Facit på det kommer väl om några år eller......Nissens skrev:
Har inte köpt dem ännu (väntar till dess vädret tillåter att jag kan sätta upp dem direkt), men varför skulle inte det vara rationellt? Jag tjänar in dem på fem år genom att jag enbart planerar att använda dem till att värma varmvatten och jag tänker inte koppla in dem på elnätet. Det är väldigt rationellt enligt min mening.K Klacken skrev:
Ok, att ha en hobby är ju alltid trevligt.pacman42 skrev:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
Det har jag inte läst något om hur du tänkt göra (o du nämnt det). Tänker du köra dem på egen värmeslinga i beredaren, eller hur ser dina planer ut?
Och om du har beredare, varför inte solfångare? Men det kanske blir för mkt krångel, och om man inte redan har acc-tankar så är det kanske mindre mening.
Men om man eldar med ved och har acc-tankar redan så är solfångare IMHO ett ganska enkelt beslut. Liten kostnad och stor vinst i bekvämlighet (om man nu har gratis ved och inte kan räkna bort den kostnaden). Min svärfar hade varmvatten minst halva året och slapp därför elda för det.
Nja, om du köpt solceller på senare tid och säljer huset nu så vet du ju redan svaret.K Klacken skrev:
Detta ligger i linje med tidigare sammanställningar, även internationellt, tar ju lite tid att samla underlag såklart.Jonatan79 skrev:
Japp, enligt Booli så har du fått en större värdeökning än kostnaden för installationen.
Sen installerar dom flesta inte solceller för att dom ska flytta utan för att dom ska bo kvar med lägre kostnader.
En värdeökning är ju bara en trevlig bieffekt
Du resonerar ungefär som jag (inte så oväntat kanske).
Jag använder inte alls elpatronen i min värmepump idag (använder enbart kompressorn då jag har LLVP som huvudsaklig värmekälla i huset) och tänker koppla panelerna direkt till elpatronen (säkringar och likströmskontaktor skall naturligtvis in på slingan också). Jag var först inne på solfångare, men denna lösningen blir mycket enklare och billigare. I princip inga rörliga delar och inga bekymmer med rörmokeri och frostskydd. Det blir 4m kabel från panelerna till elpatronen. Effekten på elpatronen blir lite sådär, vilket gör att jag fortfarande funderar på om jag skall ha en fjärde panel för att få upp spänningen med 33% (och därmed effekten med ca 75%). Tanken är att jag skall värma varmvattnet med solel till 80 grader, det finns två överhettningsskydd i min FLVP, dels ett elektroniskt som ligger på 90 grader och ett dessutom övertrycksventilen, jag vill ha en rätt stor marginal till det elektroniska skyddet. Om det elektroniska skyddet löser ut, eller om min separata temperaturövervakning på 80 grader löser ut så kopplas uppvärmningen av tanken ur genom att kontaktorn släpper.
Jag skulle eventuellt i framtiden (om jag finner det ekonomiskt motiverat) kunna koppla in en DC-DC-converter för att använda till likspänningskonsumenter i huset (kostar i så fall runt 500kr till). Jag funderar också på att bygga en 24V UPS som i så fall laddas på detta sätt (med laddning från elnätet som backup). Med UPS så är det rätt logiskt att ha DC-DC-converter från panelerna. Men det ligger i så fall en bit fram i tiden. Batteripaket till elcyklar är väldigt billiga och det finns en del som faktiskt har bra kvalitet också. Skulle dock aldrig våga ladda sådana hemma utan övervakning om de inte är i en brandsäker låda. Och helst utomhus också.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
Ur NyTeknik idag (låst artikel): "Unik kartläggning: Batteriparker ökar enormt – risk för överetablering
Det råder batterifeber i Sverige. Extremt lönsamma stödtjänster gör att miljardbelopp satsas på stora energilager. ”Vi har en padelhallseffekt på energilager.”
Elva batteriparker med en sammanlagd energilagringskapacitet på 107 MWh finns redan i drift i Sverige. Men kapaciteten ser snart ut att nästan sexfaldigas – 27 nya parker om totalt 496 MWh har byggstartats och väntas tas i drift under 2024.
Och det är bara början på en batteriboom som fullkomligt exploderar. Ytterligare 47 parker på sammanlagt 2 851 MWh planeras, enligt Ny Tekniks kartläggning. Dagens kapacitet kommer i så fall att bli 32 gånger större.
Kartläggningen har gjorts genom att Ny Teknik har kontaktat ett 40-tal företag som satsar på batteriparker. Bland aktörerna finns energijättar som Vattenfall och Fortum såväl som kommunala energibolag och en rad nya uppstickare.
Det som lockar dem är en mycket lukrativ marknad, som har vuxit fram på kort tid.
– Alla initiativen har kommit väldigt fort. Det som driver det här är att det för närvarande är så extremt lönsamt att sälja stödtjänster till Svenska kraftnät, säger Bo Normark, industristrateg på det EU-finansierade investeringsbolaget EIT Innoenergy.
”Just nu har vi en padelhallseffekt på energilager”
Svenska kraftnät köper stödtjänster för att reglera elsystemets frekvens, som alltid måste ligga på 50 Hz. Sjunker frekvensen för lågt måste effekt tillföras systemet, stiger den för högt måste effekt tappas ur.
Planer på stort pumpkraftverk – nu varnas för avfallsrisker
Den absoluta lejonparten av batteriparkerna har stödtjänster som huvudfokus, åtminstone inledningsvis. Men få tror att dagens goda lönsamhet kommer att bestå.
– Just nu har vi en padelhall-effekt på energilager på grund av frekvensreglering, men jag tror att det kommer att självsaneras, säger Christian Gustafsson, vd för Ilmatar Solar, som planerar en solpark med tillhörande batterisystem om 400 MWh i Arboga."
Det råder batterifeber i Sverige. Extremt lönsamma stödtjänster gör att miljardbelopp satsas på stora energilager. ”Vi har en padelhallseffekt på energilager.”
Elva batteriparker med en sammanlagd energilagringskapacitet på 107 MWh finns redan i drift i Sverige. Men kapaciteten ser snart ut att nästan sexfaldigas – 27 nya parker om totalt 496 MWh har byggstartats och väntas tas i drift under 2024.
Och det är bara början på en batteriboom som fullkomligt exploderar. Ytterligare 47 parker på sammanlagt 2 851 MWh planeras, enligt Ny Tekniks kartläggning. Dagens kapacitet kommer i så fall att bli 32 gånger större.
Kartläggningen har gjorts genom att Ny Teknik har kontaktat ett 40-tal företag som satsar på batteriparker. Bland aktörerna finns energijättar som Vattenfall och Fortum såväl som kommunala energibolag och en rad nya uppstickare.
Det som lockar dem är en mycket lukrativ marknad, som har vuxit fram på kort tid.
– Alla initiativen har kommit väldigt fort. Det som driver det här är att det för närvarande är så extremt lönsamt att sälja stödtjänster till Svenska kraftnät, säger Bo Normark, industristrateg på det EU-finansierade investeringsbolaget EIT Innoenergy.
”Just nu har vi en padelhallseffekt på energilager”
Svenska kraftnät köper stödtjänster för att reglera elsystemets frekvens, som alltid måste ligga på 50 Hz. Sjunker frekvensen för lågt måste effekt tillföras systemet, stiger den för högt måste effekt tappas ur.
Planer på stort pumpkraftverk – nu varnas för avfallsrisker
Den absoluta lejonparten av batteriparkerna har stödtjänster som huvudfokus, åtminstone inledningsvis. Men få tror att dagens goda lönsamhet kommer att bestå.
– Just nu har vi en padelhall-effekt på energilager på grund av frekvensreglering, men jag tror att det kommer att självsaneras, säger Christian Gustafsson, vd för Ilmatar Solar, som planerar en solpark med tillhörande batterisystem om 400 MWh i Arboga."
Det finns dessutom ännu billigare stabiliseringstjänster än batterier, Gekås minskar elkonsumtionen som en stabiliseringstjänst, det är i princip gratis för dem:
- https://www.energinyheter.se/202401...aruhus-gekas-blir-flexleverantor-elstabilitet
- https://www.energinyheter.se/202401...aruhus-gekas-blir-flexleverantor-elstabilitet
Självbyggare
· Stockholm
· 9 827 inlägg
Jag tror det kommer bli mycket mer av sådana varianter då det är väldigt billigt att implementera och garanterad funktion.
Såg just ett webinarium från SVK om detta med stödtjänster och de visade lite grafer över väntade behov för FCR och FFR. Man ser att FCR-D/N (här är det villor vill vara) kan behöva ytterligare 100-150MW kommande 3åren. FFR (kommersiella energilager) 400-450MW!
I stort kan man säga att att om man skulle frigöra ex Stornorrforsen utanför Umeå från att vara "baskraft" till att vara reglerkraft som den var tidigare så skulle vi få loss 600MW på ett bräde.Så bygger vi en kärnkraftsreaktor på 1GW så behövs i princip nästan ingen reglerkraft i form av batterier.
Stornorrforsen får problem med vattendomarna dock om den inte vaskar en del av energin hela tiden som den inte gör frekvensreglering. I praktiken så får man nog tänka sig att den går på halva effekten och sedan kopplar in eller ur effekt beroende på vilket håll förstärkning behövs. Men det skulle effektivt slå undan fötterna för (nästan) alla andra snabba effektstödstjänster...R Robert-san01 skrev:
Självbyggare
· Stockholm
· 9 827 inlägg
Just Stornorrforsen är lite speciell då de även reglerar en oreglerad älv.
Skulle man kunna plocka bort 10% av bara Vattenfalls kraftverks effekt som idag måste användas för baskraft och använda det för reglering så får vi loss typ 870MW.