Vad är värst? Juridiskt och moraliskt

[heimlaga]

Vad är ”konstgjort nedpressade räntor”?

Att centralbanker skulle sänka räntor (räntor som påverkar hela samhället/hela ekonomin ) för att rädda EN bransch är självklart helfel.

Det var Quantitative Easening man drev med, penningpolitiska åtgärder för att främja likviditeten.

Ja det var det. Men det var en form av subventionering av de redan rika och deras investeringar och företag

 

[Zodde]

Ja det var det. Men det var en form av subventionering av de redan rika och deras investeringar och företag

Nu pratar du svävande. Förklara hur det är en subventionering av de redan rika som de ”mindre rika” INTE får del av?

Förklara ”konstgjort nedpressade räntor”. Hur skiljer sig dessa från vanligt nedpressade räntor?

 

[pmd]

Hur menar du?

Jag menar att en del lagar är orättfärdiga (enligt något moralsystem). De hundratals antijudiska lagar som stiftades i Tyskland mellan 1933 och 1939 accepterades inte av många andra länder. Utrotningsförsöket av judar tror jag dock inte explicit lagstiftades om. Att Wannseekonferensen hölls hemlig tyder också på att nazisterna förstod att förintelsen inte skulle ses med blida ögon av västvärlden.

 

[pmd]

Det var ju otroligt att det slutade utan brakförlust.

Ja, men sådan är myten.

Håller principiellt med, men är det banker, järnvägar, elbolag, kärnkraftverk eller bolag där arbetslöshet och skatteeffekter kostar mer om bolaget går omkull... Och bolaget kom på obestånd inte för att det i grunden var olönsamt utan för att ledningen gjort allvarliga misstag eller en global konjunktursvacka så tror jag ändå det kan vara motiverat.

Om staten (eller snarare stater) inte lägger sig så mycket i ekonomin blir risken mindre att stora omvälvande händelser påverkar oss ekonomiskt.

 

[pmd]

Att staten INTE skulle gå in å rädda systemviktiga banker skulle kosta landet så oändligt mycket mer. Det vore idioti att inte garantera betalningssystemets funktioner.

Kan faktiskt inte komma på en enda gång i modern tid att nån civiliserad stat låtit en systemviktig bank gå i KK.

Staten bör ägna mer tid oh energi på att se till att konkurrensen fungerar, så att inte ett fåtal banker kan dominera.
Att se till att marknader fungerar är en viktig uppgift för staten. I övrigt ska den i stort sett hålla fingrarna borta från marknadsekonomin.

 

[pmd]

Men inte vanliga företag som inte är system viktiga.

I still believe that, in the long run, the aggregate of the decisions of individual businessmen, exercising individual judgment in a free economy, even if often mistaken, is likely to do less harm than the centralized decisions of a Government; and certainly the harm is likely to be counteracted faster.
– John James Cowperthwaite

 

[pmd]

Senast hade ni elprisstödet i Sverige. För att inte tala om alla indirekta företagsstöd i form av subventionerade villkor i olika former. Till exempel den lägre skattesatsen för kapitalinkomst infördes som en subvention riktad till företag och investerare när det var kristid. Allt från gratis tomt och gratis avloppsanslutning till måttbeställda kryphål i skattelagstiftningen. Hur var det nu med de där serverhallarna i Sverige.........

Elprisstödet var hål i huvudet, men riktades till privatpersoner. Åtminstone framställdes det så. Om det gick till bolag också var det lika mycket hål i huvet.

Subventioner till serverhallar är inte hål i huvudet. Det är tappat huvud. Politiker ska inte hålla på och lajva affärsmän. Det blir oftast bara dyrt för skattebetalarna.

 

[heimlaga]

Staten bör ägna mer tid oh energi på att se till att konkurrensen fungerar, så att inte ett fåtal banker kan dominera.
Att se till att marknader fungerar är en viktig uppgift för staten. I övrigt ska den i stort sett hålla fingrarna borta från marknadsekonomin.

Om inte staten lägger sig i med till exempel tullar och importbegränsningar innebär det att sågott som all industriproduktion flyttar till Kina, att allt inhemskt jordbruk läggs ned så vi inte har någon försörjningsberedskap alls, att elnätet körs ned totalt och så vidare.
Dessutom kommer arbetarskydd och löner att dumpas totalt.
När Storbritannienm försökte med den politiken landade medellivslängden i många industristäder för de få som överlevda till vuxen ålder på under 30 år. Oräknat barndödligheten som var över 50%. För att lönerna inte räckte till mat och kläder och boende på en nivå som man överlever medan dödligheten i arbetsolycker och arbetsrelaterade sjukdomar var enorm. 100% på många arbetsplatser.
Man försvarade detta med att hänvisa till hur skadligt det är att påverka den fria marknaden

 

[pmd]

Sådana regler borde istället lättas och makt över näringslivet tas ifrån politikerna. Hala förhandlare ska inte kunna köpa sig kommunal förtur.

Fanerdunskandalen i Kalmar är ett bra exempel på när politiker tror på sagor.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/fanerdun-3

 

[pmd]

Om inte staten lägger sig i med till exempel tullar och importbegränsningar innebär det att sågott som all industriproduktion flyttar till Kina, att allt inhemskt jordbruk läggs ned så vi inte har någon försörjningsberedskap alls, att elnätet körs ned totalt och så vidare.

Jag skrev att stater, inte bara staten, inte ska lägga sig i marknadsekonomin. När en diktatur inte spelar enligt reglerna måste vi förstås göra något åt det.

Idén om att en frihandel påskyndar en demokratisk utveckling tycks gälla i första hand högerdiktaturer och inte så mycket vänsterdiktaturer.

Dessutom kommer arbetarskydd och löner att dumpas totalt.

Varför det?

 

[Zodde]

Staten bör ägna mer tid oh energi på att se till att konkurrensen fungerar, så att inte ett fåtal banker kan dominera.
Att se till att marknader fungerar är en viktig uppgift för staten. I övrigt ska den i stort sett hålla fingrarna borta från marknadsekonomin.

Sverige har det väl ändå bra förspänt.

4 Stora, några utlänningar, ett antal nischbanker och många lokala sparbanker.

Finlands 2 största har 60%
Norges största har 35%
Danmarks 2 största har över 40%

Så skulle definitivt påstå att Sverige har mest fragmenterad bankmarknad.

 

[pmd]

Så skulle definitivt påstå att Sverige har mest fragmenterad bankmarknad.

Det kanske stämmer jämfört med en del (många?) andra länder. Sveriges befolkning är ändå ganska liten, så man kanske inte ska hoppas på bättre.

Transparensen på bankmarknaden är dock dålig. Det är besvärligt att jämföra bankernas olika villkor. T.ex. går det inte så bra att läsa sig till vilka funktioner som finne eller inte finns i bankernas webbaserade interface.

 

[JohanLun]

Ja, men sådan är myten.

Om staten (eller snarare stater) inte lägger sig så mycket i ekonomin blir risken mindre att stora omvälvande händelser påverkar oss ekonomiskt.

För monopolliknande verksamheter som tex att anlägga motorvägar, järnvägar, bygga ett elnät osv där man ofta slutar i en monopol (för ett område) eller oligopol (för samhället) så kommer marknadskrafterna inte fungera. Om det finns 2-3 elbolag, eller om jag bara kan välja på en nätägare så är det inte konkurrens. Därmed funkar inte marknadsekonomi. På mobiltelefoni, ja, på el, bredband, järnväg osv. Nej. Det finns bara ett spår, knappt det. Visst kan man låta flera aktörer köra på järnvägen eller leverera el till elnätet, men den del som inte går att få en konkurrens på kan inte ägas av en enskild aktör. Då kommer priset att öka precis så mycket som går innan en annat företag kan etablera sig, men eftersom den kostnaden är hög, så kommer priset bli högt...

 

[heimlaga]

Jag skrev att stater, inte bara staten, inte ska lägga sig i marknadsekonomin. När en diktatur inte spelar enligt reglerna måste vi förstås göra något åt det.

Idén om att en frihandel påskyndar en demokratisk utveckling tycks gälla i första hand högerdiktaturer och inte så mycket vänsterdiktaturer.

Varför det?

För att lägst produktionskostnad vinner i fri konkurrens.

Det såg vi ju tydligt i byggnadsbranschen i Finland under krisen 2008. Vissa företag såg sin chans att dumpa löner och arbetsvillkor totalt när det plötsligt fanns överskott på arbetskraft. Dåvarande regeringen lät det ske fastän det egentligen var olagligt. Med påföljden att hederliga arbetsgivare som betalade löner som gick att leva hyggligt på inte längre kunde konkurrera.
Ett års prövotid utan lön var ett vanligt villkor för att bli anställd. Under prövotiden skulle man leva på lån så när man sedan kanske skulle börja få en riktig anställning var man överskuldsatt och hade fordringsägare som låg över en att ta emot arbete på vilka villkor som helst.
En del fastnade i den fällan
Jag och många andra steg av och levde på arbetslöshetsunderstöd och accepterade att vara arbetslösa något eller några år. När tiderna blev bättre var det många företag som konsekvent vägrade att anställa någon som hade valt arbetslöshet. Sannolikt med beräkningen att de som hade gått med på att arbeta på dumpade villkor och som hade skulder kvar går med på litet vad som helst.

Bekanta företagare svor ve och förbannelse över det här men ville man kunna konkurrera så var det att följa med strömmen

Det krävdes statlig inblandning för att få slut på eländet

 

[tmjreviews]

Nej, det är det inte. Dessutom blir det en konstig pyramid i så fall med en grund som är mindre än nästa lager och en liten sten högst upp.

Menar du på allvar att underklassen består av nästan hälften av befolkningen? Du anser alltså att i stort sett alla som har lägre lön än medianen tillhör underklassen. För att det ska bli balans i den definitionen så skullei i så fall i stort sett alla som har högre lön än medianen tillhöra överklassen.

Obalans betyder att det inte är balans. I detta fall är det ingen balans mellan under, medel och över. Med en godtycklig definition kan varje påstående göras sann. Du flyttar målstolparna, målar måltavlan runt kulhålet. Det kallas fusk.

Du kan lika gärna påstå att underklassen tillför samhället alla skattepengar. Och jag kan påstå att det är överklassen som gör det och vi kan båda ha rätt . Men vi behöver i så fall båda ha obalanserade definitioner fast med obalansen åt olika håll.

Delar man in befolkningen i fem lika stora grupper baserat på inkomst kan man tex kalla grupp 2-4 för den stora medelklassen och grupp 1 och 5 för under- respektive överklass. Det är en balanserad indelning med lika många människor på varje sida om mitten.

Man blir inte överklass pga hög inkomst.

Det bästa sättet är att gå efter IQ-fördelningen. Ca 5-10% är smarta nog att förstå att de egentligen kan mycket lite. De har högst IQ.

De i mitten tror sig veta allt och är bra på att återge andras tankar.

De övriga följer dem från mitten som är mest karismatiska och har de enklaste förklaringarna på komplexa problem.

Vet inte om det funkar så bra, erfarenheterna från 2015 tyder väl inte på det?

Hur gick det i EU-valet?