För att förtydliga så har den som TS köpte sin bostadsrätt av ett skriftligt godkännande.H HEM2121 skrev:
En stämma skulle ha beslutat om tillblivelsen av altanen. Fel av styrelsen. En stämma skall även nu fatta beslut om att den skall rivas, annars gör styrelsen samma fel en gång till. Eftersom en stämma inte har fattat rivningsbeslutet är styrelsens beslut inte enligt Bostadsrättslagen! Är dessutom rivning i strid mot Likhetsprincipen är styrelsebeslutet olagligt enligt praxis. Likhetsprincipen väger tungt, läs på om det! Du har en hel del på fötterna! Blir det tingsrätten blir det dyrt, då advokater tar mer än den timkostnad rättsskyddsförsäkringen ersätter! Agera snabbt mot medlemmarna innan styrelsen har hunnit smutskasta dig och fått medlemmarna med sig! Skriv snabbt motion till kommande stämma om du har flera på din sida! KFM kan vara på din sida om du visar brott mot Bostadsrättslagen. Lycka till!
Förstår inte resonemanget av många här om "gamla styrelsen" och "nya styrelsen". Välja styrelse är inte som ett politiskt val där en ny regering kan riva upp tidigare regerings beslut. När styrelsen tidigare skriftligen godkände altanen slöt de ett avtal för föreningens räkning. Den nya styrelsen representerar samma förening, och avtalet är lika bindande även om styrelsen är ny. Enda sättet för föreningen att riva upp avtalet är att på något sätt påvisa att beslutet var felaktigt, att altanen på något sätt bryter mot lagar och regler. De kan inte upphäva beslutet på grunden av "tyckande".
I min förening infördes regler om att man inte får bygga fasta tak över uteplatser, eftersom de då räknas som en del av fastigheten och det blir oklarheter om vems ansvar det är om de skadas av snöras o likn. Men man kunde inte kräva att de som redan byggt skulle riva sina. Man kan inte ändra regelverk retroaktivt, de byggdes enligt de regler som fanns då.
I min förening infördes regler om att man inte får bygga fasta tak över uteplatser, eftersom de då räknas som en del av fastigheten och det blir oklarheter om vems ansvar det är om de skadas av snöras o likn. Men man kunde inte kräva att de som redan byggt skulle riva sina. Man kan inte ändra regelverk retroaktivt, de byggdes enligt de regler som fanns då.
Jodå en styrelse får riva upp tidigare beslut. Styrelsebeslut är inte huggna i sten.P PTZic skrev:
Är det inte ganska udda att ha två par i styrelsen? Kutym på årsmötet brukar väl vara en röst per lägenhet. Gäller inte det i styrelsearbetet? Om så, är ens styrelsen beslutsför? Svaret lär kunna finnas i stadgarna.niklaslindqvist skrev:
Generellt gäller att marken som är utanför bostadsrätten inte upplåtes till bostadsrättsinnehavaren.
Det innebär att det är föreningens mark som den bestämmer över.
Dock kan bostadsrättsinnehavaren erhålla en nyttjanderätt av markyta.
Nyttjanderätten regleras i ett nyttjanderättsavtal som föreningen utformar.
Med nyttjanderätt menas att den boende har ”rätten att nyttja” markyta och förväntas att förvalta denna del av föreningens mark.
Ett nyttjanderättsavtal följer inte med bostadsrätten vid en försäljning.
Den nya ägaren måste träda in som part i avtalet för att det skall fortsätta att gälla.
I nyttjanderättsavtalet, som reglerar rätten att använda marken utanför bostadsrätten, kan det exempelvis anges följande:
Det är generellt föreningen som äger uteplatsen medan den boende har nyttjanderätt.
Det innebär att föreningen har rätten att avgöra vad uteplatsen får användas till för ändamål.
Om tidigare styrelser har fattat felaktigt beslut i förhållande till reglerna upphör nyttjanderätten när ny styrelse rättar felaktigt beslut.
Om den boende bryter mot stadgar, regler eller fattade beslut ska föreningen först påtala detta och be medlemmen åtgärda problemet. I det fall som ändring inte sker kan föreningen kräva ersättning för återställning. De kan alltså anlita en snickare som tar bort byggnationen och sedan kräva att medlemmen ersätter detta.
Ett typexempel på hur en tingsrätt dömer;
En brfs styrelse stämde bostadsrättsinnehavare vid Attunda tingsrätt 2020.
Enligt föreningen hade altanen uppförts av lägenhetens tidigare ägare utanför gränsen för ägarnas bostadsrätt.
Lägenhetens nuvarande ägare menade att bostadsrättsföreningen visst hade givit tillstånd till altanens uppförande och utformning, både i samband med bygget och genom senare passivitet.
Den som påstår att ett avtal har ingåtts har som utgångspunkt bevisbördan för sitt påstående. Även om vissa diskussioner om altanbygget hade förts mellan lägenhetens tidigare ägare och föreningens dåvarande styrelseordförande, ansåg tingsrätten att bevisningen inte var tillräcklig för att visa att föreningen uttryckligen eller genom passivitet hade tillåtit uppförandet.
Tingsrätten klargjorde sedan att likabehandlingsprincipen gäller för bostadsrättsföreningar, vilket innebär att sådana föreningar inte får ge någon medlem en otillbörlig fördel eller nackdel. I fallet hade dock ingen annan medlem tillåtits ha en altan som gick utanför det anvisade området.
Slutsatsen blev att ägarna ålades att ta bort den del av altanen som låg utanför det tillåtna området.
Det innebär att det är föreningens mark som den bestämmer över.
Dock kan bostadsrättsinnehavaren erhålla en nyttjanderätt av markyta.
Nyttjanderätten regleras i ett nyttjanderättsavtal som föreningen utformar.
Med nyttjanderätt menas att den boende har ”rätten att nyttja” markyta och förväntas att förvalta denna del av föreningens mark.
Ett nyttjanderättsavtal följer inte med bostadsrätten vid en försäljning.
Den nya ägaren måste träda in som part i avtalet för att det skall fortsätta att gälla.
I nyttjanderättsavtalet, som reglerar rätten att använda marken utanför bostadsrätten, kan det exempelvis anges följande:
- Giltigt användningsområde
- Giltighetstid
- Vem som har ansvar för underhåll
- Vem som har ansvar för reparation
- Att grillning får eller inte får ske.
- Maximal höjd på buskar och vindskydd
- Hur stor markyta som omfattas av nyttjanderätten
- Att godkännande av grannar krävs vid byggnation
- Att den inte sträcker sig längre ut från fasaden än vad Boverket anger (3,6 meter)
- Förhållanden vid renovering och reparation av hus och mark
Det är generellt föreningen som äger uteplatsen medan den boende har nyttjanderätt.
Det innebär att föreningen har rätten att avgöra vad uteplatsen får användas till för ändamål.
Om tidigare styrelser har fattat felaktigt beslut i förhållande till reglerna upphör nyttjanderätten när ny styrelse rättar felaktigt beslut.
Om den boende bryter mot stadgar, regler eller fattade beslut ska föreningen först påtala detta och be medlemmen åtgärda problemet. I det fall som ändring inte sker kan föreningen kräva ersättning för återställning. De kan alltså anlita en snickare som tar bort byggnationen och sedan kräva att medlemmen ersätter detta.
Ett typexempel på hur en tingsrätt dömer;
En brfs styrelse stämde bostadsrättsinnehavare vid Attunda tingsrätt 2020.
Enligt föreningen hade altanen uppförts av lägenhetens tidigare ägare utanför gränsen för ägarnas bostadsrätt.
Lägenhetens nuvarande ägare menade att bostadsrättsföreningen visst hade givit tillstånd till altanens uppförande och utformning, både i samband med bygget och genom senare passivitet.
Den som påstår att ett avtal har ingåtts har som utgångspunkt bevisbördan för sitt påstående. Även om vissa diskussioner om altanbygget hade förts mellan lägenhetens tidigare ägare och föreningens dåvarande styrelseordförande, ansåg tingsrätten att bevisningen inte var tillräcklig för att visa att föreningen uttryckligen eller genom passivitet hade tillåtit uppförandet.
Tingsrätten klargjorde sedan att likabehandlingsprincipen gäller för bostadsrättsföreningar, vilket innebär att sådana föreningar inte får ge någon medlem en otillbörlig fördel eller nackdel. I fallet hade dock ingen annan medlem tillåtits ha en altan som gick utanför det anvisade området.
Slutsatsen blev att ägarna ålades att ta bort den del av altanen som låg utanför det tillåtna området.
Styrelsen behöver inte följa stämmobeslut för beslut som faller inom dess ansvars tex bestämma avgifter eller förvaltning av fastighet. Det är uppdraget som styrelsen var blivit valt för. Sedan kan styrelsen bli mindre omtyckt, men det är en annan sak. Min bedömning är att uppsägning av mark ingår i det. Särskilt om man har lånat den gratis.E eklov skrev:
Om TS inte har betalat för nyttjanderätt under den tiden denna har altanen finns det mindre chans att få rätt i tingsrätten. Jag vet detta eftersom jag har drivit ett mål mot en medlem som nyttjade en yta från föreningen och vid försäljning framgick som det ingick i köpet.
Mitt råd till TS: bråka lite. Styrelsen kanske släpper det. Om du går till tingsrätten så är det ganska kört för dig. Din försäkring betalar din rättegångskostnaderna men inte alla advokat kostnader.
Om styrelsen vinner blir det samma. Om de vill ha sina advokat kostnader från dig så behöver de stämma dig.
själv skulle ja ta detA andersmossing skrev:
"Bostadsrättsnämnden. Den utgörs av tre kunniga bostadsjurister som kan lämna skriftliga utlåtanden i olika tvister. Genom att skriva till Bostadsrättsnämnden kan du få en rättslig, opartisk bedömning av hur tvisten bör lösas, och de kan till exempel ge rådgivning när det gäller nedsättningar av årsavgifter eller vilken part som är ansvarig för bostadsrättens underhåll. Det kostar 1000 kronor för dig som bostadsrättsinnehavare att om Bostadsrättsnämnden tar upp tvisten, och du får normalt svar inom ett par månader. Eftersom nämndens bedömningar bara är rådgivande så finns det inget tvång att följa dem, även om det rekommenderas för att få ett snabbt slut på tvisten."
https://bostadsrattsnamnden.bostadsratterna.se/
Därför om man är en bra styrelse fixar in det i stadgarna.G GeorgeB skrev:
Varje medlem har rätt att delta i föreningsstämman och varje medlem har en röst. Om flera medlemmar har en lägenhet gemensamt har de dock bara en röst. Även en medlem som har flera lägenheter har bara en röst.A andersmossing skrev:
I en styrelse kan det vara så illa att styrelsen består av en enda familj - hände i Malmö för ett par år sedan - men trots detta har de bara en röst på årsstämman.
Dock kan det vara fråga om jäv och då saknas rösträtt.