Är ni redo för elprischocken som precis startat?

[pmd]

Ja, du tänker National (ev företagsekonomi med produktionsbortfall pga sjukdom, bilköer etc) men ska man diskutera samhällsnyttan (av tex vägbygge, inget bygge går med vinst enl traditionella mätmetoder) må man som klippet från Trafikverket visar ha helt andra parametrar med i kalkylen.

Tyvärr förklarar inte Trafikverket hur de beräknar samhällsekonomisk avkastning.

 

[pmd]

De samhällsekonomiska kostnaderna för sjukdomar påverkas inte av hur sjukvården finansieras.

Ja, det har du nog rätt i. I samhällsekonomi räknas rimligen all privatekonomi in.
De kostnader som påverkas av hur sjukvården finansieras är medborgarnas skatte- och försäkringskostnader.

 

[pmd]

Trafikanternas restider är en av de tyngst vägande faktorerna i de samhällsekonomiska analyser som görs av den samhällsekonomiska lönsamheten av olika projekt inom transportinfrastrukturen. Den enskilde resenärens tidsuppoffring för en resa är dock ingen extern kostnad, utan en kostnad som drabbar just den enskilde resenären.

Vilket är ett återkommande problem i kollektiva system. Individer får alltid stå tillbaka för kollektivet.

 

[daVinci]

Man kan undra hur elpriset sattes på 70- 80-talet? Hade vi höga elpriser när vi byggt dyr kärnkraft?
Utnyttjade Vattenfall sin monopolställning när de ägde både kärnkraft och vattenkraft?

Reallönerna stod still mellan 1975-1995.
Gissningsvis så tog staten av de ökade skatteintäkterna och subventionerade på olika sätt. Det var det som var den rådande ideologin då. Östtyskland var idealet och staten skulle bara ta in "allt" och spendera för den var ju vis och förståndig.
T ex lär inte kraftledningar fram till kärnkraftverken ha bekostats av elanvändarna. Inte heller det vi idag kalla SvK's bygge av stamnät mm. Och när man inte behöver betala vad det kostar så blir det inte lika dyrt. Men kostnaden tas ju ut ändå på ett annat sätt. I slutändan blir det nog dyrare. Därav stillastående levnadsstandard.

Man kan ju inte teckna ett vettigt fastprisavtal till en totalkostnad som ligger i närheten av rörliga priset. Risken är för hög för att priset är så osäkert.

Ja, det är så verkligheten ser ut.

Fast som konsument vill man ju köpa el när man behöver den, inte handla med den.

Går ju bra att köpa elen när man behöver. Jag ser inga hinder.

Men det var väl inte det som ditt inlägg handlade om. Utan att du klagade.
Och då är mitt svar: men ordna det då!
Eller menar du att det är någon annan som har någon slags skyldighet att ordna det du drömmer om?

Sådan utrustning är kostar pengar, är rent av dyr, och dess lönsamhet bygger ju på att det går att köpa el billigt, så lyckas man få ett jämt elpris så går det ju inte längre att köpa el billigt. Om många köper och vill tjäna pengarna på batterilager så blir det olönsamt för de som investerat tidigt.
Batterilager tillför elsystemet som helhet en extra kostnad vilket kan göra elen dyrare på sikt.

Ja, det är som all näringsverksamhet. Eller trodde du att de som öppnar sina plånböcker och investerar har det lättare?

Men trots att utrustningen som du säger är dyr så investeras det för fullt i batterilager. Några är villiga att ta risken.

Har man solceller och säljer el kan jag tycka att man skulle kräva batterlager för att få sälja el, så elen kan säljas när den behövs och gör som mest nytta.

Hur är det med kärnkraft då. Den producerar ju helt bortkopplad från förbrukningen. Har du gett den någon slags frisedel att inte behöva bry sig om anpassning till förbrukningen.

Sedan undrar jag varför solcells-elproducenter skall ha någon skyldighet att behöva lagra. Har du samma krav på andra som producerar variabelt.
Bönder t ex. Skall dom enligt dig tvingas att lagra skörden och pytsa ut en skvätt varje dag?
Borde vara så. Har du skrivit det i någon inlägg?

Konstig inställning.

Är det konstig att det ankommer på dig att ordna det du vill ha?

Vem menar du annars har en skyldighet att ordna det du önskar?

Inser du inte fördelen med energiproduktion som kan reglera produktionen så den passar förbrukningen?

Din läsförståelse är inte den bästa. Jag är den som mest av alla betonar vikten av adaptiva elleveranser. Du hamnar 100% bakvänt.

Ja jag skojar, men:
Vad för åtgärder genomför staten (som binder co2) för att minska uppvärmningen?

Jag har inte sett en enda...

Finns nog ingen. Det handlar om ett ytterligare sätt att ta av folket och sedan låtsas vara god och dela ut till sina anhängare.

I en liberal värld hade kanske staten lagt på en avgift för utsläpp av koldioxid. Och lagt 100% av det på koldioxidfällor. Då uppstår en balans. Desto mindre CO2 desto mindre avgift och desto mindre CO2-fällor. Och vv.

Men i liberalism finns ingen omfördelning så allt sådant existerar inte.

 

[pmd]

[…] det fattades 5 meter för att kunna få avdrag för en bil. Så det blev nobben på att att ta bilen, vad ger man för en sådan person från skatteverket. Men klart det finns ett meterantal och vissa drar in det i absurdum och har lagen på sin sida.

Reseavdrag borde avskaffas helt, oavsett vilken transportmetod som används.

 

[Zodde]

Tyvärr förklarar inte Trafikverket hur de beräknar samhällsekonomisk avkastning.

Vilket värde du ger de olika parametrarna är ju avgörande för resultatet så antar att där laboreras det mycket fram å tillbaka.

 

[pmd]

Cyklister drabbas av fler olyckor än vad bilister gör, det är korrekt. Men den positiva hälsoeffekten av den motion som cyklingen ger är tio gånger större än de negativa hälsoeffekten av cykelolyckor.

Jag har inte cyklat "till jobbet" sen jag gick i högstadiet. Därefter blev avståndet till skola eller arbete för långt för praktiskt cykelpendlande.

Jag tycker dock om att cykla, så jag har i flera decennier nöjescyklat på fritiden. Det är oklart vilken hälsoeffekt det har haft, men jag tvivlar på att den har varit negativ. Vad får jag för det?

 

[pmd]

Att kollektivresenärer skulle bli mer smittade av sjukdomar har jag inte hittat någon studie som visar.

Ett anekdotisk "bevis" är att jag har varit betydligt mindre förkyld sen jag slutade åka kollektivt till jobbet för 25 år sen.

 

[Daniel 109]

Tyvärr förklarar inte Trafikverket hur de beräknar samhällsekonomisk avkastning.

Gör de inte? Om beräkningen inte kan granskas är ju siffran värdelös.

 

[gone_fishing]

Är det när man räknar med x% lägre bränsleförbrukning jfrt med för 10 år sen?
För det är ju fejk.

Vet inte, tyckte inslaget va rätt vinklat ang bilkostnare men tyvärr har priset på att åka kollektivt ökat mer än inkomsterna i snitt, det är ju sannt.

 

[daVinci]

Cyklister drabbas av fler olyckor än vad bilister gör, det är korrekt. Men den positiva hälsoeffekten av den motion som cyklingen ger är tio gånger större än de negativa hälsoeffekten av cykelolyckor.

Det må vara men det var sjukvårdskostnader och sjukfrånvaro som diskuterades.
(Cykelbanor är för övrigt också en stor källa till olyckor. Många cyklister cyklar på tok för fort. Och hundägare är generellt för vimsiga för att få ha hund).

Att privat försäkringsfinansiering är samhällsekonomiskt dyrare än offentligt finansierad sjukvård handlar inte om att privat bedriven sjukvård skulle vara mindre effektiv än offentligt driven sjukvård. Och hur sjukvården finansieras är en helt annan fråga än hur den bedrivs. Offentligt finansierad verksamhet kan mycket väl bedrivas av privata företag - se på friskolorna.

Att den privat finansierade sjukvården i USA är mycket dyrare än den offentligt finansierade sjukvården i Norge, Storbritannien eller Sverige beror i stället på incitamentsstrukturen.

Jag känner till problemen i USA. Men så gott som alltid nämns USA.
Schweiz och Singapore har också privat sjukvård. Vet du hur det är där? Är inte övertygad om att det är på samma sätt.
Och så har vi privat försäkringsfinansierad sjukvård i Europa. Jag hör inte att den är vare sig för dyr eller för dålig. Tvärtom.
Men det är som sagt USA som släpas fram.

Försäkringsbolagen har svaga incitament att minska sina kostnader, eftersom de lätt kan höja premierna. Det bolag som försöker hålla låga premier genom att göra strängare bedömningar av vilken sjukvård som är ersättningsberättigad får svårare att locka till sig kunder.

Ett exempel är att det görs mycket kejsarsnitt eftersom det reducerar vissa risker. Men är dyrare. Och eftersom sjukhusen blir stämda av korkade kunder så hamnar man i den situation man befinner sig i.
(Vi har en motsvarighet i åtalet mot barnläkaren på Astrid Lindgrens sjukhus. Men där var det läkaren som drabbades rejält. Föräldern vill bara veta varför barnet dog. Det brydde sig inte staten om. Det fick föräldern aldrig veta. Istället brände man stora resurser på ett åtal. Vet inte om det är bättre).

Livsstil är just hur man väljer att leva. Alltför många väljer att äta för mycket, röka för mycket, dricka för mycket alkohol och motionera för litet.

"för mycket" i förhållande till någon annans preferens.

Om vi slapp tvången så skulle dom då kanske få betala högre premie för sin sjukförsäkring. Och då får dom väl välja själv då.

Ett problem med "samhälls-perspektiv" är att det leder till att vissa (med större våldskapital) skall tvinga andra.

Och jag ser tvång som något oönskat.

Med rätt stöd från omgivningen och bättre förutsättningar för att leva hälsosammare skulle många av dem lyckas.

Det förutsätter att dom vill. Men som jag påtalar vill dom kanske inte. Lika lite som utförsåkare vill sluta åka utför. Och där har vi stora kostnader för sjukvård och sjukfrånvaro.

Att kollektivresenärer skulle bli mer smittade av sjukdomar har jag inte hittat någon studie som visar.

Det kan vara så enkelt att de som beställer studier saknar incitament att beställa en sådan. Då konsekvenserna skulle bli att man borde höja biljettpriset för kollektivtrafiken drastiskt.
Vem tar initiativ att beställa den studien?

Jag åkte tidigare 30 min pendeltåg. Och hade 5-6 sjukdagar per år. Pga magsjuka och infektion o övre luftvägarna. Sedan flyttade jag och slutade helt med kollektivtrafik. 10 år senare upptäckte jag att jag inte haft en enda sjukdag sedan jag flyttade. Och då först insåg jag den extrema smittohärden i kollektivtrafiken. Och kunde samtidigt konstatera att kollegor som körde bil knappt hade sjukfrånvaro.
Kausaliteten är extremt tydlig. Där får man i sig mycket smitta då man sitter nära sjuka människor. Det gör man inte i bil eller på cykel.

Alla som tänker efter lite inser detta och då beställs inte studien.

 

[pmd]

Men att helt tiilskriva mäbklighten till 100 % för en höjning är inte rätt väg att gå.

Det spelar ingen roll vilken faktor vi skyller mest på. Den globala uppvärmningen kommer att få dåliga konsekvenser för både människor (och andra djur samt kanske för vissa växter). En samhällsekonomisk kostnad kan man utrycka det som.

Vi kan minska den samhällsekonomiska kostnaden genom att minska våra utsläpp av växthusgaser. Det står nämligen klart sen åtminstone 125 år (Arrhenius, 1896) att växthuseffekten är reell och högst påtaglig.

 

[pmd]

Vilket värde du ger de olika parametrarna är ju avgörande för resultatet så antar att där laboreras det mycket fram å tillbaka.

Jag såg varken parametrar eller beräkningsformel i artikeln från Trafikverket.

 

[pmd]

Gör de inte? Om beräkningen inte kan granskas är ju siffran värdelös.

Jag läste bara översikten, och såg inte att Trafikverket hade flera kapitel till artikeln i en sidoruta. Det är väl modernare att göra så än att ha hela texten samlad antar jag.

Nåväl, jag tar mig nog inte tid att läsa igenom alltihopa nu. Jag skulle vilja se en sammanfattande text om vad samhällsekonomi är först.

 

[pmd]

Gör de inte? Om beräkningen inte kan granskas är ju siffran värdelös.

Vilken siffra syftar du på?