Om köpet räknas som en gåva så utgår ingen vinstskatt. När ett hus ges som gåva, ofta från föräldrar till barn, så brukar man tydligen göra så att den som blir "utköpt" ska betala det som skulle betalats i skatt till den som "köper ut" huset pga att om denne säljer så finns en latent vinstskatt att betala.lunnabo skrev:
Säg att huset köptes för många år sen, detta utköp görs och det skapas en latent skatt på 500.000. Syskonet som behåller huset låter då det utköpta syskonet betala denna "latenta skatt" till sig istället i det fall hen säljer och då måste skatta för detta.
Om vi antar att båda syskonen velat behålla stället men inte vill samäga det, och det syskon som blir utköpt då vill ta sina pengar och köpa ett annat ställe så har hen då 500.000 mindre att köpa för, eller om man så vill, måste låna 500.000 mer för att ha råd med ett lika dyrt hus. Med en ränta på säg 5% så blir ju detta 25.000 per år som "förloras". Om dessutom huset säljs till ett lägre pris än marknadsvärde, för att komma undan att få det räknat som gåva och för att den som köper ut inte ska betala ett överpris... så förlorar ju den som blir utköpt ganska mycket på affären.
Så. Kan båda tänka sig att köpa ut den andre, så tycker jag det är rimligt att den som blir utköpt antingen inte behöver betala hela den latenta skatten... eller att värderingen sätts så att den som blir utköpt garanterat vinner på affären.
Om man tror att huset kommer vara kvar i syskonets ägo i säg 10 år så blir de 25.000 om året med ränta på ränta ganska snart stora pengar.
Är det ett hus med ringa värde och den ena vill köpa och den andra inte vill sälja är det väl bara för den som vill köpa att bjuda ett rejält överpris för att få igenom affären. Likaså tvärt om, om den ene vill bli av med huset för att det aldrig används utan bara är till bekymmer så kan priset sättas väldigt lågt.
Men är det ett hus där värdet är flera årslöner för de inblandade så är det fullt förståeligt att man vill säkerställa att det blir en rättvis affär.
Alltså det var du som skrev att bulvanen skulle behöva lägga ut pengar på besiktning och resor. Vilket är helt absurt. Det var det jag svarade på.A ArneTW skrev:
Vem som lurar vem kan man ju undra.
Som jag ser det så lurar de som lägger ut en fastighet till försäljning med syftet att få en värdering alla de spekulanter som lägger tid och pengar på den fejkade annonsen.
Ifall någon anlitar en bulvan för att få en 'falsk' värdering så innebär det givetvis lurendrejeri. Men i det fallet så har ju den som blivit lurad varit inblandad i lurandet av alla andra spekulanter genom fejkannonsen så där är det ju lite att ger man sig in i leken får man leken tåla.
Jag var nog otydlig, detta gäller gränsvärde för att det skall kunna godkännas som gåva mot vederlag. Alltså förutsatte jag att gåvoavsikten fanns. Sorry.
Jag blir också helt förvånad hur någon kan tycka att det är OK att lura folk helt medvetet. Skulle bli riktigt förbannad om man fick reda på att någon slösar andras tid och pengar på det sättet. Unga människor som inte kommit ut ego- till empati-stadiet?L lbgu skrev:
TS låter brodern köpa fastigheten för 3.6 och sen får han i sin tur sälja den för 3.8.Sjöbod skrev:
TS köper sig sedan en ny stuga.
??L lbgu skrev:
Det kan ju bero på att du inte begripit hur det fungerar. Om priset går upp tillräckligt högt så kan det bli så att ingen av de tidigare delägarna längre vill/kan köpa objektet. Då blir det ju sannolikt den högstbjudande som köper det.L lbgu skrev:
Så det är ju mer rättvistande att säga att delägarna har förtur att köpa objektet. Det är inte konstigare än att en säljare säljer till någon som inte gav högsta budet, eller kanske inte ens var med på budgivningen.
Vad är det för bulvan du pratar om??L lbgu skrev:
För att undvika att lura någon så är det väl bara att upplysa om dessa detaljer i annonsen. Då vet alla vad dom gäller.Nissens skrev:
Vill man ha ett orealistiskt högt bud på en fastighet så är risken uppenbar att den som vill ha det anlitar en bulvan som ger ett bud på t.ex. den dubbla värderingen. Man måste vara rätt naiv ifall man inte inser att den möjligheten är rätt sannolik.
Håller med Nissens, så här är det vid alla försäljningar. Får man inte tillräckligt bra betalt kan man välja att inte sälja. Man kan alltid välja att sälja till den köpare man tycker bäst om, till vilket pris man vill. Om det är ett syskon, en bekant eller helt enkelt den som verkar minst krånglig är fritt. Ofta får man ju då ta det bud denne gav, som kan vara under maxbud. Det viktiga är att den som vill köpa också måste vara med och buda, då är det helt transparent. Om denna sen vinner även om hen bara har näst högsta bud är det helt fair.L lbgu skrev:
Alltid kan man ha "bulvaner" som trissar upp priset. Det är vad jag vet inte OK med vad mäklarna får göra, så framkommer det att man lägger falska bud så blir det väl som alltid.
Om man går in i det hela med att tex syskon A säger att jag köper för 3MSEK, syskon B säger det är för lite och man kommer överens om att lägga ut det, om syskon A är beredd att gå upp till säg 4MSEK så kan en budgivning göra att A får köpa, om A stannar vid tre och budgivning hamnar på 4 så har jag svårt att se att syskon B säljer för 3. Då kommer den externa budgivaren få köpa. Om den externa budgivaren bjuder 2MSEK så är det ju självklart att hen inte kommer få köpa.
Sen kan det nog hända att man av skattetekniska skäl gör en annan slutlig ekonomisk lösning för betalning om ett syskon köper ut det andra, men mäklaren kommer nog se till att hen får rätt arvode isf. Det påverkar dock inte budgivningen om en extern köpare HADE kunnat köpa med tillräckligt bra bud.
Jag tycker inte detta är ett dugg mer fel än att tex lägga ut ett objekt till "lockpris" om man inte är villig att sälja på den nivån.
Skulle en köpare från långtbortistan höra av sig till mäklaren, så vore det sjysst av mäklaren att säga att man har ett "förhandsbud" på det som A är villig att betala.
I de flesta fall är ju syftet att sälja och att då inte sälja ifall man t.ex. inte får ett tillräckligt bra bud är givetvis inget konstigt. Men i detta fall handlar det om att lägga ut en annons med det dolda syftet att få en värdering. Det tycker jag är en stor skillnad. Som det är upplagt i TS fall så är det ytterst osannolikt att någon skulle komma med ett bud som är över vad brodern kräver så möjligheten för en seriös budgivare att köpa objektet är nog nära noll och det är därför jag tycker att det handlar om en form av bedrägeri då man lurar folk att lägga tid/pengar på annonsen.J JohanLun skrev:
Om skillnaden vad bröderna tror är värde är väldigt stort och de kan tänka sig att sälja externt om värdet är som broder B tror så tycker jag det är OK att sätta ut. Om broder A kommer matcha alla bud även 50% högre håller jag med, då har han ju faktiskt undervärderat huset. Då borde de ta en runda till. Säg att broder A kan tänka sig ge 3.5MSEK, då kan man gå ut externt och helt enkelt säga att man har ett förhandsbud. Det är inte svårare än så. Mäklaren kan vara öppen att någon som känner till huset har lagt bud. Vem som lagt budet brukar man ju inte få veta normalt, men även det kan man ju vara transparent med, eller inte. Hur mäklaren väljer att göra detta är upp till dennes etik. Det viktiga är att de kan tänka sig att sälja externt om budet är tillräckligt bra.L lbgu skrev:
Om båda bröderna är helt överens att det inte ska säljas externt är det fel att gå ut. Om bror B vill sälja externt om priset är rätt, så är det rätt väg. Då får A helt enkelt vara med i budgivningen.
Jag har dock svårt att tro att A kommer tycka detta är en bra lösning, troligen kommer han att höja sitt bud en bra bit för att få köpa ut till ett pris som närmar sig det han tror är marknadsvärde.
Jag tror det är bra att ta hjälp av mäklare och vara villig att gå ut på öppna marknaden om ett samägt hus eller ett hus som ett syskon vill ta över ska säljas och man är väldigt oense om priset.
Om föräldrarna ser ett stort värde i att huset behålls i familjen kan de ju givetvis välja att tex låta broder A få köpa det billigare och själva kompensera broder B till vad han tycker ett rimligt utköpsvärde skulle vara. Då är det faktiskt upp till dem och inte till bröderna att avgöra vad värdet är. Är det ett samägt eller ärvt hus är det rimligt att sälja det på öppna marknaden om man inte är överens, men att då förbjuda den ena brodern att bjuda vore fel. Och troligen vill ju föräldrarna hellre sälja till någon av sina barn än till någon okänd. Ungefär som att man hellre säljer till någon trevlig än en otrevlig gnällspik.
Ett scenario är ju att en av bröderna är en gnällspik. Då kan föräldrarna välja att INTE sälja till honom även om han har högsta budet.
Men om den som vill köpa ut det gör det mest för att göra en bra affär och få köpa det till ett "kompispris" - inte för att det är ett älskat hus som gått i familjen i generationer, så är det fullt rimligt att låta det gå till mäklare.
Det är ingen som lurar någon, alla vet att marknaden fungerar så. Ingen vet i förväg vem som kommer att stå som ägare till slut.L lbgu skrev:
Var och en känner sin familj bäst. I min familj hade det aldrig hänt.L lbgu skrev:
Fast i detta fall handlar det ju om att brodern verkar tro att fastigheten är värd dubbelt upp mot vad 2 oberoende mäklare värderat det till. Med en sådan 'pengagalen' bror kan man nog förvänta sig en del tjuvknep. I de flesta familjer hade man nog accepterat de 2 oberoende mäklarnas värdering och gjort upp utifrån det beloppet.
Fast då man måste komma upp i ca. dubbla priset mot vad 2 oberoende mäklare värderat fastigheten till så borde du inse att det lär vara extremt liten chans att det kommer upp i det priset, vilket innebär att man med väldigt stor sannolikhet 'lurar' folk att delta i en budgivning de aldrig har en ärlig chans att komma ur som köpare även om de lägger högsta budet.J JohanLun skrev:
Man måste inte komma upp dubbla priset mot vad två oberoende mäklare uppskattat det till för att få köpa, bara för att en broder tycker att det är rätt värde.L lbgu skrev:
Säg att budgivningen kommer upp 20% över vad mäklarna uppskattat, ja då kanske bröderna säljer till det priset, dvs budgivarna får en chans att köpa.
Du har flera gånger talat om att en broder anlitar en bulvan gör att få ett bud på det belopp han tycker är rätt. Hur tänker du att det ska gå till? När det budet kommer så kom er ju TS bara säga "Fasen, du hade rätt, någon bjöd det du sa, vi säljer till den budgivaren.". Den budgivaren var ju bara en bulvan så den kommer såklart inte köpa. Budet kommer då rasa till det värde som var innan bulvanen kom in i budgivningen, vilket kanske är i närheten av mäklarnas uppskattning. Menar du att värderingen då ska vara budet som bulvanen inte ville köpa för? Det tror jag inte någon anser, utan värderingen är vad någon faktiskt är beredd att betala.