Ja, varför odlas inte foder och spannmål på all igenvuxen åkermark? Varför skövlas enorma skogsarealer för att odla djurfoder? Varför håller vi våra nötdjur inomhus i stället för att låta dem gå ute, beta, och därmed berika den biologiska mångfalden?F fribygg skrev:
Många varför i människans beteende. De flesta kan besvaras med ordet pengar. Vinst trumfar allt, oavsett om det innebär att vi sågar av den gren vi sitter på
Der är endast ett fåtal fröväxter som kan ta upp gasformigt kväve från atmosfären och då genom en symbios med bakterier som sitter bland rötterna. Jag tror inte hampa är en av dem (?).
Detta leder oss dock till frågan om mullhalt och kväve i jorden. Förutom via stallgödsel och rötslam så kan det tillföras via gröngödsling. Dvs att man periosvis odlar en kvävefixerande gröda (tex klöver eller bönor) och låter växtmaterialet förmultna på plats.
Att bedriva jordbruk på detta sätt verkar dock vara mindre lönsamt än att utarma jorden med intensiv monokulturodling som konstgödslas. Eller att göra minsta möjliga insats för att få eu-pengar.
Detta leder oss dock till frågan om mullhalt och kväve i jorden. Förutom via stallgödsel och rötslam så kan det tillföras via gröngödsling. Dvs att man periosvis odlar en kvävefixerande gröda (tex klöver eller bönor) och låter växtmaterialet förmultna på plats.
Att bedriva jordbruk på detta sätt verkar dock vara mindre lönsamt än att utarma jorden med intensiv monokulturodling som konstgödslas. Eller att göra minsta möjliga insats för att få eu-pengar.
Det skövlas ingen skog i Sverige för att odla djurfoder.UlrikaSpg skrev:
Tvärtom, det tas stora arealer naturbetesmark och åkermark ur produktion varje år, för att omvandla till skogsmark.
Diskussionen blir nog både bättre och tydligare, om det är perspektivet Sverige, Europa, eller någon annan del av världen som diskuteras.
På totalen är Sverige självförsörjande på livsmedel till ca 75 %. Ur ett beredskapsperskitiv är det här dåligt, och t.o.m. farligt om/när krisen kommer.
Att då i skogsland som Sverige ta jordbruksmark ur produktion för att odla en råvarugröda, där våra skogsprodukter kan ge råvara till t.ex. plastprodukter, få fram fibrer till textil (lyocell t.ex.), göra isoleringsmaterial, göra batterier, göra toapapper och förpackningsmaterial, få fram syntetisk diesel, elda i kraftvärmeverk (m.m.) förutom att få fram byggnadsmaterial, allt ur en samma trädstam i princip (fast det behövs ju många trädstammar) verkar väldigt bakvänt.
Så var är du egentligen med dina tankar?
Skillnaden är att hampa skördas efter mindre än ett år. Att jämföra med skogsråvara som behöver 30-40 är innan den kan avverkas.S skogaliten skrev:
Det ena behöver naturligtvis inte utesluta det andra.
Mitt perspektiv är globalt.
CBD-olja är väl ett sidospår, visserligen värd mer än kallpressad rapsolja, men uppenbarligen mycket dyr att framställa.
Man kan inte tröska, pressa oljan ur fröna och ta hand om ”halmen” med en vanlig tröska.
Det blir annorlunda i alla steg och krångligt med skörd, om man inte bara slår, torkar och eldar 🔥 hampanväxten som den är.
Hampan är bra för att ta upp koldioxid ur luften och binda koldioxid både i växten och i rötterna.
kväve tar den upp ur jorden efter vad jag förstått, men rötterna skulle vara bra för jorden och binder även de CO2.
Den växer snabbt så den kväver ogräs och är tålig mot angrepp, så den minskar behovet av bekämpningsmedel både mot ogräs och skadadeangrepp.
En positiv branschsite
https://www.ekolution.se/odling-av-hampa
Ska vi hålla diskussionen på en praktiskt akademisk nivå passar väl ett examensarbete från SLU bra. 😉
Det handlar iofs om odling av fröhampa och att ta hand om både växten och frön.
https://stud.epsilon.slu.se/3781/1/jonsson_h_120109.pdf
Man kan inte tröska, pressa oljan ur fröna och ta hand om ”halmen” med en vanlig tröska.
Det blir annorlunda i alla steg och krångligt med skörd, om man inte bara slår, torkar och eldar 🔥 hampanväxten som den är.
Hampan är bra för att ta upp koldioxid ur luften och binda koldioxid både i växten och i rötterna.
kväve tar den upp ur jorden efter vad jag förstått, men rötterna skulle vara bra för jorden och binder även de CO2.
Den växer snabbt så den kväver ogräs och är tålig mot angrepp, så den minskar behovet av bekämpningsmedel både mot ogräs och skadadeangrepp.
En positiv branschsite
https://www.ekolution.se/odling-av-hampa
Ska vi hålla diskussionen på en praktiskt akademisk nivå passar väl ett examensarbete från SLU bra. 😉
Det handlar iofs om odling av fröhampa och att ta hand om både växten och frön.
https://stud.epsilon.slu.se/3781/1/jonsson_h_120109.pdf
Från din andra länk:
"All odling av hampa som du inte söker stöd för betraktas som narkotikaproduktion."
Där finns svaret. Knarkhysterin.
