Hej MagHam
Min potentialutjämning har jag genomfört, som jag skrev i mitt första inlägg (#1) av två orsaker ”Det ena är för att bättre hantera EMC, det andra är för att undvika spänningssättning av utsatta delar, d.v.s. delar, som normalt sett är spänningslösa.”
Jag har inte försökt att genomföra åskskydd för direktträff av mitt hus (trots att jag har ringlina runt huset) detta eftersom det är kostsamt att bygga ett robust system som klarar en direktträff på huset. Det gäller att inte bygga ett dåligt system som ”lockar in” blixten.
Det finns bland annat träd högre än huset i närheten och sannolikheten till en direktträff är mycket liten.
Däremot så vill jag, i möjligaste mån, hålla ner den potentialsättning som skulle kunna ske genom elektriska och magnetiska fältet som uppstår vid ett åsknedslag i närheten.
Jag berättade i ett tidigare inlägg att telefonledningarna i huset där jag växte upp ”brann upp” vid åska. Det handlade naturligtvis inte om en direktträff på huset utan rimligen en blixt (kanske en kilometer bort, beroende på blikstens styrka) vars magnetfält och elektriska fält inducerade in ström och spänning i ledningssystemen.
Genom att binda ihop alla inkommande metalliserade mediasystem in till huset (och mot husets armering), så minskar jag dramatiskt risken att en spänning kan induceras mellan dem (och mot hustes stomme) vid t.ex. ett åsknedslag i närheten.
Min potentialutjämning har jag genomfört, som jag skrev i mitt första inlägg (#1) av två orsaker ”Det ena är för att bättre hantera EMC, det andra är för att undvika spänningssättning av utsatta delar, d.v.s. delar, som normalt sett är spänningslösa.”
Jag har inte försökt att genomföra åskskydd för direktträff av mitt hus (trots att jag har ringlina runt huset) detta eftersom det är kostsamt att bygga ett robust system som klarar en direktträff på huset. Det gäller att inte bygga ett dåligt system som ”lockar in” blixten.
Det finns bland annat träd högre än huset i närheten och sannolikheten till en direktträff är mycket liten.
Däremot så vill jag, i möjligaste mån, hålla ner den potentialsättning som skulle kunna ske genom elektriska och magnetiska fältet som uppstår vid ett åsknedslag i närheten.
Jag berättade i ett tidigare inlägg att telefonledningarna i huset där jag växte upp ”brann upp” vid åska. Det handlade naturligtvis inte om en direktträff på huset utan rimligen en blixt (kanske en kilometer bort, beroende på blikstens styrka) vars magnetfält och elektriska fält inducerade in ström och spänning i ledningssystemen.
Genom att binda ihop alla inkommande metalliserade mediasystem in till huset (och mot husets armering), så minskar jag dramatiskt risken att en spänning kan induceras mellan dem (och mot hustes stomme) vid t.ex. ett åsknedslag i närheten.
Redigerat:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 081 inlägg
Ja, risken för nedslag "nära" huset är i storleksordningen 200 ggr högre än direktträff. Detsamma gäller ledningar men här spelar längden på ledningar en stor roll för sannolikheten. Så man ska helst bo granne med transformatorkiosken (vilket jag numera gör
men inte förr ).
Hade det varit möjligt så skulle man vilja potentialutjämna moder jord mot allt ledande över jord som kan anta en farlig potential mot moder jord, men det går ju inte. Men i ett hus har man möjlighet att samla ihop alla ledande ledningar som kommer utifrån och som kan anta en potential emellan dem. Så det är en naturlig och bra skyddsåtgärd.
Alla som bor på landet haft inkommande el- och teleledning plus larm, trådlös hemtelefon eller dylikt (som alltså är anslutna både till nät och tele) vet att de skulle haft nytta av en potentialutjämning. Men på den tiden då ledningarna drogs så visste man inte det.
Det innebär problem med att utföra en skyddsutjämning i gamla byggnader. Man måste dra om alla inkommande ledningar så att de möts på något ställe tidigt i byggnaden. Där kan de potentialutjämnas. Man kan som sagts ovan inte ha en flera meter lång potentialutjämningsledare mellan de platser där inkommande ledningar kommer in.
Ett annat problem i gamla byggnader är att man verkligen behöver se till att få med allt som kan föra in en jordpotential i huset, annars kanske man förvärrar situationen. Man vill inte föra in moder jord i huset som inte är skyddsutjämnad! Har man skyddsutjämnat några delar men missat diskbänken som kanske har en helt egen väg in i huset, då har man ökat risken för skador.
Här kommer också frågan in när man har nytta av ett eget jordtag. Man befinner sig ju också utomhus och i närheten av huset, och kanske grejar med skyddsjordade apparater....
Nedslag nära hus innebär också risk för inducerade spänningar. Man ska undvika stora loopar. T.ex antennkabeln och nätkabel till TVn bör inte ha helt egna vägar runt huset om det är möjligt. Detta är jobbigare att skydda sig emot. Men behöver t.ex klä in huset i armeringsmattor (man kan välja ett klenare material) och då även jorda takplåten.
Det riktigt svåra är här att säga när det är lönsamt, dvs hur långt man behöver gå. Det finns formler för risker. Men hur vet man hur många överspänningar som skett där utrustningen gjort nytta? I ett nytt hus man har förutsättningar för att göra en enkel skyddsutjämning till liten kostnad, om det finns något att skyddsutjämna. Det är nog där överspänningsskydden som kostar mest.
men inte förr ). Hade det varit möjligt så skulle man vilja potentialutjämna moder jord mot allt ledande över jord som kan anta en farlig potential mot moder jord, men det går ju inte. Men i ett hus har man möjlighet att samla ihop alla ledande ledningar som kommer utifrån och som kan anta en potential emellan dem. Så det är en naturlig och bra skyddsåtgärd.
Alla som bor på landet haft inkommande el- och teleledning plus larm, trådlös hemtelefon eller dylikt (som alltså är anslutna både till nät och tele) vet att de skulle haft nytta av en potentialutjämning. Men på den tiden då ledningarna drogs så visste man inte det.
Det innebär problem med att utföra en skyddsutjämning i gamla byggnader. Man måste dra om alla inkommande ledningar så att de möts på något ställe tidigt i byggnaden. Där kan de potentialutjämnas. Man kan som sagts ovan inte ha en flera meter lång potentialutjämningsledare mellan de platser där inkommande ledningar kommer in.
Ett annat problem i gamla byggnader är att man verkligen behöver se till att få med allt som kan föra in en jordpotential i huset, annars kanske man förvärrar situationen. Man vill inte föra in moder jord i huset som inte är skyddsutjämnad! Har man skyddsutjämnat några delar men missat diskbänken som kanske har en helt egen väg in i huset, då har man ökat risken för skador.
Här kommer också frågan in när man har nytta av ett eget jordtag. Man befinner sig ju också utomhus och i närheten av huset, och kanske grejar med skyddsjordade apparater....
Nedslag nära hus innebär också risk för inducerade spänningar. Man ska undvika stora loopar. T.ex antennkabeln och nätkabel till TVn bör inte ha helt egna vägar runt huset om det är möjligt. Detta är jobbigare att skydda sig emot. Men behöver t.ex klä in huset i armeringsmattor (man kan välja ett klenare material
) och då även jorda takplåten.Det riktigt svåra är här att säga när det är lönsamt, dvs hur långt man behöver gå. Det finns formler för risker. Men hur vet man hur många överspänningar som skett där utrustningen gjort nytta? I ett nytt hus man har förutsättningar för att göra en enkel skyddsutjämning till liten kostnad, om det finns något att skyddsutjämna. Det är nog där överspänningsskydden som kostar mest.
Hej Bo.Siltberga, risken för nedslag "nära" huset är i storleksordningen 200 ggr högre än direktträff. Detsamma gäller ledningar men här spelar längden på ledningar en stor roll för sannolikheten. Så man ska helst bo granne med transformatorkiosken (vilket jag numera gör
Hade det varit möjligt så skulle man vilja potentialutjämna moder jord mot allt ledande över jord som kan anta en farlig potential mot moder jord, men det går ju inte. Men i ett hus har man möjlighet att samla ihop alla ledande ledningar som kommer utifrån och som kan anta en potential emellan dem. Så det är en naturlig och bra skyddsåtgärd.
Alla som bor på landet haft inkommande el- och teleledning plus larm, trådlös hemtelefon eller dylikt (som alltså är anslutna både till nät och tele) vet att de skulle haft nytta av en potentialutjämning. Men på den tiden då ledningarna drogs så visste man inte det.
Det innebär problem med att utföra en skyddsutjämning i gamla byggnader. Man måste dra om alla inkommande ledningar så att de möts på något ställe tidigt i byggnaden. Där kan de potentialutjämnas. Man kan som sagts ovan inte ha en flera meter lång potentialutjämningsledare mellan de platser där inkommande ledningar kommer in.
Ett annat problem i gamla byggnader är att man verkligen behöver se till att få med allt som kan föra in en jordpotential i huset, annars kanske man förvärrar situationen. Man vill inte föra in moder jord i huset som inte är skyddsutjämnad! Har man skyddsutjämnat några delar men missat diskbänken som kanske har en helt egen väg in i huset, då har man ökat risken för skador.
Här kommer också frågan in när man har nytta av ett eget jordtag. Man befinner sig ju också utomhus och i närheten av huset, och kanske grejar med skyddsjordade apparater....
Nedslag nära hus innebär också risk för inducerade spänningar. Man ska undvika stora loopar. T.ex antennkabeln och nätkabel till TVn bör inte ha helt egna vägar runt huset om det är möjligt. Detta är jobbigare att skydda sig emot. Men behöver t.ex klä in huset i armeringsmattor (man kan välja ett klenare material
Det riktigt svåra är här att säga när det är lönsamt, dvs hur långt man behöver gå. Det finns formler för risker. Men hur vet man hur många överspänningar som skett där utrustningen gjort nytta? I ett nytt hus man har förutsättningar för att göra en enkel skyddsutjämning till liten kostnad, om det finns något att skyddsutjämna. Det är nog där överspänningsskydden som kostar mest.
Redan när jag tittade på hus 1994 så beaktade jag aspekter som robusthet, långvarigt låg kostnad och trivsel.
När jag ett antal år senare installerade den varvtalsstyrda bergvärmepumpen och omdränerade huset då hade jag redan planerat för att kunna genomföra en bra potentialutjämning.
Extrakostnaden för detta var förutom mitt eget arbete i princip en 100 m lång kroppslina som räckte runt huset och till att ansluta till källarens bottenplattans kantbalk samt till överlämningspunkten (som placerades ute) där elmätaren, överspänningsskydd för elnät, takantenn och det fasta kopparnätet placerades. Om elnätets överspänningsskydd vid en kraftig påsksmäll ”exploderar” så finns luftutrymme framför elskåpet.
När du i inlägg #13 beskrivit den tid det tagit för skyddsutjämning att från; ”ELSÄK-FS 1994:7 (blå boken) som gällde från 1 maj 1996, då benämnt potentialutjämning” då förstår många svårigheten (och kostnaden) att nu påbörja arbetet med redan byggda hus.
Precis som det jag gör nu, när jag skriver inlägg här, så har jag i mer än 30 år försökt förklara att vi måste anpassa vårat elsystem ovj våra byggnader till den (switchade) teknik vi placerar där. Jag skriver för att hjälpa andra att i tid och till låga kostnader, planera för "den nya tekniken" som vi idag ansluter till elnätet.
Jag har parallellt med min forskning (som faktiskt redan började på ABB Corporate research, 1982) försökt att praktiskt tillämpa vad andra lärt ut till mig (t.ex. Rudolf Anders och Sten Benda på ASEA) men det har varit svårt att få respons i tid, innan kostnaderna drar iväg.
Gör man potentialutjämning tidigt och planerat så är kostnaden låg,
Väntar man då blir kostnaden högre och då ifrågasätter man naturligtvis kostnaden.
Det var beklämmande att elfackmässan i Göteborg för ett drygt år sedan från föreläsare från branschfolket beskriva att vi potentialutjämnar för mycket!
Dessutom inte ett ord om EMC- och störningsproblematiken.
Vi har både en brist på Elkraftingenjörer och en akut brist på EMC-kunskaper både hos branschfolk och allmänheten.
Redigerat:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 081 inlägg
Jo, man har nog inte förstått nyttan med skyddsutjämning trots att många på landet nog har erfarit effekterna av avsaknaden av skyddsutjämning. Nytt i 2009 år var också kompletterande skyddsutjämning i badrum.
Som sådan är kravet på kompletterande skyddsutjämning lika gammal som skyddsutjämning, som ett sätt att uppfylla utlösningsvillkoret. Men från 2009 skulle det tillämpas i badrum och orsakade mängder med frågor från branschen och nästan lika många felaktiga svar... Det gick så illa att det såg ut så här i vissa badrum.
Reglerna är kortfattade och ofta otydliga, och saknar framför allt motivering, så det är inte lätt att tolka vad som gäller i praktiken. Numera hoppas jag kan har kommit på bättre tankar än en massa grön/gula sladdar inne i badrummet.
En fråga med ett otydlig svar är om armeringen i grundplattan (för en enfamiljsbostad) ska/behöver/kan anslutas till skyddsutjämningen, speciellt då plattan vilar på frigolit. Där man ställer krav på skyddsutjämning i reglerna så handlar det om personskydd. Potentialutjämning och jordning av EMC-skäl beskrivs i en helt annan avdelning av reglerna... Där talar man om ett maskat utjämningsstjärnnätverk som är bra för att ge ett gemensamt jordplan till olika utrustningar. Men armeringen i plattan har bara en anslutning i ena änden...
Man ser en Fundamentjordelektrod i botten på bilden. Men hur är det med en betongplatta på frigolit? På ett tredje ställe i reglerna så medger man att detta inte är en fundamentjordelektrod, men de säger samtidigt:
I sådana fall kan armeringen ändå ha en positiv effekt på skyddsutjämningen. Jaha? Hur mycket är positiv? Positiv för vad? Hur skulle du motivera mig att ansluta armeringen?
En bostad har ofta bara ett plan, så plattan behöver agera både fundamentjordelektrod och maskat utjämningsnätverk om man ska ha någon riktig nytta av det. Men i en bostad har man ofta inte utrustning av den grad och känslighet att man behöver extra god jordning.
Branschen behöver enkla direktiv om att gör så här vid nybyggen. För befintliga byggnader krävs betydligt mer kunskap.
Som sådan är kravet på kompletterande skyddsutjämning lika gammal som skyddsutjämning, som ett sätt att uppfylla utlösningsvillkoret. Men från 2009 skulle det tillämpas i badrum och orsakade mängder med frågor från branschen och nästan lika många felaktiga svar... Det gick så illa att det såg ut så här i vissa badrum.
Reglerna är kortfattade och ofta otydliga, och saknar framför allt motivering, så det är inte lätt att tolka vad som gäller i praktiken. Numera hoppas jag kan har kommit på bättre tankar än en massa grön/gula sladdar inne i badrummet.
En fråga med ett otydlig svar är om armeringen i grundplattan (för en enfamiljsbostad) ska/behöver/kan anslutas till skyddsutjämningen, speciellt då plattan vilar på frigolit. Där man ställer krav på skyddsutjämning i reglerna så handlar det om personskydd. Potentialutjämning och jordning av EMC-skäl beskrivs i en helt annan avdelning av reglerna... Där talar man om ett maskat utjämningsstjärnnätverk som är bra för att ge ett gemensamt jordplan till olika utrustningar. Men armeringen i plattan har bara en anslutning i ena änden...
Man ser en Fundamentjordelektrod i botten på bilden. Men hur är det med en betongplatta på frigolit? På ett tredje ställe i reglerna så medger man att detta inte är en fundamentjordelektrod, men de säger samtidigt:
I sådana fall kan armeringen ändå ha en positiv effekt på skyddsutjämningen. Jaha? Hur mycket är positiv? Positiv för vad? Hur skulle du motivera mig att ansluta armeringen?
En bostad har ofta bara ett plan, så plattan behöver agera både fundamentjordelektrod och maskat utjämningsnätverk om man ska ha någon riktig nytta av det. Men i en bostad har man ofta inte utrustning av den grad och känslighet att man behöver extra god jordning.
Branschen behöver enkla direktiv om att gör så här vid nybyggen. För befintliga byggnader krävs betydligt mer kunskap.
Inga problem, vi har det i vår platta.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 081 inlägg
Jaha, ni har det i er platta och ni har "inga problem"? Kan du utveckla?
En fundering explicit för betongplatta är om man kanske kan ersätta galvanisk koppling till armeringen med en rejäl ledare runt hela plattan så att ev spänningspotential har nära till jord men att man undviker direkt galvanisk koppling till armeringsjärn som jag trots allt misstänker kan leda till risk för accelererad korrosion via jordströmmar.
Ja alltid bra med tydlighet.
Nu på senare tid har många experter uttalat sig om den vanliga frågan om skyddsutjämning av plattan och där har man faktiskt varit väldigt tydlig med att det bara behövs om den har kontakt med sann jord <4kOhm. Så egentligen inga konstigheter?
Man brukar använda multiklämmor i rostfritt stål och galvad stållina för detta. Det känns som det borde vara ganska säkert men handbok 461 nämner också att det finns en viss risk för korrosion.
Nu på senare tid har många experter uttalat sig om den vanliga frågan om skyddsutjämning av plattan och där har man faktiskt varit väldigt tydlig med att det bara behövs om den har kontakt med sann jord <4kOhm. Så egentligen inga konstigheter?
Om man sammanfogar två olika metaller i den elektrokemiska spänningsserien kommer den oäldlare att kunna börja rosta under vissa förutsättningar.spikplanka skrev:
Man brukar använda multiklämmor i rostfritt stål och galvad stållina för detta. Det känns som det borde vara ganska säkert men handbok 461 nämner också att det finns en viss risk för korrosion.
HejA avh67f skrev:
Har man då även gjort den potentialutjämningen med avseende på EMC?
Nä det var bara ur skydds-synpunkt.
Det Bo skriver ovan gäller emc.
Det Bo skriver ovan gäller emc.
HejA avh67f skrev:
Problematiken är om vi inte tar med EMC när vi idag tittar på elsystemet
Som jag skrev tidigare så har Elsäkerhetsverket i år ett speciellt uppdrag att titta på förståelsen för EMC hos tex privatpersoner som gärna installerar solceller och elbilsladdare
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 081 inlägg
Vilka, var?A avh67f skrev:
Och det där med 4 kohm är en villfarelse som faktiskt letat sig in i ett råd i reglerna.... Jag hoppas att detta inte är vad du menar med tydligt?A avh67f skrev:
4 kohm mellan utsatt del och främmande ledande del har en viss, men bara en viss bäring på kompletterande skyddsutjämning, inte på skyddsutjämning! En åsköverspänning utifrån skiter fullständigt i om det är 4 ohm (edit: 4 mohm) eller 4 Mohm mellan dessa delar.
Redigerat:
Jo jag håller med. Det ser inte ut som man räknar med åska om man tittar på formeln för 4kOhm?
Man skriver också att den är i första hand aktuell för kompletterande skyddsutjämning men man kan använda den för att avgöra vad som är främmande ledande del.
Men det är ju det vi har att gå på tills det kommer nya råd och rön.
Med tydligt menade jag att om plattan inte har kontakt med jord behöver den inte skyddsutjämnas.
Man skriver också att den är i första hand aktuell för kompletterande skyddsutjämning men man kan använda den för att avgöra vad som är främmande ledande del.
Men det är ju det vi har att gå på tills det kommer nya råd och rön.
Med tydligt menade jag att om plattan inte har kontakt med jord behöver den inte skyddsutjämnas.
Min fundering var ett rejält plattjärn eller rör osv runt betongplattans kanter så att man bildar en potentialutjämnande ring runt men undviker direkt galvanisk koppling till plattan för att undvika hela cirkusen med potentiella korrosionsproblem i armeringen.A avh67f skrev: