Elnätet avreglerades inte.M Martin Lundmark skrev:
Jag citerade elmarknadsinspektionen som skrev om elmarknadenD Daniel 109 skrev:
Har du synpunkter på deras skrivning så bör du kontakta dem😊
Det är svårt att sluta använda el, tyvärr. Visst, man skulle kunna köpa ett dieselaggregat och driva hemmet med det, men det är varken särskilt effektivt eller bra för naturen.
Man skulle kunna organisera alla som är missnöjda och "trakassera" Energimarknadsinspektionen. Om det inte fungerar, kan man trakassera regeringen på något sätt. Med detta menar jag att man kontinuerligt kontaktar dem för att upplysa om problematiken.
Ja, det låter tafatt, men finns det så mycket annat vi kan göra?
Man skulle kunna organisera alla som är missnöjda och "trakassera" Energimarknadsinspektionen. Om det inte fungerar, kan man trakassera regeringen på något sätt. Med detta menar jag att man kontinuerligt kontaktar dem för att upplysa om problematiken.
Ja, det låter tafatt, men finns det så mycket annat vi kan göra?
Ja, vilket gör effektavgifterna lite märkliga. Kanske inte effektavgifter på stora förbrukare. Det är rimligt att Kubal betalar för effekten som går åt när de tillverkar aluminium. Men för småförbrukare måste sammanlagringen göra att det är sak samma om man gör av med 1 kW eller 10 kW i ett visst ögonblick.D Daniel 109 skrev:
Skillnaden i pris mellan att lägga en rejält överdimensionerad kabel och en som bara uppfyller Elsäkerhetsverkets minimum är ganska liten.
Man skulle kunna slänga in 3x100A hos alla konsumenter utan någon jättekostnad. Det är både opraktiskt och onödigt, så jag förespråkar inte att man faktiskt gör det, men det skulle inte bli mycket dyrare.
Jag skulle vilja påstå att det skulle bli mycket dyrare. Serviskabeln kostar kanske inte så mycket extra, och jag skulle vilja påstå att den också normalt "överdimensioneras" där det är motiverat. Däremot kan man inte räkna med någon (större) sammanlagringsfaktor i nätstationen och i viss mån lokalnätet.H HenrikHuslöse skrev:
Vår serviskabel är t.ex. dimensionerad för 100 A, men pga förimpedensen i det kabelskåp där den är ansluten kan vi få max 50 A. Och skulle det inte vara så är ändå max 80 A pga tillgänglig kapacitet i nätstationen.
Det är väl så man ska göra i en demokrati när det gäller den här typen av fråga?I Ironside skrev:
I andra länder är det kutym att uppmuntra stora grupper av människor till att ringa politikernas stab för att tjata om en sakfråga. Det är inte sällan det får gehör.
Jag är med på resonemanget och ju större säkringar hos abonnenterna och ju mindre transformatorer desto mindre sammanlagringen kan man räkna med.C cpalm skrev:
Man kan prova att räkna på det för att se vad som händer. Om vi antar en 100 kVA transformator och tio abonnenter med var sin 100A servis så skulle man teoretiskt överlasta den nästan sju gånger. I praktiken kommer lasterna att vara mycket lägre eftersom el kostar pengar och hushåll inte har behov av så mycket ström annat än momentant. Om belastningen är 50 kVA sammanlagt tills dess att Bosse igång sin privata snabbladdare som maxar hans servis går transformatorn från att ligga på 50% belastning till 120%. Bosses bil är full på någon timme och strömmen rampar ner igen.
Hade det varit en 1000 kVA transformator med 100 abonnenter så hade Bosses snabbladdning bara ökat belastningen från 50% till 57%. Det hade funnits plats för 10 Bosse.
Ja. Precis så. Sen glömde de använda pengarna för underhåll och kapacitetsökning i befintliga exploateringar och tar nu ut samma avgift en tredje gång.C cpalm skrev:
Nätbolagen dimensionerar för dagens behov vilket är en schablon baserad på historiska värden. De överdimensionerar inte. De dimensionerar inte heller för framtidens behov. Men det är egentligen inget problem så länge de reviderat sina dimensioneringar löpande vilket endast vissa nätbolag gör.H HenrikHuslöse skrev:
ViktorbyggahusV Viktorbyggahus skrev:
Där jag bor dimensionerades och byggdes elnätet till villorna för elvärme för ca 60 år sedan med 25A abonnemangssäkring. Det handlade då om elvärme/olja.
Idag är det i huvudsak fjärrvärme och värmepumpar samt 16 A - 20 A abonnemangssäkring.
Elnätet dimensionerades då i huvudsak efter att klara dåtidens abonnemangssäkringar och kostnaden för abonnemangssäkringar avsågs att i huvudsak täcka utbyggnaden av elnätet, drift och underhåll. Avskrivningstiden som då sattes är okänd.
Vi som bor här i området har genom energibesparingsåtgärder under årens lopp rimligen halverat elenergibehovet för uppvärmning. Det som tillkommit och kommer till framöver som ändrar/ökar effekt och energibehovet är rimligen elbilsladdning, komfortkyla och solcellsinstallationer.
Vi har ännu inte effektavgifter men det skall finnas senast 2027 för alla elabonnenter och då räknar jag med att den stegvisa kostnaden för olika abonnemangssäkringar försvinner och ersätts av en abonnemangsavgift och en effektavgift.
Jag har en varvtalsstyrd bergvärmepump utan elspets (sedan ca 16 år) som klarar den dimensionerande utetemperaturen (-34 grader) med ca 5,3 kW effekt.
Om jag får göra en gissning framöver, så kommer den framtida abonnemangsavgiften och effektavgiften för mig att vara ungefär detsamma som dagens 16 A abonnemangsavgiften (eller lägre) sett över ett år. Det blir dyrare ett antal vintermånader men billigare ett antal sommarmånader.
Skaffar jag i framtiden en elbil så kan detta (beroende på hur jag styr laddningen) rimligen att innebära en (viss) ökad kostnad genom effektavgiften.
Skaffar jag solceller framöver så kommer jag rimligen att hamna i en egen grupp av elabonnenter som har effektinmatning och kan få en avgift för detta.
Bedömningen att det bildas en egen grupp av alla elabonnenter som har solceller i mitt elnätsbolag, det bygger på, att den omvända effektriktningen (och det omvända spänningsfallet) vid inmatning i redan byggda distributionsnät kan innebära att elnäten då behöver förstärkas (byggas om) till en extra kostnad. Energimarknadsinspektionen har tydligt sagt att de som orsakar kostnader för förstärkning (om byggnad av elnäten) även skall betala för detta.
Elnätsbolagen reviderar naturligtvis dimensioneringen av de distributionsnät till villor som byggs idag utifrån deras behov men det kostar om man behöver bygga om redan byggda elnät och som jag ser det så styr beteendet hos oss elanvändare många gånger framtida kostnader och kostnadsförändringar.
Jag gör av med ungefär det dubbla, huvuddelen under vinterns kallaste månader då det är under -15C och LLVP ger mycket litet tillskott. Det innebär strax under 3000 kWh/månad. Bottenplatta 8*8m, 1,5 plan, 1926. Jag har alltså i princip inte kunnat ta bort de topparna alls. I stort sett ingen skillnad mot innan LLVP när vintrarna är stränga. Har max 18C inne under de månaderna. Skulle jag haft 20-22 så hade jag närmat mig 4000. Däremot är det mycket stor skillnad i förbrukning 9 av 12 månader när värmepumpen är effektiv.N Nalleman64 skrev:
Husägare
· Norra Roslagen
· 206 inlägg
Varför ska Eon stå för kostnaden att byta ut kablarna till lantbrukaren för att han vill skaffa solceller? Det skulle vara helt sjukt.B Bullebock skrev:
I övrigt har jag ofta hört negativa kommentarer kring Eons fjärrvärmenät på norra sidan av mälaren. Verkar vara extremt dyra där med.
Du bor betydligt längre norrut än jag gör så det är nog förklaringen.MultiMan skrev:
Här gick förbrukningen ner till knappt hälften när LLVP installerades. På köpet fick jag ett mycket angenämare inomhusklimat.
Tillsammans med indragning av kommunalt vatten (via samfällighet) den bästa investering jag gjort.
Min förväntan är löpande dimensionering av elnätet bekostad av överföringsavgifterna som lades till i efterhand och som höjdes. Det är knappast en överraskning att elkonsumption ökat.M Martin Lundmark skrev:
Ingen ifrågasätter mönsterförändringen och att näten är underdimensionerade. Diskussionen är hurvida vi som konsumenter kan förvänta oss ansvarsfull kapitalförvaltning hos nätbolagen.
Om de inte lyckats dimensionera korrekt hittils, vad säger att mer pengar kommer gör det bättre när de har mer än de kan förbruka?
Vi står för övrigt inför samma utmaning med vatteninfrastrukturen. Samma problem med ökade utgifter, undermålig infrastruktur.