Fackmannamässigt utförande

[Claes Sörmland]

Vad är ett 2B2 avtal?

Det är slang för ett avtal mellan två företag, t ex trådens aktiebolag som är beställlare och trådens entreprenörsföretag om är utförare. För sådana affärsrelationer så gäller ej konsumenttjänstlagen eftersom ingen konsument är involverad.

I begreppet fackmässigt utfört arbete av en VVS montör ingår även säkerhet. Det är aldrig tillåtet att utföra VVS installationer eller service- och reparationsarbeten så att du riskerar någons hälsa eller att skada någon. Vare sig det gäller att orsaka brännskador eller sjukdomar som legionärssjuka eller att någon kan snubbla på rören eller få en rörände i ögat. Varför behöver vattenskador åtgärdas ?
Det är för att om du låter t.ex. en läckande avloppsledning fortsatt droppa avloppsvatten, riskerar du efter ett tag att det bildas sjukdomsalstrande mögel eller annan bakteriologisk tillväxt som kan leda till sjukdom eller allvarliga hälsoproblem för någon som brukar den byggnad där läckaget finns.
Arbeten i våra installationssystem handlar definitivt inte bara om rätt funktion enligt kraven i BBR och vad som är vackert att titta på. Säkerheten mot att skada någon går det aldrig att friskriva sig ifrån, i något avtal.

Återigen så är fackmässighet ett begrepp från konsumenttjänstlagen som alltså inte är rätt lagrum för trådens fall. Även om det vanligen är rätt lagrum på deta forum eftersom det är ett forum för konsumenter.

 

[Claes Sörmland]

Nej du har likt de flesta i tråden missförstått sms'et.

Texten är skriven av beställaren och skickat till entreprenören.

Den person vars avsikt nämns i sms'et är mig.
Dvs jag rådde beställaren att byta allt avlopp och inte bara golvbrunnen.
Och det är detta som beställaren skriver till entreprenören.

[bild]


Jag skall läsa och svara på fler frågor imorgon.
Det är ett hyreshus som min bekant äger.

Ok det vänder ju på det. Och försvagar väl delvis din väns fall eftersom det inte är entreprenören som har föreslagit att man ska utföra detta arbete.

Kom det ett svar från entreprenören där denne erbjöd sig att också utföra sådant arbete? Det är ju nyckeln här för att din vän ska få rätt.

 

[Spikin]

Det är slang för ett avtal mellan två företag, t ex trådens aktiebolag som är beställlare och trådens entreprenörsföretag om är utförare. För sådana affärsrelationer så gäller ej konsumenttjänstlagen eftersom ingen konsument är involverad.



Återigen så är fackmässighet ett begrepp från konsumenttjänstlagen som alltså inte är rätt lagrum för trådens fall. Även om det vanligen är rätt lagrum på deta forum eftersom det är ett forum för konsumenter.

TS ärende har nu passerat förfrågan , anbud o. accept , avtal , tjänst utförd , reklamation utförd
med TS påstående om ej fackmässigt utförd tjänst vilket Röris avvisat .
Nu skall parterna styrka sina påståenden genom att söka stöd . Här gäller svensk processrätt
35 kap 1§ RB som innebär att parterna får åberopa all bevisning som de kan få fram
så kallad FRI BEVISFÖRING.
Inga begränsningar finns för vilka källor som får anföras som bevisning , oavsett hur bevisningen
har kommit fram, även bevis som framkommit i strid med rättsregel eller rättsgrundsats gäller.
Bäst för TS är att söka stöd för sin reklamation är i KtjL , inget hinder finns för detta .
Även praxis med stöd av KtjL .
Påståendet att fackmässigt utförande endast är ett begrepp som används i KtjL är
osant . Begreppet har använts i alla tider långt innan KtjL fanns .
Fri bevisföring och fri bevisvärdering används i tvistemål o. brottmål som avser både person , konsument o. företagare och bör passa bra för detta forum då det finns företagare här.
Gemensamma partsviljan är vad parterna gemensamt åsyftat med avtalet och kan den
gemensamma partsviljan fastställas med hjälp av annan tolkningsdata(KtjL)än avtalstexten
kan det få en avgörande betydelse för tolkningen av framförallt muntligt avtal (ord mot ord ).
Mellan parterna gäller även tillitsprincipen .

 

[Claes Sörmland]

TS ärende har nu passerat förfrågan , anbud o. accept , avtal , tjänst utförd , reklamation utförd
med TS påstående om ej fackmässigt utförd tjänst vilket Röris avvisat .
Nu skall parterna styrka sina påståenden genom att söka stöd . Här gäller svensk processrätt
35 kap 1§ RB som innebär att parterna får åberopa all bevisning som de kan få fram
så kallad FRI BEVISFÖRING.
Inga begränsningar finns för vilka källor som får anföras som bevisning , oavsett hur bevisningen
har kommit fram, även bevis som framkommit i strid med rättsregel eller rättsgrundsats gäller.
Bäst för TS är att söka stöd för sin reklamation är i KtjL , inget hinder finns för detta .
Även praxis med stöd av KtjL .
Påståendet att fackmässigt utförande endast är ett begrepp som används i KtjL är
osant . Begreppet har använts i alla tider långt innan KtjL fanns .
Fri bevisföring och fri bevisvärdering används i tvistemål o. brottmål som avser både person , konsument o. företagare och bör passa bra för detta forum då det finns företagare här.
Gemensamma partsviljan är vad parterna gemensamt åsyftat med avtalet och kan den
gemensamma partsviljan fastställas med hjälp av annan tolkningsdata(KtjL)än avtalstexten
kan det få en avgörande betydelse för tolkningen av framförallt muntligt avtal (ord mot ord ).
Mellan parterna gäller även tillitsprincipen .

TS är ingen avtalspart, det gäller ett avtal mellan ett aktiebolag som förvaltar ett hyreshus och en entreprenadfirma. Så släpp konsumenttjänstlagen, det finns ingen konsument i tråden. Ingen har påstått att fackmässighet enbart finns i konsumenttjänstlagen men som konsument garanteras du sådant utförande via denna lag. Samma garanti finns inte i B2B-avtal, där krävs ett avtal om detta.

Att bevisfrågan är komplicerad i det här fallet är ju uppenbart, man tycks helt ha undvikit att sätta något på pränt. På så sätt är ju en process med offertförfrågan, skriftlig offert och skriftlig accept så mycket enklare. Så slipper man bråka om vad man har beställt och inte.

Kanske @Jarlingar sitter med mer info så att bevissituationen faktiskt ser bättre ut för det beställande aktiebolaget än det verkar.

 

[Spikin]

TS är ingen avtalspart, det gäller ett avtal mellan ett aktiebolag som förvaltar ett hyreshus och en entreprenadfirma. Så släpp konsumenttjänstlagen, det finns ingen konsument i tråden. Ingen har påstått att fackmässighet enbart finns i konsumenttjänstlagen men som konsument garanteras du sådant utförande via denna lag. Samma garanti finns inte i B2B-avtal, där krävs ett avtal om detta.

Att bevisfrågan är komplicerad i det här fallet är ju uppenbart, man tycks helt ha undvikit att sätta något på pränt. På så sätt är ju en process med offertförfrågan, skriftlig offert och skriftlig accept så mycket enklare. Så slipper man bråka om vad man har beställt och inte.

Kanske @Jarlingar sitter med mer info så att bevissituationen faktiskt ser bättre ut för det beställande aktiebolaget än det verkar.

TS företräder avtalsparten köparen i denna fråga . Avtalet är passerat och tjänsten reklamerad Nu gäller tolkning av partsviljan och avtalstolkning varvid parterna skall styrka sin sak. Partsviljan är starkare än avtalet.
I Sverige har vi fri bevisprövning och fri bevisvärdering varför stöd kan sökas i KtjL eller i
andra rättsregler i andra länder , det finns inget hinder för detta. KtjL är alldeles utmärkt
för TS ärende . KtjL används då köp av tjänst mellan företag inte regleras i någon lag .
Det finns ingen anledning att tro att köparen inte vill ha tjänsten fackmässigt utförd ,
detta behöver inte föras in i avtalet .
Röris anses även vara den starkare parten i avtalet , därav följer även upplysningsplikten
som Röris verkar ha missat.
Mot att söka stöd i KtjL vid avtalstolkning finns inget påbud eller praxis snarare motsatt .
Att bara säga nej utan att visa en egen lösning är meningslöst.

 

[Claes Sörmland]

Frågan handlar inte om fackmässighet utan vilken tjänst aktiebolaget har beställt och entreprenören har accepterat att utföra. Konsumenttjänstlagen är fel lagrum för den frågan.

 

[Spikin]

Frågan handlar inte om fackmässighet utan vilken tjänst aktiebolaget har beställt och entreprenören har accepterat att utföra. Konsumenttjänstlagen är fel lagrum för den frågan.

Vilket lagrum gäller ?

 

[Dilato]

Vad är ett 2B2 avtal?

Det är slang för ett avtal mellan två företag

Nja, det heter B2B, vilket betyder Business to Business (man använder 2 som en slangförkortning eftersom det uttalas "to").
Om det är mellan företag och konsument heter det B2C, Business to Consumer.
Mellan två privatpersoner heter det C2C, Consumer to Consumer.

 

[Claes Sörmland]

Vilket lagrum gäller ?

Avtalet enligt avtalslagen avgör och allmänna avtalsrättsliga principer.

 

[Spikin]

Avtalet enligt avtalslagen avgör och allmänna avtalsrättsliga principer.

Avtalslagen är en dispositiv rätt . Avtalsfrihet och Fri bevisföring gäller.
I TS ärende skall gemensamma partsviljan , som har företräde över avtalet , nu tolkas
När den dispositiva rätten inte ger tillräknelig ledning får ledning sökas i alla relevanta lagar
och förarbeten.
Entreprenadavtal är oreglerade i svensk lag.
Angående påståendet att KtjL eller andra konsumentlagar ej får användas som stöd för tolkning
av Partsviljan i avtal mellan företag . Det är ett felaktigt påstående .
I HD mål NJA 2018s.653 visas till stöd för domslut till KKL och KtjL samt norsk och dansk lag .
Målet blir Prejudikat Ö4965-17 som hänvisar till Köplagen , KKL och KtjL samt norsk och
dansk lag vid tolkning av den gemensamma Partsviljan i avtal mellan företag .

 

[Farstatjej90]

Avtalslagen är en dispositiv rätt . Avtalsfrihet och Fri bevisföring gäller.
I TS ärende skall gemensamma partsviljan , som har företräde över avtalet , nu tolkas
När den dispositiva rätten inte ger tillräknelig ledning får ledning sökas i alla relevanta lagar
och förarbeten.
Entreprenadavtal är oreglerade i svensk lag.
Angående påståendet att KtjL eller andra konsumentlagar ej får användas som stöd för tolkning
av Partsviljan i avtal mellan företag . Det är ett felaktigt påstående .
I HD mål NJA 2018s.653 visas till stöd för domslut till KKL och KtjL samt norsk och dansk lag .
Målet blir Prejudikat Ö4965-17 som hänvisar till Köplagen , KKL och KtjL samt norsk och
dansk lag vid tolkning av den gemensamma Partsviljan i avtal mellan företag .

Jag tror det är ett missförstånd....
I domen börjar HD med att skriva att det finns ingen lag som är direkt tillämplig på fallet.
Sen hänvisar de till alla möjliga lagar både FN-stadgar och dansk rätt men också olika läroböcker i juridik med mera för att komma fram till hur man rimligen ska tolka det.

Det är väl sånt HD sysslar med? Jag tror inte man kan plocka upp en hänvisning i den här domen och använda som bevis för att en specifik lag är tillämplig i det här fallet. Det är mer en diskussion om principer de har....🤔

 

[Spikin]

Frågan handlar inte om fackmässighet utan vilken tjänst aktiebolaget har beställt och entreprenören har accepterat att utföra. Konsumenttjänstlagen är fel lagrum för den frågan.

Har du inte läst frågan ? Det står klart och tydligt att frågan avser ej fackmässigt utförd tjänst.
Frågan är om Röris har utfört tjänsten ej fackmässigt då röris inte har upplyst köparen om problem
som kan uppstå genom att inte byta ut gammalt cementrör som nu har spruckit och orsakat
stor skada.
Röris som är den starkare parten har upplysningsplikt och avrådandeplikt.
Även om köparen begärt billigaste tjänsten befriar det inte Röris från upplysningsplikten .
Muntligt avtal är dispositivt och för tolkning av Gemensamma partsviljan kan stöd sökas i alla relevanta lagar och regler. Partsviljan Muntligt avtal har svag rättsverkan .

 

[cpalm]

Muntligt avtal är dispositivt och för tolkning av Gemensamma partsviljan kan stöd sökas i alla relevanta lagar och regler.

Visst, du kan ju söka stöd för din tolkning i den heliga koranen om du vill.
Det betyder ju inte att du objektivt har rätt i juridisk mening.

 

[Alfredo]

du kan ju söka stöd för din tolkning i den heliga koranen om du vill.

Många gör det med lite varierande framgång...

 

[Spikin]

Jag tror det är ett missförstånd....
I domen börjar HD med att skriva att det finns ingen lag som är direkt tillämplig på fallet.
Sen hänvisar de till alla möjliga lagar både FN-stadgar och dansk rätt men också olika läroböcker i juridik med mera för att komma fram till hur man rimligen ska tolka det.

Det är väl sånt HD sysslar med? Jag tror inte man kan plocka upp en hänvisning i den här domen och använda som bevis för att en specifik lag är tillämplig i det här fallet. Det är mer en diskussion om principer de har....🤔

Att det inte finns en lag för avtal om köp av tjänst mellan företag har jag och flera andra påtalat
i flertal inlägg. Vi är helt överens med HD .
Att HD i ett prejudikat pekar på att stöd för tolkning av Gemensamma partsviljan för dispositiv rätt även kan sökas i andra lagar kan inte avvisas med " kan inte plocka upp en hänvisning ".
HD uttrycker sig klart och tydligt i den saken ( det kan inte bli bättre än så)
Det är juridiskt mycket stor skillnad mellan "bevis för att en specifik lag är tillämplig" och
användning av andra lagar som stöd för tolkning av Partsviljan i dispositiv rätt .
Att HD anger många lagar , andra länders lagar , juridiska läroböcker visar hur tolkningsättet
har uppfattas och hanterats av juridiken och att HD starkt påtalar det genom sin skrivning .
Att denna dom blivit prejudikat visar hur viktigt ämnet är då ingen specifik lag finns.
Riktlinjer för tolkning som HD anger i prejudikat är ingen allmän diskussion om principer
som HD för , utan det är avgörande vägledning som HD funnit nödvändig att ange.