Bra input från alla här tycker jag. Det är jäkligt intressant att höra allas erfarenheter. Det är så jävla jobbigt för min del för det går verkligen upp och ner. Ena stunden känner jag att det är en stor lättnad att vi drog oss ur bundandet på huset och jag hade sån stor ångest över att ge upp lägenheten, men nu ikväll känner jag typ: fan din förbannade fega idiot, du kunde ha ägt ett fint hus i ett av de finare områdena med en riktigt exklusiv känsla. En gammal dröm hade kunnat uppfyllas.
Sen pendlar det fram och tillbaka och jag blir bara snurrig. Som sagt, jag trivs jättebra i lägenheten, jag har inget att klaga på. Livet är otroligt enkelt och jag känner mig helt fri från krav och måsten. Kan fokusera helhjärtat på familjen, företagande och fritid. Men jag ser romantiken med hus också; att kunna köra en fyllekaraoke mitt i natten haha, att inte ha grannar vägg i vägg att ta hänsyn till, att tonåringarna skulle få lite mer utrymme och privatliv i hemmet och allt det där.
Jag blir såååå jäkla förvirrad då bägge boendeformerna har sina för- och nackdelar. Men jag kommer alltid att undra hur det vore, så någonstans känner jag också att jag bara borde ha gjort det och så får det bli som det blir...
Det här är lyxproblem. Jag kanske bara är uttråkad. Livet i lägenhet är FÖR lätt? 😂
Sen pendlar det fram och tillbaka och jag blir bara snurrig. Som sagt, jag trivs jättebra i lägenheten, jag har inget att klaga på. Livet är otroligt enkelt och jag känner mig helt fri från krav och måsten. Kan fokusera helhjärtat på familjen, företagande och fritid. Men jag ser romantiken med hus också; att kunna köra en fyllekaraoke mitt i natten haha, att inte ha grannar vägg i vägg att ta hänsyn till, att tonåringarna skulle få lite mer utrymme och privatliv i hemmet och allt det där.
Jag blir såååå jäkla förvirrad då bägge boendeformerna har sina för- och nackdelar. Men jag kommer alltid att undra hur det vore, så någonstans känner jag också att jag bara borde ha gjort det och så får det bli som det blir...
Det här är lyxproblem. Jag kanske bara är uttråkad. Livet i lägenhet är FÖR lätt? 😂
Fördelen med hus är friheten. Fast frihet kommer alltid till priset av ansvar och hårt arbete. I nästan alla sammanhang.
Därför avskyr jag bostadsområden/villaområden. Där har man ingen vidare frihet men man har ändå ansvaret och arbetet med ett hus. Bättre att bo på landet tycker jag men alla är olika.
Personligen tror jag att fler människor bor i bostadsområden än som egentligen passar till det. Somliga passar att bo så men inte alla.
Därför avskyr jag bostadsområden/villaområden. Där har man ingen vidare frihet men man har ändå ansvaret och arbetet med ett hus. Bättre att bo på landet tycker jag men alla är olika.
Personligen tror jag att fler människor bor i bostadsområden än som egentligen passar till det. Somliga passar att bo så men inte alla.
Det beror ju också lite på vad TS suktar efter. De moderna villamattorna en halvtimme-timme med bil in till stan, alla hus likadana, tomter på ett par 100 m2, på sin höjd en buske och man är mer utsatt än på lägenhetens balkong eller de 100-åriga villaföroterna nära stan med tomter 1000-2000 m2 där man kan sitta på altanen utan att grannen ser och där man kan göra (små) pyrotekniska experiment på tomten utan att behöva oroa sig för grannens hus.H heimlaga skrev:
Mitt intryck var det senare och att det finns ekonomi för det.
Mina föräldrar anlitar hantverkare, trädgårdshjälp och städhjälp och mitt intryck är att de lägger ungefär så mycket tid på huset som de har lust med. Själv lägger jag betydligt mer tid, men det är för att jag vill, inte för att jag måste. Men jag tycker att skrapa färg och måla (och städa och putsa fönster) är mindre stimulerande än el och VVS, därför köper jag in det och fokuserar på det jag gillar.
Själv skulle jag nog inte heller bytt från lgh till villamattan, för den ger inte det jag är ut efter.
Redigerat:
Mina föräldrar är 80+ och bor i det hus de köpte för 45 år sedan. De vill bo där så länge det går och det önskar jag också.M mariedal skrev:
Jag hjälper med nätverket, mobiltelefoner, el och lite goda råd, tunga saker köper de in hjälp för men gräset klipper de själva. Det tar visserligen nästan hela dagen, men tar man det bara lungt och vilar och låter det ta den tid den tar är det ju fin motion.
De senaste 10 åren låg jag på dem om renoveringar så nu är huset i sådant skick att om de inte gör något alls på 10 år kommer det inte fara illa av det.
I grannskapet finns/fanns flera 90+ och mamma har flera väninnor 80+ som bor kvar i sina villor och är pigga och inte kan tänka sig att flytta till lgh, så jag tror det är en bra grej.
Jag inbillar mig hur mycket bättre de mår av att bara gå en sväng runt huset i stället för att sitta i lägenheten. Och pappa är tvungen att gå ut med soporna och till brevlådan och gå upp och ned mellan källaren och övervåningen. I en lägenhet hade han suttit framför datorn hela dan.
De har gått om plats men använder alla rum förutom mitt gamla rum dagligen.
Jag skulle tex tycka att 120 m2 med barn skulle kännas otroligt trångt, men det beror på vad man är van vid och uppvuxen med. Dessutom gör stora ytor att man måste gå mellan sovrum-vardagsrum-arbetsrum-källare-mammas arbetsrum osv vilket ger ofrivillig motion.
Tänker så här:E Erik JS skrev:
Från tidiga tonår tills det är dags att flytta - 6-9 år kanske, går så fort. Ganska kort tid att basera framtida boende på. Tänk & planera på era egna önskningar framöver istället! Villa eller lägenhet med vuxna barn som flyttat, vad blir bäst för er då och när passar det bäst att flytta?
Vi har utvärderat många beslut i livet med post it lappar. Skriv på massor av gröna lappar alla viktiga önskemål/drömmar, tex "öppen spis" eller "nära till pressbyrån" osv Skriv rädslor/tveksamheter på oranga lappar. Ena laget Villa, andra laget Lägenhet, i mitten "inte så viktigt ändå"... placera lapparna där de hör hemma, nu syns det tydligt. Man kan även fortsätta med de oranga lapparna, går de att lösa?
Vi bor i villa med bra plats för gäster eftersom vi vill att de vuxna barnen med respektive samt ev. kommande barnbarn skall kunna ha de bekvämt och gärna vilja komma hem till oss eftersom vi bor utspridda i Sverige. Dessutom är vi nu nyblivna pensionärer och utan jobbet med hus & trädgård skulle vi ju fastna framför tv & andra skärmar. Hoppas ni hittar rätt i erat beslut 😀
När du lägger upp det så låter det som att vi bör ha hus 😂 Jag tror att det kommer bli så, det är nog bara en tidsfråga. Nu kom vi vääääldigt nära, men nästa gång är jag förmodligen ännu mer redo att köra. Jag tror jag bara måste slänga mig in i det YOLO. Annars kommer jag leva hela livet och undra.F fikonstina skrev:
Ikväll känner jag jättestarkt att jag var dum i huvudet som bangade. Hade mäklare ringt nu och sagt att köparna hoppat av skulle jag inte tveka. Men kanske lätt att vara kaxig när man på riktigt inte står inför ett sådant beslut...
Haha drömmen är ju att kunna utföra små pyrotekniska experiment på tomten, men man får inte DEN friheten i det området vi vill bo nära stan. Här är tomterna 500-800 kvm, så det blir ganska tajt mot grannarna. Många hus har jag direkt avfärdat bara för att jag helt enkelt inte kan se att man får något som helst privatliv på sin tomt/altan.N nb. skrev:
En fördel (tycker jag) I lägenhet är man i princip helt anonym. Vi är helt privata när vi grillar, solar eller dricker bärs på vår 20 kvm stora balkong. Det är inte att jag är rädd för människor, men i mitt hem vill jag helst undvika att kunna bli iakttagen hela tiden.
Min kravlista gör det jobbigt att hitta ett bra hus för oss. Detta var en chans vi hade, men jag bangade som sagt, så nu vette fan om det kommer dyka upp något nytt inom rimlig tid.
Precis som du är inne på så vill barnen snart inte hänga med kompisar hemma. Det går så fort, så fort. Jag trodde att det var ett skämt det där man hört. " Vart ska du?" "Ut" " När kommer du hem?" "Sen" och det är det väl lite för våra två barn har alltid sagt vart de ska och med vem osv men nu har vi bara en 18-åring som ff bor hemma storebror är utflyttad... Det gick fort som en blinkning.E Erik JS skrev:
(Inte ville de ha fester hemma hos oss heller, trots att vi erbjudit... )
Om ni ska flytta till hus ska nog ni vuxna vilja ha hus.
Vad tycker din partner?
Det där med anonymitet har jag aldrig förstått. Någonting är konstigt om man inte känner människorna som bor nära inpå. I min värld innebär "nära inpå" inom en halvkilometer. I glesbygden i Sorsele lär det betyda inom 5 km. I en stad borde det rimligtvis betyda de som bor vägg i vägg med en och några till.E Erik JS skrev:
Bodde typ som TS förut fast något mindre och näst högst upp, 96kvm, 3a, nybygge hiss ner till varmgarage, granne med krogar, systembolag, Willys o tunnelbana/pendeltåg (centrala Sundbyberg). I mitt fall va det avsaknaden av ett tredje sovrum och extra badrum som gjorde att jag ville ha större. En tomt att pilla med o ett hus att fixa på kanske äv skulle lösa problemet att jag inte riktigt visste vad jag skulle lägga min tid på om jag inte satt vid datorn. 5 år senare har jag ett hus med massa problem jag inte löst och en gigantisk tomt jag varken vill eller hinner göra så vacker som jag önskar. Och sure en del går ju att lägga ut på andra men då varje idé man skulle kunna ta in en hantverkare på kostar 300k+ blir det ju snabbt ohållbart att sätta andra på att lösa det. Samt att någonstans var ju fixandet och pulandes en av anledningarna till att skaffa hus, det är bara inte lika roligt när det blivit ett krav snarare än något frivilligt man kan lösa när det passar. Så nu sitter jag vid datorn och har ångest över 100 saker jag borde göra istället.
Jag tycker du kan hitta en kompis som har hus och så frågar du om han inte kan skriva över alla sysslor på dig som uppkommer fram till nästa vinter. Så vet du sedan om husliv är för dig. Jag lovar du kommer spara dig själv en slant.
Om du nu trots allt ska köpa hus se för fan till att det är byggt senaste 10åren! Och gå igenom det ordentligt i lugn och ro, det är fortfarande en sval marknad så begär besiktningsklausul. Du kan ju säga att ni kan sätta en pott på 50k och hoppar ni av utan att kunna påvisa problem som kostar minst det dubbla att åtgärda och som inte redan stod i prospektet får säljarna behålla de som kompensation. Men var tydliga med att ni söker ett problemfritt boende utan överraskningar så finns det minsta tendens till bekymmer vill ni veta det innan. Va den där besvärliga köparen som man i en snabb marknad inte kan vara, det är bättre att tappa ett hus än att köpa fel hus när man redan är nöjd där man bor.
Jag tycker du kan hitta en kompis som har hus och så frågar du om han inte kan skriva över alla sysslor på dig som uppkommer fram till nästa vinter. Så vet du sedan om husliv är för dig. Jag lovar du kommer spara dig själv en slant.
Om du nu trots allt ska köpa hus se för fan till att det är byggt senaste 10åren! Och gå igenom det ordentligt i lugn och ro, det är fortfarande en sval marknad så begär besiktningsklausul. Du kan ju säga att ni kan sätta en pott på 50k och hoppar ni av utan att kunna påvisa problem som kostar minst det dubbla att åtgärda och som inte redan stod i prospektet får säljarna behålla de som kompensation. Men var tydliga med att ni söker ett problemfritt boende utan överraskningar så finns det minsta tendens till bekymmer vill ni veta det innan. Va den där besvärliga köparen som man i en snabb marknad inte kan vara, det är bättre att tappa ett hus än att köpa fel hus när man redan är nöjd där man bor.
Men du hittade ett hus i alla fall?E Erik JS skrev:
https://www.byggahus.se/forum/threads/svarta-prickar-pa-balkong.512335/
E Erik JS skrev:Har köpt hus och på balkongen finns det svarta prickar på räckena, som jag utgår ifrån är mögel. Vad kan man göra åt detta? Behandla med mögelmedel? Slipa och måla om? Eller måste man i värsta fall bygga om balkongen?
Detta är mitt första hus och har inte mycket koll än
Ok. Det blev lite förvirrande när du skriver i en tråd att du har köpt hus och i nästa tråd några dagar senare har funderingar på om du ska köpa hus.E Erik JS skrev:
Jaja, nog om detta. Lycka till i huset eller lägenheten eller vad nu ditt framtida boende blir.
Förstår det, men detta visar bara HUR säker jag var på att vi skulle köpa huset. Hade gjort gedigna bakgrundskontroller och research, men fick rejält kalla fötter i elfte timmen. Jag ledde budgivningen och huset var i princip vårt, men drog oss ur.Keiller skrev: