269 315 läst · 5 439 svar
269k läst
5,4k svar
Är ni redo för elprischocken som precis startat?
Det finns ett rykte som säger att de tycker så. För de flesta insatta är det uppenbart att det inte är så.
Från träguiden:D Daniel 109 skrev:
Mängden trä är dock begränsad i moderna hus och möjligheten att använda trä för att utjämna klimatvariationer är därför begränsad. Trähus med regelstomme brukar tvärtom anses ha ringa värmetröghet och kan därför förses med dygnsvarierande temperaturreglering.
Så visst, bygger man med massivt trä kan man uppnå samma som ett betonghus, men det går åt mycket trä.
en kubik betong väger 2 300 – 2 500 kg (armeringsjärn 7800 kg)
En kubik furu väger ~550 kg.
En kubik gran väger ~440 kg.
Men, den viktigaste skillnaden är att det är förbaskat dyrt att bygga med KL-trä.
Slutsatsen är att KL-trä inte är ett ekonomiskt alternativ till prefab betong enligt Bidcons databaser när denna studien genomförts och är 42% dyrare tack vare att mellanbjälklaget har så hög kostnad.
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1565820&dswid=-7693
Jag tror inte det är så enkelt, vi säger att betongväggen är 200mm tjock och om man då har KL-trä av blandad kompott ca 500kg/m3D Dilato skrev:Från träguiden:
Mängden trä är dock begränsad i moderna hus och möjligheten att använda trä för att utjämna klimatvariationer är därför begränsad. Trähus med regelstomme brukar tvärtom anses ha ringa värmetröghet och kan därför förses med dygnsvarierande temperaturreglering.
Så visst, bygger man med massivt trä kan man uppnå samma som ett betonghus, men det går åt mycket trä.
en kubik betong väger 2 300 – 2 500 kg (armeringsjärn 7800 kg)
En kubik furu väger ~550 kg.
En kubik gran väger ~440 kg.
Men, den viktigaste skillnaden är att det är förbaskat dyrt att bygga med KL-trä.
Slutsatsen är att KL-trä inte är ett ekonomiskt alternativ till prefab betong enligt Bidcons databaser när denna studien genomförts och är 42% dyrare tack vare att mellanbjälklaget har så hög kostnad.
[länk]
Och betongen väger 2400kg/m3 så innebär det att träväggarna skulle behöva vara 4.8 gånger tjockare= 960mm tjock KL-trä vägg. Men värmen kommer inte att kunna nå så djupt in i väggen så att man kan tillgodoräkna sig hela djupet utan det fungerar bara i teorin. Då Periodiskt inträngningsdjup för en temperaturcykel på ett dygn för trä är 70mm per dygn och betongen har 140mm per dygn..
Sedan har trä hyfsad isoleringsförmåga i jämförelse med betong som motverkar uppvärmningen av träväggen även kallad värmekonduktivitet där trä har 0.13 vid en temperatur på +10 grader medan betong har 1.7 vid samma temperatur..
Så sammanfattningsvis så fungerar det inte ens med en 960mm tjock KL-trä stomme jämfört med betongstomme om 200mm att kunna mäta sig med trögheten när det gäller att avge lagrad värme..
Givetvis har båda väggarna samma isolering och vindskydd utvändigt för att kunna jämföras…
Varför gör du det? Det verkar helt förvirrat.D Daniel 109 skrev:
Istället för att adressera frågan så producerar du halmgubbar på löpande band.
Har du ens läst och förstått vad som frågan är?
Och det är goddag yxskaft.D Daniel 109 skrev:Om vi utgår från att vi har ett vindkraftverk och ett vattenkraftverk som har samma årsproduktion. Bå säljer halva sin kommande årsproduktion för 1kr/kWh med kontinuerlig leverans.
Vindkraften levererar då enligt avtal när det blåser och säljer resten på spotmarknaden till ett lågt pris efter som vindkraften pressar ner priset. När det inte blåser får de köpa el på spotmarknaden för att leverera enligt kontrakt.
Vattenkraften kan styra sin produktion, antingen producerar de kontinuerligt det som behövs enligtkontraktet och ökar på effekten ytterligare när priset är högt. Eller också drar de ner ännu mer och köper på spotmarknaden när det är billig och producerar ännu mer när priset är högt.
Det ekonomiska utslaget blir således väldigt olika för vind- och vattenkraft även om variationerna är ungefär lika stora.
Som jag redan klargjort tidigare: Såväl vindkraften som vattenkraften kan estimera sina framtida kostnader och det får då ligga till grund för deras fasta pris. Och därmed är det avklarat. Det är diskonterat. Och detta har jag förklarat flera ggr. Men det finns inget spår av att du tagit in den informationen.
Och för att minska risken försöka hedga så gott det går. Och dom har samma huvudvärk där.
Men dina inlägg är helt tomma på något som helst som handlar om frågan. Dvs att den ena skulle ha signifikant bättre möjligheter att pricka bättre med att hedga bort volymrisken.
Och då magnituden på variationerna är lika så är det svårt att se att den ena kan hedga med större precision än den andra.
Okej. Då ger jag också upp att försöka få dig att förstå.
G
gone_fishing
Husägare
· Stockholm
· 2 913 inlägg
gone_fishing
Husägare
- Stockholm
- 2 913 inlägg
Eller så slutar räkna på hur det påverkar det Svenska husbeståndet i detalj att stänga av värmetillförseln när det inte blåser🤔R Rejäl skrev:Jag tror inte det är så enkelt, vi säger att betongväggen är 200mm tjock och om man då har KL-trä av blandad kompott ca 500kg/m3
Och betongen väger 2400kg/m3 så innebär det att träväggarna skulle behöva vara 4.8 gånger tjockare= 960mm tjock KL-trä vägg. Men värmen kommer inte att kunna nå så djupt in i väggen så att man kan tillgodoräkna sig hela djupet utan det fungerar bara i teorin. Då Periodiskt inträngningsdjup för en temperaturcykel på ett dygn för trä är 70mm per dygn och betongen har 140mm per dygn..
Sedan har trä hyfsad isoleringsförmåga i jämförelse med betong som motverkar uppvärmningen av träväggen även kallad värmekonduktivitet där trä har 0.13 vid en temperatur på +10 grader medan betong har 1.7 vid samma temperatur..
Så sammanfattningsvis så fungerar det inte ens med en 960mm tjock KL-trä stomme jämfört med betongstomme om 200mm att kunna mäta sig med trögheten när det gäller att avge lagrad värme..
Givetvis har båda väggarna samma isolering och vindskydd utvändigt för att kunna jämföras…
Men har det verkligen så mycket att göra med att värme lagras i väggar?P pmd skrev:
Handlar det inte mer om värmeledning?
Där är i sig trä föredömligt isolerande, men trä används i panelen och där har inte någon värmelagring betydelse i alla fall.
I trähus är det mineralull och cellplast som används och de är föredömligt urusla på att leda värme.
Och med urusel värmeledning går i stort sett ingen värme ut genom väggar. Utan det är fönster som är problemet. Eller ventilation.
Genom betongväggar kan däremot värme läcka ut ganska snabbt.
Dvs frågan blir värmeledning i betong vs mineralull/cellplast.
Markbygden Ett skyller sina problem på ett ofördelaktigt Power Purchase Agreement med Norsk Hydro.D daVinci skrev:
Enkelt uttryckt har man låst in sig själv i ett avtal som kräver leverans av elektricitet till ett visst pris.
Detta pris har inte varit i närheten av de nivåer som Markbygden Ett kunnat erhålla för sin egen elektricitet.
I ansökan om rekonstruktion beklagar man sig också över hur vindkraften har kannibaliserat på sig själv.
- Var tredje vindkraftverk i Sverige tillhör en vindkraftpark som är nära på att gå i konkurs.
- https://sverigesradio.se/artikel/en-tredjedel-av-sveriges-vindkraftverk-kan-ga-i-konkurs
Ja, det är väl troligt att Markbygden ett inte sett till att sälja för ett tillräckligt pris. Och även inte hedgat det dom räknar med att behöva köpa. Hade dom gjort det hade dom inte gått back på att prisnivån generellt steg.D Dilato skrev:Markbygden Ett skyller sina problem på ett ofördelaktigt Power Purchase Agreement med Norsk Hydro.
Enkelt uttryckt har man låst in sig själv i ett avtal som kräver leverans av elektricitet till ett visst pris.
Detta pris har inte varit i närheten av de nivåer som Markbygden Ett kunnat erhålla för sin egen elektricitet.
I ansökan om rekonstruktion beklagar man sig också över hur vindkraften har kannibaliserat på sig själv.
- Var tredje vindkraftverk i Sverige tillhör en vindkraftpark som är nära på att gå i konkurs.
- [länk]
Vill minnas att dom lagt sig på 75% av produktionen i PPA't. Det innebär då att dom nettosäljer 25% av sin produktion till rörligt pris. (Och stiger nu prisnivån så stiger vinsten pga detta). Och så kommer dom köpa x kWh för priset y och sälja x kWh för priset z.
Säg att y>z vilket ger en förlust på x* (y-z). Den får dom då baka in det fasta PPA-priset. Det kanske dom inte gjorde riktigt.
Där ser du enkelt SKILLNADEN vi försökt förklara för dig.D daVinci skrev:Ja, det är väl troligt att Markbygden ett inte sett till att sälja för ett tillräckligt pris. Och även inte hedgat det dom räknar med att behöva köpa. Hade dom gjort det hade dom inte gått back på att prisnivån generellt steg.
Vill minnas att dom lagt sig på 75% av produktionen i PPA't. Det innebär då att dom nettosäljer 25% av sin produktion till rörligt pris. (Och stiger nu prisnivån så stiger vinsten pga detta). Och så kommer dom köpa x kWh för priset y och sälja x kWh för priset z.
Säg att y>z vilket ger en förlust på x* (y-z). Den får dom då baka in det fasta PPA-priset. Det kanske dom inte gjorde riktigt.
Ett vattenkraftbolag hade ALDRIG kunnat hamna i denna situationen.
D Dilato skrev:
Konstigt nog verkar detta "fenomen" vara utbrett, & jag ser ev detta som en typ av avancerad "skatteplanering"D Dilato skrev:
Men det som inte kommer fram i frågan är hur mycket "bidrag" dom fått vid etableringen via stater, & att många av dom fått koppla på nätet gratis.
Och sedan i stort sett visa dom siffrorna man vill utåt.
Undrar hur kalkylen såg ut från början?
Å konstigt nog med alla konkurser, så blir ändå oftast rik rikare! ( så vem drabbas egentligen?)
Visst har de plockat ut vinster via höga internräntor. Men de har även missbedömt utvecklingen på elmarknaden.
Vet i tusan om dom "missbedömt" utveckling/marknad.D Daniel 109 skrev:
Dom har säkert räknat med 3-4 olika scenarion, men måste självklart utgått ifrån att det "blåser" typ var 3:e dag & att dom måste "dela på kakan" med ALLA andra vindsnurror & företag på marknaden när det väl blåser.
Kan inte tänka mig att dom kalkylerat & ändå "missat" den viktigaste faktor.
När jag skriver volymetriska värmekapacitiviteten menar jag den volymetriska värmekapacitiviteten. När jag skriver värmekapacitiviteten (utan kvalifikation) menar jag värmekapacitiviteten (utan kvalifikation). Det är bra om man är noga med att skilja dem åt.J jawen skrev:
Se inlägg #2 300.