Jag har slipat massor av golv och sett dom här bulorna några gånger, men kommer inte alls ihåg var/när/hur/varför tyvärr ☹️
Jag har för mig att dom kommit under slipning, kanske är det som någon skrev att något blivit nedtrampat och efter det blivit blött så sväller det ut, tror inte att det är något i själva bubblan annat än trä
Jag har för mig att dom kommit under slipning, kanske är det som någon skrev att något blivit nedtrampat och efter det blivit blött så sväller det ut, tror inte att det är något i själva bubblan annat än trä
nino skrev:
Det låter helt rimligt, de flesta bubblorna skulle kunna vara små gruskorn som trampats ner, och någon större kanske ett tappat verktyg eller liknande. Det jobbades en del i huset efter att golvet hade slipats, då täckte dom golvet med glatt papp typ.Utopiazz skrev:
Att springorna blir olika är inget konstigt med tanke på att det är ett massivt golv då det är ett flertal saker som påverkar träets krympning och böjningD Dynamobonka skrev:
Nej, jag hör vad du säger. Men det här är lite extremt olika mycket tycker jag. Det här området t ex: Det var inga springor där. Nu är det... inga springor men en springa på ca 1 cm. Och så är det lite överlag just där det är golvvärme. Det är det som gör att det inte ser så kul ut. Hade ju sett mer okej ut om den där springan hade portionerat ut sig över alla tiljor..Karl-Ove Qvarfordt skrev:
Här blottar jag min okunskap och varför jag tar in och litar på en helentreprenad; och varför jag får så mycket bra info här. Jjag är osäker. Vet att golvvärmen är LK-system.Freddegbg skrev:
Kanske de översta bräderna han torka och att det mättes på dem. Kan förklara varför springorna varierar så mycket olika fuktbelastning i olika delar när det låg ute och sedan kort och därmed ojämn torkning inne gav väldigt ojämn fuktkvot vid läggning.D Dynamobonka skrev:
Att golvbrädorna rör sig i sidledet inte så konstigt då en skråskruv inte håller emot detta särskilt bra. Det finns en del inneboende krafter för det som även syns på bildD Dynamobonka skrev:
Jag har exakt likadant golv i mitt hus från 1926, iaf överallt där jag plockat bort olika typer av mattor som låg ovanpå. Mig veterligt är detta smala grangolv det billigaste man kunde hitta och därför det användes. Gran är mjukt, så inte särskilt bra till golv, plankorna är smala eftersom man kunde använda allt virke = lågt pris som främsta argument. Skulle personligen själv bara lagt nytt sådant golv om det inte fanns pengar till annat, bättre trägolv. Alla andra påståenden från byggaren skulle jag ta med en skopa salt.
Mina golv ser ut som dina, nu efter 100 år, fast lite ojämnare på höjden och missfärgat på några ställen (aldrig slipat) och diverse skador på en del ställen, men väldigt lite sprickor i själva brädorna faktiskt. Springorna är mer eller mindre exakt lika som hos dig, allt från noll till 7-8 mm, kanske 10 på något ställe. Golvet är skråspikat. Gran är så mjukt att man absolut måste ha skydd t ex för kontorsstol, annars blir det märken direkt.
Mitt hus är det absolut billigaste budgetbygget från den tiden. Stående 95*40-nånting mm bärande reglar med sågspån emellan samt liggande panel på in och utsidan, men bara spontat på utsidan. På insidan stoppar enkel brunpapp att spånet rinner ur.
Första delen köptes som en utrangerad arbetsbod/hus från någon arbetsplats runt Ådalen (har kvar kvittot någonstans) på den tiden alla flyttade hit och affärerna blomstrade. Den sattes på en 8,5 gånger 8,5 m plintgrund och täckte kanske 40% av det. Sedan sattes en skorsten med 6 kanaler i mitten och byggdes en del till vinkelrätt mot den befintliga. Två våningar, 4 rum på vardera plan, runt skorstenen.
Vad jag vill ha sagt är att billigt grangolv kan vara charmigt men anledningen till att man använde det är priset. Betalar man dyrt för sådant gör man ett misstag, enligt vad jag tycker iaf. Ändå var väl träet bättre förr överlag, vilket syns på t ex fönsterbågar som fortfarande överlevt snart 100 år, trots det tunna utförandet.
Tittade precis hos lokala sågen och deras absolut billigaste golv är 27*107 "sommarstugegolv" i gran, 250kr/m2. Ungefär vad jag har.
Mina golv ser ut som dina, nu efter 100 år, fast lite ojämnare på höjden och missfärgat på några ställen (aldrig slipat) och diverse skador på en del ställen, men väldigt lite sprickor i själva brädorna faktiskt. Springorna är mer eller mindre exakt lika som hos dig, allt från noll till 7-8 mm, kanske 10 på något ställe. Golvet är skråspikat. Gran är så mjukt att man absolut måste ha skydd t ex för kontorsstol, annars blir det märken direkt.
Mitt hus är det absolut billigaste budgetbygget från den tiden. Stående 95*40-nånting mm bärande reglar med sågspån emellan samt liggande panel på in och utsidan, men bara spontat på utsidan. På insidan stoppar enkel brunpapp att spånet rinner ur.
Första delen köptes som en utrangerad arbetsbod/hus från någon arbetsplats runt Ådalen (har kvar kvittot någonstans) på den tiden alla flyttade hit och affärerna blomstrade. Den sattes på en 8,5 gånger 8,5 m plintgrund och täckte kanske 40% av det. Sedan sattes en skorsten med 6 kanaler i mitten och byggdes en del till vinkelrätt mot den befintliga. Två våningar, 4 rum på vardera plan, runt skorstenen.
Vad jag vill ha sagt är att billigt grangolv kan vara charmigt men anledningen till att man använde det är priset. Betalar man dyrt för sådant gör man ett misstag, enligt vad jag tycker iaf. Ändå var väl träet bättre förr överlag, vilket syns på t ex fönsterbågar som fortfarande överlevt snart 100 år, trots det tunna utförandet.
Tittade precis hos lokala sågen och deras absolut billigaste golv är 27*107 "sommarstugegolv" i gran, 250kr/m2. Ungefär vad jag har.
Okej - tack för förklaring! Om golvet har fått torka ut och man lyfter upp det och slår ihop det, tror du att de inneboende krafterna skulle lugna ner sig med en lägre fuktkvot?
Även om priset var en stark variabel, tror jag att den mindre krympningen per tilja, liksom mindre problem med kupning var kraftigt bidragande till valet av smalare tiljor. Vår gamla sommarstuga byggd 1926 byggdes med smalt brädgolv. Mer eller mindre jämna springor över alla golv. Förutom skurgolvet i köket betsades och fernissades alla golv. Har hållt riktigt bra I nästan 100 år.MultiMan skrev:
De hade ej tillgång till torkugnar och spårfräsning av undersidan var överkurs. Nästan alla äldre golv har springor, även fiskbensparkett i ek.
Den som lätt bygga vår villa på 70-talet hade ett gäng furutiljor som legat 40 år i en lada i Dalarna. Golvet lades kilat, dvs de är smalare närmare trädtoppen. Not på sidorna, skråspikat från båda håll med 10 cm spik, lösfjäder i not. Brädorna har täta fina årsringar och kådan har härdat i virket.
Problemet var dock att brädorna krympte i rumstemperatur och pga tiljornas bredd, ca 32 cm i basen och ner mot 20 cm i toppen blev springorna bitvis 10-15 mm breda. När golvet krympt färdigt, limmades figurhyvlade lister i de största springorna. Vi har bott i huset +20 år och har inte märkt några större förändringar i springorna, kanske 2-3 mm som mest. Krympningen är inte konstant utan varierar längs med tiljorna.
Pga kupning knarrade flera av golven så pass att vi beslutade oss att byta ut dem ganska omgående. Vi har kvar ett av dem, men resten har jag rivit ut. Har sparat flera av tiljorna för snickeri. Jämfört med nutida virke är dessa tiljor makalösa, hårda och formstabila.
I köket har jag lagt 20 cm breda ektiljor. Springorna blir ca 1 mm under vårvintern. Alltså väldigt stor skillnad om virket är ordentligt torrt vid läggning eller utomhustorrt. Tiljorna är spårfrästa på undersidan och ligger plant. Är enbart skråskruvade i fjädern.
Har även lagt stavparkett i ek och krympningen är minimal.
Torkugn och spårfräsning gör stor skillnad.
Stort tack för genomgången - intressant! Vi har ett hus i lite samma värld. Byggt runt 1940, som arbetarbostäder. Idag är det q-märkt och många materialval från den tiden låter som att det rimmar med de som gjordes på ditt hus. Dåligt isolering, billiga val. Men byggt av en rätt känd arkitekt vid den tiden. Vi gillade det verkligen. Det hade charm. Därför eftersträvade vi inte heller perfektion. Och vi tycker att ett golv som såpskuras över tid och inte sticker iväg alltför mycket blir härligt. Men det är en annan grej än ett hårt ekgolv.
Som jag skerv ovan så valde vi grangolv då vi ville behålla en del av golven som fanns och som var just gran. Och det finns ju ändå vissa rätt dyra grangolv som jag gissar har en annan kvalitet än de vi fått. T ex har jag själv fått tips om Föllinge då jag frågat i bygghandlar – där alla nu i efterhand konsekvent har avrått mig från slätspont pga av den låga kvalitén.
Jag gissar att detta golv håller en helt annan kvalitet, Är det för att det är mer senvuxet, torkat bättre, bättre sorterat eller var i ligger de stora skillnaderna? https://follingegolv.se/golv/massivt-grangolv/