Kommun vill köpa tomtmark där trottoar går för 1kr/m2

[Daniel 109]

Nej, en trottoar är inte tomt. Det är som andra nämnt inte alls ovanligt i gamla planer att vägar ligger på bostadsfastigheter. Men det är inte tomtmark.

 

[Daniel 109]

De körde gula bilar innan de bytte till blå.

 

[Pin]

Finns det någonting som ger sken av att det skulle vara tomtmark. Mer än det faktum att TS uppenbarligen inte vet vad tomt är.

Inte heller kan jag utläsa huruvida TS vet vad en tomt är eller inte.

Har du en egen definition på tomtmark som gör det uppenbart att TS är helt fel ute?

 

[Pin]

Nej, en trottoar är inte tomt. Det är som andra nämnt inte alls ovanligt i gamla planer att vägar ligger på bostadsfastigheter. Men det är inte tomtmark.

Om jag anlägger en trottoar eller en väg på din tomt blir den alltså inte tomt längre. Eller om kommunen begår samma övergrepp.

 

[Zell]

Finns det någonting som ger sken av att det skulle vara tomtmark. Mer än det faktum att TS uppenbarligen inte vet vad tomt är.

Tja, kommunen i kommunikationen med mig kallar det bara för "området"

 

[Zell]

Kanske kan du bara be kommunen att byta mark med dig? Under förutsättning att det finns outnyttjad mark bakom din tomt som kommunen äger förstås.

Idag är hela området villakvarter så ingen mark över

 

[Zell]

Detaljplanen är en gammal byggnadsplan. I en sådan så rådde när detaljplanen vann laga kraft enskilt huvudmannaskap för allmän plats. D v s lösningen var att fastighetsägarna själva ställde gatorna och övriga allmänna platser i ordning och förvaltade dem. Det förklarar troligen varför det finns en trottoar på TS fastighet. Dåvarande ägare av TS fastighet samarbetade med grannarna och ställde i ordning den allmänna platsens gata tillsammans med grannarna på sin mark.

Riktigt hur kommunen kom in i detta med att vara den som sköter gatorna är nästa fråga. Har kommunen senare beslutat om att ändra byggnadsplanens huvudmannaskap från enskilt till kommunalt, alltså gjort en planändring? Eller är det fortfarande enskilt huvudmannaskap i planen men kommunen har trätt in som fastighetsägare av gatufastigheten och helt enkelt bara börjar sköta gatorna trots att det råder enskilt huvudmannaskap i planen?

Inte säker jag hittar papper på hur allt blivit som det är, rätt nyinflyttade. Huset byggdes 1922 och var ett av de första i området som nu är villakvarter. Så vad som hände därifrån till 1965 finns nog bara i pappersarkivet

 

[Claes Sörmland]

Inte säker jag hittar papper på hur allt blivit som det är, rätt nyinflyttade. Huset byggdes 1922 och var ett av de första i området som nu är villakvarter. Så vad som hände därifrån till 1965 finns nog bara i pappersarkivet

Det intressanta för din fråga är om det är enskilt eller kommunalt huvudmannskap för allmän plats nu. Om kommunen inte har ändrat på den gamla byggnadsplanen sen 1965 så råder fortfarande enskilt huvudmannaskap. Då kan du inte begära att få marken inlöst enligt PBL.

Om det är kommunalt huvudmannaskap så är frågan om du ska få ersättning utifrån planförhållandena vid beslutet, alltså 1965 års plan eller den tidigare planen. I det första fallet blir det inte mycket ersättning i det senare så blir det ersättning för tomtmark om vi läser planen från 1065 rätt.

 

[Dortmunder DAB]

Hej. Vi bor i ett äldre hus vid en korsning (trottoar på båda sidorna gatan) där det visat sig att våran tomt går utanför staketet och att trottoaren (som jag antar kommunen byggt för länge sedan och sköter) då går på våran tomt. Jag har inga papper på varför det är så och det bryr jag mig egentligen inte om.
Nu vill kommunen köpa tomtmarken som trottoaren går på och hänvisar till tidigare domstolsbeslut om att den marken inte är värd något för mig då jag inte kan göra något med den och att 1kr/m2 var satt som rimligt i det beslutet (får kanske mejla kommunen att skicka det beslutet). Vi erbjuds 1'500 som någon administrativ ersättning och 200:- för tomtmarken. (Kostnad för förrättning betalas av kommunen).

Nu till min fundering, stämmer det de säger från kommunen?

Tomterna när de gjordes för länge sedan var satta till att vara så stora att det skulle gå att sälja av halva för att bygga fler hus i området. Jag tolkar det som att gränsen för hur nära trottoaren en husvägg eller annan byggnad kan byggas då flyttas in med hur bred trottoaren är och då förlorar jag ju definitivt ett större värde för jag antar att kommunen aldrig kommer låta mig bygga lika nära som jag kan idag (4m-trottoarbredd 1m), eller stoppar gatorna mig från att ändå bygga så nära trottoaren jag kan idag (alltså 3m)? Något annat att tänka på som jag kan ha missat? Tacksam för all hjälp så att man inte blir lurad men ändå hantera allt på ett rimligt vis med kommunen.

Kan lägga till att genomsnittpriset där kommuner 2022 sålde tomtmark i genomsnitt var 2'500kr/m2 vilket ju skulle bli 500'000:- istället för 200:- och täcka en hel del renoveringar... (Det är ju inte sthlm så något lägre här o minus skatt)
[länk]

Det jag skulle vara lite orolig för är om kommunen tänker göra en gatukostnadsutredning…

Exempel från Nacka strax utanför Stockholm:

https://infobank.nacka.se/ext/Bo_By...-Åbroddvägen/Samråd/Gatukostnadsutredning.pdf

 

[VLJ]

Det intressanta för din fråga är om det är enskilt eller kommunalt huvudmannskap för allmän plats nu. Om kommunen inte har ändrat på den gamla byggnadsplanen sen 1965 så råder fortfarande enskilt huvudmannaskap. Då kan du inte begära att få marken inlöst enligt PBL.

Om det är kommunalt huvudmannaskap så är frågan om du ska få ersättning utifrån planförhållandena vid beslutet, alltså 1965 års plan eller den tidigare planen. I det första fallet blir det inte mycket ersättning i det senare så blir det ersättning för tomtmark om vi läser planen från 1065 rätt.

Min bild är att det är ganska vanligt att kommuner tagit över gatufastigheter och skötseln av dessannutan att ändra huvudmannaskapet i byggnadsplanen.

 

[Claes Sörmland]

Min bild är att det är ganska vanligt att kommuner tagit över gatufastigheter och skötseln av dessannutan att ändra huvudmannaskapet i byggnadsplanen.

Jag har också fått den känslan efter ett antal trådar här. Det skulle ju innebära att TS inte har rätt till inlösen enligt PBL. Och det hindrar ju även kommunen från att agera om de inte vill gå vägen att ansöka om att inrätta en gemensamhetsanläggning för gatorna eller ändra huvudmannaskapet i planen. Varför man inte gör den senare planändringen går lite över mitt huvud, det är väl i det närmaste en formsak? Eller är det just det där med inlösen man är rädd för?

 

[Nötegårdsgubben]

De körde gula bilar innan de bytte till blå.

Vilka? Fastigheterna? Tomterna? Trottoarerna?

Frågorna äro legio.

 

[Daniel 109]

Det inlägget hamnade på något vis i helt fel tråd.

 

[TRJBerg]

Nej, en trottoar är inte tomt. Det är som andra nämnt inte alls ovanligt i gamla planer att vägar ligger på bostadsfastigheter. Men det är inte tomtmark.

Det är en definitionsfråga. Jag kan anlägga väg eller "trottoar" på min fastighet ("tomt").
Men det invaliderar inte bestämmelsen fastighet/tomt eller ändrar det "legala" användningsområdet för den arean.

Vad som styr är, som nämnts, DP och andra legaliteter. Vilket inte är helt klart utrett vad gäller TS fall. (Även om det dykt upp info som tyder på att det handlar om annat än mark för typ "bostadsändamål". Men legalt behövs mer fakta.)

 

[Daniel 109]

Jo, det skulle jag nog påstå att det gör. Trottoaren är inte tomtmark. Däremot skulle du kunna återställa den till tomt om detaljplanen godkänner det.