror helt enkelt på att jag inte gillar att ha saker om kring mig som inte har någon funktion, eller som jag har användning för. Detta tänk har ju dock resulterat i att jag sålt bort saker som jag tre månader senare upptäckt att jag visst behövde i alla fall :-O
För övrigt tror jag nog Marlene satte huvudet på spiken. Det är nog så det är. Och som JanneL skrev man vill bräcka grannen ;-) Personligen bräcker jag hellre grannen med låga driftskostnade och funktion hellre än yta. Fast våra blivande grannars hus är svårslaget vad gäller detta
Verkar som klokt folk ;-)
Ang ytan får jag väl återkomma när jag byggt mitt 130 kvm hus och står där med skägget i brevlådan och inte får plats med allt jag vill ha.
Men än så länge så känns det som jag skulle klara mig långt med t ed Myresjhus Tenor. Det är lite mindre sovrum, men det finns ett allrum, 2 badrum och i mitt tycke ett stort vardagsrum. 6 rok på 134 kvm! Har varit och tittat i ett visningshus i Umeå och det kändes långt i från trångt även om det var i stort sett fullt möblerat.
Trevlig helg!
För övrigt tror jag nog Marlene satte huvudet på spiken. Det är nog så det är. Och som JanneL skrev man vill bräcka grannen ;-) Personligen bräcker jag hellre grannen med låga driftskostnade och funktion hellre än yta. Fast våra blivande grannars hus är svårslaget vad gäller detta
Verkar som klokt folk ;-)Ang ytan får jag väl återkomma när jag byggt mitt 130 kvm hus och står där med skägget i brevlådan och inte får plats med allt jag vill ha.
Men än så länge så känns det som jag skulle klara mig långt med t ed Myresjhus Tenor. Det är lite mindre sovrum, men det finns ett allrum, 2 badrum och i mitt tycke ett stort vardagsrum. 6 rok på 134 kvm! Har varit och tittat i ett visningshus i Umeå och det kändes långt i från trångt även om det var i stort sett fullt möblerat.
Trevlig helg!
Det finns en gräns där storlek på hus, antal bilar, antal prylar, trädgårdsstorlek mm sänker din livskvalitet.
Denna gräns är olika beroende på individ. Jag har 2 bilar vilka har gett mig högre livskvalitet. En bil till skulle sänka densamma. Just därför att allt du äger ska undehållas, tar tid av dig, kostar och ger dig mer att tänka på.
Om du bygger för stort hus med stor trädgård får du mindre tid att ägna åt allt det som det nya stora huset skulle ge dig. Är ens största intresse att underhålla hus och jobba i trädgård kanske det är helrätt. Den som däremot inte insåg vilken enorm arbetsinsats det krävs att vårda och underhålla hus och trädgård och har ett helt annat intresse får se sin livskvalitet minska.
Har man enormt med pengar och med lätthet kan betala andra för de jobb man själv inte gillar så är det givetvis lättare.
Man ska nog vara ytterst noga att gå igenom vilka värderingar man har i sitt liv och vad man vill ägna sig åt.
Allt har ett värde men också sitt pris.
Bor i ett nybyggt hus 1 plan 5 rum och kök 130 m2 + 36 m2 vidbyggt garage, 2 vuxna 2 barn.
Det är alldeles lagom
Ca 13.000 KWh/år i total energianvändning
Denna gräns är olika beroende på individ. Jag har 2 bilar vilka har gett mig högre livskvalitet. En bil till skulle sänka densamma. Just därför att allt du äger ska undehållas, tar tid av dig, kostar och ger dig mer att tänka på.
Om du bygger för stort hus med stor trädgård får du mindre tid att ägna åt allt det som det nya stora huset skulle ge dig. Är ens största intresse att underhålla hus och jobba i trädgård kanske det är helrätt. Den som däremot inte insåg vilken enorm arbetsinsats det krävs att vårda och underhålla hus och trädgård och har ett helt annat intresse får se sin livskvalitet minska.
Har man enormt med pengar och med lätthet kan betala andra för de jobb man själv inte gillar så är det givetvis lättare.
Man ska nog vara ytterst noga att gå igenom vilka värderingar man har i sitt liv och vad man vill ägna sig åt.
Allt har ett värde men också sitt pris.
Bor i ett nybyggt hus 1 plan 5 rum och kök 130 m2 + 36 m2 vidbyggt garage, 2 vuxna 2 barn.
Det är alldeles lagom
Ca 13.000 KWh/år i total energianvändning
Redigerat:
Vi har precis flyttat. Hade varken tid eller råd med ett nytt hus (skall det vara nytt skall det vara exakt som jag vill ha det)
Vi flyttar ifrån ett 20-talshus på 174 + 350 m² Gigantiska ytor tyckte vi när vi flyttade in. Fyra år senare var allt fullt. 15 släp till tippen senare är det iaf overlevnadsbart, men flyttfirman uppskattar ändå att vi har ca 70 m³ att flytta.
Nya huset är på 156+50 . Egentligen rätt stort, och hade det haft garage så hade det varit fullt tillräckligt. Jag gillar att bygga och skruva med bilar så det behövs ett garage. Men jag kommer att förlänga huset (50-tal) och slänga på en våning ovanpå garaget. ca 45 m² till. Behöver vi ytan? - Nej. Men vi kommer att få en planlösning där det finns en egen ungdomsavdelning och har kvar lyxen av de stora ytorna. Vi gillar att ha plats.
Vi flyttar ifrån ett 20-talshus på 174 + 350 m² Gigantiska ytor tyckte vi när vi flyttade in. Fyra år senare var allt fullt. 15 släp till tippen senare är det iaf overlevnadsbart, men flyttfirman uppskattar ändå att vi har ca 70 m³ att flytta.
Nya huset är på 156+50 . Egentligen rätt stort, och hade det haft garage så hade det varit fullt tillräckligt. Jag gillar att bygga och skruva med bilar så det behövs ett garage. Men jag kommer att förlänga huset (50-tal) och slänga på en våning ovanpå garaget. ca 45 m² till. Behöver vi ytan? - Nej. Men vi kommer att få en planlösning där det finns en egen ungdomsavdelning och har kvar lyxen av de stora ytorna. Vi gillar att ha plats.
Mycket riktigt och viktigt tänkt.WeeBe skrev:
Jag skulle dock påstå att två bilar = dubbelt så mycket bekymmer och kostnader.
Dubbelt så stort hus = xx% mer bekymmer och kostnader, dvs inte 100% extra.
Sen får man väl lägga krutet på rätt sak. Enkel eller liten trädgård, om trädgårdsarbete inte ger dig så mycket. Välgjord konstruktion av huset och bra material om man inte gillar att underhålla så mycket.
Men iaf ett mycket klokt och insiktsfullt inlägg, tycker jag. (Jag tar åt mig...
)Där tomterna är mycket dyra, ibland mer än hälften av totala kostnaden att bygga ett hus, måste man nästan använda byggrätten till fullo. Kommer man att sälja huset senare, beror priset helt på antalet kvadratmeter i huset, inte vad tomten kostade för byggaren en gång i tiden. Alltså: ju större hus, desto större sannolikhet att man får tillbaka sina pengar den dagen man säljer.
Det kanske finns en speciell status i att ha tomma ytor som egentligen inte går att använda till något? Det visar att man har råd till det onödiga. Eller?
Bor i en 50-talslägenhet där ytorna är små men oerhört väl planerade. Har sett nybyggda lägeheter o hus där väldigt mycket yta blir tom golvyta. Stor entréhall. Öppna planlösningar där det inte finns några väggar att möblera emot. Konstiga mått som gör att t.ex. en säng precis inte får plats vid en viss vägg. Få förvaringsutrymmen. Ingen klädkammare, inget skafferi, inga källarförråd. Men många kvadratmeter.Och det är kvadratmetrarna man betalar för oavsett dom är väl använda eller inte.
Bor i en 50-talslägenhet där ytorna är små men oerhört väl planerade. Har sett nybyggda lägeheter o hus där väldigt mycket yta blir tom golvyta. Stor entréhall. Öppna planlösningar där det inte finns några väggar att möblera emot. Konstiga mått som gör att t.ex. en säng precis inte får plats vid en viss vägg. Få förvaringsutrymmen. Ingen klädkammare, inget skafferi, inga källarförråd. Men många kvadratmeter.Och det är kvadratmetrarna man betalar för oavsett dom är väl använda eller inte.
För att knyta an till det första inlägget. Vårt enplanshus är 150m2 beläget i Sthlm och vi har bott i det i snart 5 år. De som byggde huset snålade inte med konstruktionen vilket gör att huset har det trådskaparen kallade "hög standard". Alla innerväggar är isolerade, det är dubbelgips i alla våtrum, 40cm regelavstånd i väggarna, 80cm isolering på vinden, 40cm i väggarna, energifönster överallt, rejält tilltagna stadiga bjälklag, FTX-återvinning, godkända lås i alla dörrar och fönster, osv, osv, kort sagt ingen dynga någonstans. Det här är saker som inte syns speciellt mycket på utsidan men jag förstår precis vad trådskaparen menar med "sund och konstruktionsmässig god stomme" och jag uppskattar denna "höga standard" ofantligt mycket varje gång jag påbörjar ett hempuleri, betalar elräkningen, reser bort, eller bara är hemma.
Jag skulle dock vilja att varje rum var liiite större än vad de är men det är inte möjligt då den maximala byggytan på tomten redan är uppnådd (de som byggde huset tog i så mycket det gick där också vilket naturligtvis också uppskattas).
Men om jag ska bygga hus själv någon gång så ska det både bli stor boyta *och* med sund och konstruktionsmässig god stomme.
Jag skulle dock vilja att varje rum var liiite större än vad de är men det är inte möjligt då den maximala byggytan på tomten redan är uppnådd (de som byggde huset tog i så mycket det gick där också vilket naturligtvis också uppskattas).
Men om jag ska bygga hus själv någon gång så ska det både bli stor boyta *och* med sund och konstruktionsmässig god stomme.
Tack för alla svar, många intressanta inlägg.
Med tanke på det hot som framtida klimatförändringar förmodligen utgör så hoppas jag att folk med tiden kan tänka sig att ge avkall på yta (förutsatt att det innebär att koldioxidutsläppen minskar) och börjar tänka med "gröna ögon" (grön hjärna kanske, och då menar jag inte av mögel) och inte bygga stort och samla på sig prylar, bilar mm "bara för att man kan".
Jag vet inte om det är speciellt klimatvänligt att bygga sig ett hus. Vad jag vet är att vi kommer förmodligen under husets livslängd göra av med mindre energi än om vi köper ett befintligt hus.
Tiden får väl utvisa om jag tänker åt rätt håll... frågan är hur mycket tid vi har :-O
Med tanke på det hot som framtida klimatförändringar förmodligen utgör så hoppas jag att folk med tiden kan tänka sig att ge avkall på yta (förutsatt att det innebär att koldioxidutsläppen minskar) och börjar tänka med "gröna ögon" (grön hjärna kanske, och då menar jag inte av mögel) och inte bygga stort och samla på sig prylar, bilar mm "bara för att man kan".
Jag vet inte om det är speciellt klimatvänligt att bygga sig ett hus. Vad jag vet är att vi kommer förmodligen under husets livslängd göra av med mindre energi än om vi köper ett befintligt hus.
Tiden får väl utvisa om jag tänker åt rätt håll... frågan är hur mycket tid vi har :-O
Funderade lite på det där:TorOdd skrev:
Större hus = större ytor = större energiåtgång till uppvärmingen - visst.
Det krävs ju lite mer material också, men å andra sidan kan ett mindre men lyxigare hus också kräva mer material och mer miljöovänliga sådana...
HUR mycket större är åtgången egentligen - och även om det är lite större - hur mycket gör det i sammanhanget egentligen...
I Storbrittaninen tex så har dom äldre hus som i princip är helt oisolerade ! Och dom har inte alltid många grader över 0an på vintrarna - nu skall det iof sägas att även där har man vaknat upp på senare år, även om ett välisolerat (inte passivhus, men tjockisolerat) hus fortfarande är lite exotiskt...
Så OM vi i genomsnitt drar ned på husytan med 20-50% - och då sänker uppvärmningsförbrukningen med säg 1-10% - och den idag står för 5% (?) av koldioxidutsläppen i Sverige, och vi i Sverige står för ett par promille av totalen, , och koldioidutsläppen står för xx% av miljö- och klimatfarorna framöver - hur mycket ger då denna tänkta minskning av byggytor
Personligen tror jag att det lättaste sättet att styra sådant är ekonomi: Mindre tomter (pga tätbebyggelse + priser) och dyrare material kommer sänka storlekarna, dock kanske inte så drastiskt. Och som ngn ovan påpekade: Dyrare tomtpriser ger ju större byggnader just för att tomten är så dyr relativt bygget att man vill "ha igen pengarna"...
Sedan tror jag att miljötänk och energibesparingar kommer komma, men inte då nödväntigtvis i from av mindre byggnader, utan kanske snarare i nyare isoleringar, nya uppvärmningsmetoder, mijövänligare byggmaterial osv
/K
Vår klimat begränsar livet på verandan så bygger man stort för att ha plats för allt och alla under ett tak. Man bygger stort för att få plats med bio, bardisk, många gäster i kök och vid bordet som om man vill hellre ha "utelivkänslan" i huset i stället för att gå ut då och då . Bygger man för dyrt så blir det inte mycket pengar över att spendera ute heller ... så kan man bli en fånge fastkädjat av stigande räntor ... i sitt eget hus .
Vi har köpt begagnat och alldeles för stort men det var ändå inte så dyrt som nytt och läget var perfekt så det gällde att välja. Våra driftkostnader är slösaktiga för bara två personer i ett så stort hus men inget vi lider av än. Det känns lyxigt och välutnyttjat bara några gånger om året då vi får övernattade gäster. Hade vi byggt själv så skulle vi definitivt inte bygga så stort bara för gästernas skull eller bara för att vi har råd med det. Tror inte att det är så kul att bli en fånge i ett överdimensionerat ( dåligt planerat ?) hus.
gaia
. Bygger man för dyrt så blir det inte mycket pengar över att spendera ute heller ... så kan man bli en fånge fastkädjat av stigande räntor ... i sitt eget hus . Vi har köpt begagnat och alldeles för stort men det var ändå inte så dyrt som nytt och läget var perfekt så det gällde att välja. Våra driftkostnader är slösaktiga för bara två personer i ett så stort hus men inget vi lider av än. Det känns lyxigt och välutnyttjat bara några gånger om året då vi får övernattade gäster. Hade vi byggt själv så skulle vi definitivt inte bygga så stort bara för gästernas skull eller bara för att vi har råd med det. Tror inte att det är så kul att bli en fånge i ett överdimensionerat ( dåligt planerat ?) hus.
gaia
Bor i 160M2 parhus byggt -91.
Med tanke på att de två lägenheterna tillsammans blir sju rum och kök skulle jag lätt byta bort ett rum eller två mot bättre planlösning och driftekonomi.
Ventilationen är t.ex avsedd för två hela familjer och vi är bara två pers...
Å andra sidan står jag och småler när kompisen byggt gediget 125m2 och har lån över öronen livet ut...
Med tanke på att de två lägenheterna tillsammans blir sju rum och kök skulle jag lätt byta bort ett rum eller två mot bättre planlösning och driftekonomi.
Ventilationen är t.ex avsedd för två hela familjer och vi är bara två pers...
Å andra sidan står jag och småler när kompisen byggt gediget 125m2 och har lån över öronen livet ut...
Nu är det ju så att befolkningen ökar, och det behövs nya hus för att alla ska kunna ha en bostad.TorOdd skrev:
Visst kan vi bestämma oss för att vi händanefter endast skall bygga hyreskaserner á la Miljonprogrammet i den förmenta avsikten att spara på miljön. Låt oss sedan skeppa folk fram och tillbaka till arbetsplatserna med statliga bussar som endast avgår 0700 och 1700 i syfte att spara energi och minska på resursslösande nöjesåkande. Vi folk ha roligt kan dom för tusan se på TV2.
Problemet är att det inte är så vi vill ha det. Vi vill njuta av frukterna av vårt arbete och själva bestämma vårt livsöde utan mängder av förbud och påbud. Självklart skall vi vara rädda om vår planet, men någon vill vrida tillbaka klockan till ett Orwellskt 1984, då hoppar jag av.
Nej, jag vill verkligen inte vrida tillbaka tiden. Ditt scenario låter verkligen inte kul... Vad jag menar är att om vi ska leva bra i framtiden så måste vi tänka till redan nu och vara lite smartare ang energianvändandet. Annars kanske vi till slut blir tvungna att leva som du beskriver....mycke_nu skrev: