Spänningen över säkringen är proportionell mot strömmen i ledningen. MEN det förutsätter att man vet resistansen i säkringen, och att man har koll på temperartur vs resistans. Då högre temperatur i en tunn tråd kommer att sänka resistansen.H Harald Blåtumme skrev:
(för fördjupning läs om "shunt")
Ingen aning vad någon menar med w/h, det var därför jag frågade. Du svarade Watt per timme, vilket verkar vara en konstig enhet.FredrikR skrev:
Jo jag vet hur en shunt funkar i samband med strömmätning men ger detta verkligen någon vettig info utan att veta resistansen? Det vore ett komplicerat sätt att mäta vad man annars ser med en tångamperemeter, kräver iofs att man kommer åt respektive ledare i säkringsskåpet.spikplanka skrev:
För att mäta med tångamperemeter behöver man komma åt enskilda ledare vilket komplicerar saken om man skall kolla ett elnät för ett helt hus. För säkringsskåp finns färdiga adaptrar för Diazed-säkringar och för automatsäkringar lär man behöva plocka bort skyddskåpan. Så jag kan se fördelen med att snabbt mäta många utmatningspunkter i säkringsskåpet och slippa tränga sig in i tätt packade kabelmassor.H Harald Blåtumme skrev:
Första åtgärder bör vara att hitta två rent resistiva laster och mäta hur stort spänningsfallet blir över en känd säkring t.ex 10 A DIN automatsäkring med två olika laster samt mäta upp detsamma på en precis likadan för att få med tillverknings och slitagevariationer.
Därefter mäter man spänning med en probe på bussskenan och den andra på anslutningen till lasten då får man direkt en indikation på vart elen tar vägen. Räknar man lite så får man också ut effekten.
Induktiva (motorer) och kapacitiva (lysrör/LED) mm kan ställa till det så det är en fördel om mätaren är av "TrueRMS" slaget.
(en liten tanke.. stick in varje utgående fastråd genom en varsin liten spole som är kopplad till en mikrokontroller.. för absolut kontroll hela tiden
)Kände inte till att det finns adaptrar för att kunna göra spänningsfallsmätning i diazed-centraler, tar med mig detta. Tack!
Såg dessa på Elfack för många år sedan. Men det är ju ingen raketkonst att bygga ihop en själv.H Harald Blåtumme skrev:
Kikade lite.. gissa om man har tur:
Gänga 1 (DI) E14, 2-16 ampere.
Gänga 2 (DII) E27, 2-25 ampere.
Det verkar vara standard lampsockel. Så köp någon LED lampa E14 och E27 och gå lös med lödkolven på den så kanske du har en tillfällig lösning iaf. För mer permanent användande så bör ledarna svetsas pga värmen.
Glöm inte en vanlig säkring i serie med Diazed mätproben.
Redigerat:
Jag satte mig på fingrarna och lät bli att kommentera första gången jag såg W/h eftersom det annars lätt blir en språk- eller fysikundervisning. Men nu är ju den bollen satt i spel 😉
För visst är det så. Watt är ett flöde som är ΔE/Δt. En Joule varje sekund.
Egentligen hade det väl varit mer korrekt att uttrycka det med gränsvärdet tid Δt → 0 Alltså dE/dt.
Men en sekund är en praktisk uppdelning på en SI-enhet.
För man in division per timme (W/h) så innebär det någon slags förändringshastighet. Ungefär som att acceleration är tidsderivata av hastighet.
För visst är det så. Watt är ett flöde som är ΔE/Δt. En Joule varje sekund.
Egentligen hade det väl varit mer korrekt att uttrycka det med gränsvärdet tid Δt → 0 Alltså dE/dt.
Men en sekund är en praktisk uppdelning på en SI-enhet.
För man in division per timme (W/h) så innebär det någon slags förändringshastighet. Ungefär som att acceleration är tidsderivata av hastighet.
Så W/h = förändringen i effekt över tid.
Det är nog bättre att du utgår från en vanlig propphuv som modifieras så du får en trådslinga att strömmäta i. Antar att det var liknande adaprsr du sett och då ibland även med uttag för spänningsmätning i samma dock inte för spänningsfall över säkringen.
Din metod kan bli väldigt enkel om huvarna har mäthål då tar du referensen via en olastad, låglastad säkring och sen bara flytta runt bland de andra på samma fas. Men tänk på att det i smältsäkringsfallet inte är direkt linjärt pga relativt hög temp för tråden vid lite större last.
Någon stans läcker det förmodligen, skruva ur proppen så märker duB Bällstabygget skrev:
Jag har inte nämnt det innan, men följer tråden eftersom jag själv har ett fritidshus som har oförklarlig grundförbrukning.
Har inte orkat ta tag i det på allvar även om jag kanske har kompetensen...
Frågade innan om det TS har Ellevio (som jag har). Tycker nämligen deras förbrukningskurvor har upprepande mönster som man först kan tro är kylskåp eller reningsverk. Men mönstret är lite för perfekt upprepande för att passa den hypotesen.
Har inte orkat ta tag i det på allvar även om jag kanske har kompetensen...
Frågade innan om det TS har Ellevio (som jag har). Tycker nämligen deras förbrukningskurvor har upprepande mönster som man först kan tro är kylskåp eller reningsverk. Men mönstret är lite för perfekt upprepande för att passa den hypotesen.
Finns en faktor till som man kan kika på och det är om elföretaget börjat att debitera i VA istället för W och därmed tar betalt för reaktiv effekt något vad jag minns man inte gjort tidigare iaf.
Tveksamt och tror tom. att det är olagligt att göra något sådant på hushålls och bostads-el, och framförallt får de inte kalla för energimängd mätt i kWh då det är skatter och annat kopplade till just energi och energimängd räknat i kWh och sådant får man inte fiffla med.
I Industri/verksamhet med mycket direktinkopplade elmotorer kan det vara uppdelat och då bör båda redovisas parallellt, att betala för reaktiv effekt var så pass dyrt att koppla in kondensatorpaket för faskompensering innan elmätaren var något betalades sig ganska fort - likaså att klassiska lysrörsarmaturer med drosslar som ofta fanns i stora antal har faskompenseringskondensator av samma skäl.
Numera är den typen av reaktiv last mindre vanlig i nyinstallerad utrustning då man ofta kör med frekvensomriktare (invertrar) och att nätaggregaten har switchade omvandlare och alla dessa ger väldigt obetydligt med reaktiv effekt, däremot kan de fortfarande ha väldigt dålig effektfaktor, för att strömmen över spänningsenveloppen är allt annat än sinusformad, men det räkans inte som reaktiv effekt.
men visst äldre versioner av tex. ventilation, kanalfläktar är ofta kopplade direkt till elmotorer som ger mycket reaktiv effekt och en del av dessa designade väldigt mycket reaktiv effekt (som skärmspolemotorer) för att de skall vara tåliga om tex. fläkthjulet blir låst utan att det blir så varmt att man riskerar någon brand.
många moderna kyl/frys och även portabla AC har också numera motorkonding vilket också har faskompenserade verkan att det från stickproppssidan är i princip sedd som resistiv last.
Medlem
· Blekinge
· 10 201 inlägg
Att mäta är att veta. Man kan aldrig lita på någon app eller info från elleverantören. Det kan vara tidsfördröjd eller man vet inte hur mätningen är tagen.
Bättre är att kolla på blinkningarna i mätaren. Sekundavståndet mellan blinken ger en utmärkt mätning av momentan effekt. Men man bör kunna matematiken, den har förklarats tidigare på detta forum.
Stickproppsbaserade effektmätare kan vara utav olika kvalitet. Vissa är kassa på att mäta små effekter eller klarar inte av ljusrör, elmotorer. Lita inte på dom.
Min favoritmätning är blinkningarna kombinerad med sekvensiell bortkoppling av säkringarna. Kan vara en rogivande aktivitet med ett par långburkar och en campingstol framför mätartavlan.
Bättre är att kolla på blinkningarna i mätaren. Sekundavståndet mellan blinken ger en utmärkt mätning av momentan effekt. Men man bör kunna matematiken, den har förklarats tidigare på detta forum.
Stickproppsbaserade effektmätare kan vara utav olika kvalitet. Vissa är kassa på att mäta små effekter eller klarar inte av ljusrör, elmotorer. Lita inte på dom.
Min favoritmätning är blinkningarna kombinerad med sekvensiell bortkoppling av säkringarna. Kan vara en rogivande aktivitet med ett par långburkar och en campingstol framför mätartavlan.