Hej KlackenK Klacken skrev:
De olika elnätsbolagen ansvarar själva för att utforma tariffer för sina elnätskunder utifrån det regelsystem som finns, övervakade av elmarknadsinspektionen (EI).
Elnätsbolaget du tillhör kan då bilda olika kundgrupper, t.ex. av solcellsägare, och införa debitering där för t.ex. inmatningsavgifter/effektavgifter för solel. I det jag skriver här försöker jag beskriva den ”eftersläpning” som ligger i regelsystemet, eftersom elnätsbolagen inte får agera proaktivt, d.v.s. i förväg.
Det betyder ju att de inte har en aning om det verkliga värdet. Varför skulle man betala 200 000 kr för att tjäna igen pengarna på 15 år eller vad det kan bli? Det visar ju bara på att folk hanterar sin ekonomi extremt lättvindligt.K Klacken skrev:
Jag har råd att inte vara ekonomisk med varmvatten och värme i huset, men jag använder ju hellre de pengarna till andra roligare saker. Om jag köper fonden Avanza Zero så har jag där en nästintill garanterad avkastning på 10% med extremt låga risker. Det är också en bättre användning av pengarna. Att låna 200 000 kr extra på huset kan bli rätt dyrt bara det, om det är alternativet.
Jag förstår mig inte på folk. Jag köper solpaneler om jag kan räkna hem dem, men det kan jag inte. Att inte ens fundera över hur mycket de är värda när man köper en villa övergår verkligen helt mitt förstånd.
Jag förstår mig inte på de som kallar aktiefonder för ”extremt låg risk”. Zero har risk 4/7, medelhög kanske man kan kalla det. Om börsen kraschar ett år kan stor del dyka om du inte är snabb på säljknappen…pacman42 skrev:
Än så länge är batterier för dyra. Dock byggs produktionskapacitet för Na-jon batterier, och där finns prisprognoser som ger mycket lägre pris för just sådana batterier. Råvarukostnaden ligger på ca 40 kr/kWh. Så ca 500 kr/kWh räknar man med om några år. När en lagrad kWh kostar kanske 20 öre så blir batterier klart mer intressanta för solpanelsägare. Och där är vi om några år.lilytwig skrev:
Na-jon är tyngre och mindre lämpligt för mobilt bruk, men väldigt lämpligt för stationär lagring. De degraderar inte heller vid låg temperatur så placering i kalla utrymmen går bra.
Lagring gör då att den som har solpaneler kan lagra sitt dygnsbehov och kan överväga att sälja när det är som dyrast. Vilket plattar ut priskurvan.
Även prisarbitrage kan bli intressant för en del batteriägare.
Men givet den stora efterfrågan på batterier för stationär lagring kan ju det göra att priserna faller lite långsammare än man annars hade kunnat räkna med. Kan ta 5 år innan vi är nere på 500 kr/kWh för battericellerna.
Men att t ex låna 200000 till fonder går bra? Hade en bekant som resonerade precis som du. Han hade t o m ett eget rum på banken där han lånade, köpte, sålde, lånade köpte sålde. Efter en krash tog det säkert 10 år till han repade sig ekonomiskt. Detta var på 80-talet. Ett tips är att aldrig räkna hem vinster innan dom finns på ditt konto. Själv tror jag på både och, dvs både solceller och börsen.
Förlåt att jag skrattade till men ord betyder ju något och om en investering ska ha stor risk så får man nog riskera mer än insatsen, inte ens där ligger solcellerna, så som investering är det nog att kategorisera som låg risk, naturligtvis med de begränsningar i uppsida som kommer med lägre risker.
Det är en helt annan sak, det är ju en driftskostnad för huset och handlar om att man skall trivas. Solpanelerna tillför ju inget "bovärde". Men en del kanske "mår bra" av att ha solpaneler? Jag gör dock inte det, just solenergin är inte något som gör någon större nytta i Sverige då vi är koldioxidfria även utan den.
Medlem
· Sverige
· 5 019 inlägg
För vår del tillför solcellerna en del mervärden genom att vi blivit mer medvetna om hur vi hanterar elen, vi ser den inte längre som en obegränsad och billig resurs vilket vi gjorde innan elpriserna löpte amok under 2022. Det var ett ganska bryskt uppvaknande eftersom vi gick från ett långt bundet avtal och mycket lågt elpris till ett högt och starkt skiftande rörligt under våren -22.
Solcellsinstallationen var ett svar på detta, för att jämna ut volatiliteten som många väntar sig är något vi får leva med under mycket lång tid. Sedan en tid tycks priserna varierat med betydligt mindre extremer men det är svårt att sia om framtiden i en orolig tid av krig, hybridkrigföring etc.
Ett ytterligare mervärde var mera oväntat, och ett resultat av de effektavgifter som infördes i början av detta år för oss. Det var inget som ingick i solcellskalkylen men hade en mycket viktig effekt som jag tagit upp tidigare. Värt att gnida in detta en gång till: det visar sig att vi knappast behöver bekymra oss så mycket över hur mycket effekt vi tar ut under veckodagarna 07:00 -- 20:00 eftersom solcellerna oftast levererar ett antal kW i "headroom" dagtid, och i synnerhet eftermiddagar/kväll när vi typiskt kör middag, tvätt, disk och annat effektkrävande.
Under januari hade vi ca 2,8 kW toppförbrukning (medeltal tre högsta timmedelvärden), och i februari lyckades vi hålla det på 2,1 kW. Detta utan ansträngning och med LLVP konstant igång. Man debiteras 42 kr/kW toppförbrukning under månaden så det finns ett starkt incitament att hålla nere denna. Denna höjs till 51,5 kr / kW 240401 så tumskruvarna vrids åt ytterligare. Bara för att klarlägga, denna effekttariff gäller konsumtion, inte produktion.
Så sammantaget, solcellerna gör att vi kan leva i stort sett som vanligt större delen av året även under veckodagarna, det är mest under nov - dec - jan som man får vara litet varsam och kanske förlägga drift av DM/TM/TT till kväll/natt och helger. Resultatet är ökad bekvämlighet och livskvalitet, frihetsgrader.
Tycker ändå att det känns skönt att sälja när spotpriset är 80 öre, plus 60-öringen och ingen överföringskostnad. Är ju fortfarande kallt ute.
Få se hur det går när energislukarna i norr är igång och det troligen blir större efterfrågan än tillgång om några år.
Få se hur det går när energislukarna i norr är igång och det troligen blir större efterfrågan än tillgång om några år.
Hej lilytwig
Din produktionssäkring kan inte undvika risken, att elnätet måste förstärkas om dagens elnät (som bara är byggda för en effektriktning) t.ex. får för hög spänning vid villorna vid inmatning av effekt från solceller.
Vad dagens lokalnät ut till villorna klarar varierar naturligtvis. Det varierar även hur många villaägare som vill ansluta solceller och hur stora (hur många) solceller det blir för varje 10/0.4 kV transformator.
Därför blir utfallet olika.
Fysikens lagar om effektförluster och spänningsfall kan vi ”trolla bort” med tyckanden och åsikter. Utan det måste vi bearbeta genom att t.ex. förstärka näten där de inte uppfyller dagens krav på spänningsnivåer.
Jag mår riktigt bra av mina solpaneler, känslan är trevlig slippa köpa massa el för både nödvändigheter och viss lyx. T.ex. spabad, pool på sommaren, kunna ha ac på hela sommaren och kunna ladda bilen av solen. Eller så säljer man bara massor och njuter när deklarationen kommer.
Har förövrigt också renoverat badrum och byggt uterum men inget jag räknar avkastning på och som behöver betala sig för det är för min trivsel. Samma sak med solceller.
Medlem
· Sverige
· 5 019 inlägg
@Martin Lundmark: Jo vi har diskuterat detta en hel del på forumet i många olika trådar, att det finns en problematik i svaga lokalnät när det blir en hög lokal elproduktion som ska gå uppströms.
Det som är intressant för vår egen del är att den ursprungliga solcellskalkylen - som baserades på ett relativt högt elpris - nu fått en ytterligare viktig komponent nämligen kraftigt ökade elnätskostnader, med tillägg av effektavgifter helt nyligen. Det har därför blivit allt mera betydelsefullt att hålla nere denna konstnadskomponent med ökande tonvikt på vad det är man har för toppeffekt i sin förbrukningsprofil.
Värt att notera att i detta fall VEAB (Växjös lokala eldistributör) väljer att höja effekttariffen från 42 kr/kW till 51,5 kr/kW endast 4 månader efter införandet, en höjning på nästan 23%. I tillägg höjs även den fasta avgiften en smula från 230 till 235 kr/mån för 16A. Elmomsen har även höjts en hel del vilket spelar in i totalen.
Jag kan tänka mig att det är en betydande kassako för lokala elnät att låta tex mitt överskott av el "gå rakt in i grannens elbilsladdare, poolvärmare etc" (bildligt talat), där det nu dessutom tas ut en rätt saftig effekttariff. Jag får en liten skärva av detta via ersättningen för nätnytta som nu är 1,81 öre/kWh plus 9,43% av aktuellt timpris på spotmarknaden.
Det som är intressant för vår egen del är att den ursprungliga solcellskalkylen - som baserades på ett relativt högt elpris - nu fått en ytterligare viktig komponent nämligen kraftigt ökade elnätskostnader, med tillägg av effektavgifter helt nyligen. Det har därför blivit allt mera betydelsefullt att hålla nere denna konstnadskomponent med ökande tonvikt på vad det är man har för toppeffekt i sin förbrukningsprofil.
Värt att notera att i detta fall VEAB (Växjös lokala eldistributör) väljer att höja effekttariffen från 42 kr/kW till 51,5 kr/kW endast 4 månader efter införandet, en höjning på nästan 23%. I tillägg höjs även den fasta avgiften en smula från 230 till 235 kr/mån för 16A. Elmomsen har även höjts en hel del vilket spelar in i totalen.
Jag kan tänka mig att det är en betydande kassako för lokala elnät att låta tex mitt överskott av el "gå rakt in i grannens elbilsladdare, poolvärmare etc" (bildligt talat), där det nu dessutom tas ut en rätt saftig effekttariff. Jag får en liten skärva av detta via ersättningen för nätnytta som nu är 1,81 öre/kWh plus 9,43% av aktuellt timpris på spotmarknaden.
Redigerat: