Varför vill någon ha solceller??? (annat än om man är lånefri)

[K. L]

Vilket innebär att det lönar sig att producera el när priset är negativt. Det är just detta (även om det var de ännu värre subventionerna i Nederländerna), som drev elpriset där till att vara under -50kr per kWh som lägst. Helt vansinnigt.

Och rörande varför jag intresserade mig för detta så är det inte för att jag personligen vill ha bort subventionerna, det handlade om huruvida det är rimligt att räkna in dem i en solpanelskalkyl. Jag räknade på om jag skulle installera solpaneler. För att kunna veta hur stora intäkter jag skulle kunna få så behövde jag också skaffa mig en uppfattning rörande 60-öringen och dess överlevnad. Det är från detta perspektiv jag kommer.

Min bedömning av 60-öringen är att den är en subvention och att den därför kommer att avskaffas, så den kan man inte ha med långsiktigt i en kalkyl. Frågan är hur länge man bör ha med den?
- Kommer den att självdö genom att inte höjas? (ett rätt troligt scenario)
- Kommer den att sänkas? (också ett rätt troligt scenario)
- kommer den att höjas? (inte så troligt scenario)

Faan vad du har snöat in på att du inte hade råd att köpa solpaneler.
Du har kört samma mantra i månader nu, skaffa ett liv du har ju fastnat i en loop.😄

 

[buffyin]

Vilket innebär att det lönar sig att producera el när priset är negativt. Det är just detta (även om det var de ännu värre subventionerna i Nederländerna), som drev elpriset där till att vara under -50kr per kWh som lägst. Helt vansinnigt.

Och rörande varför jag intresserade mig för detta så är det inte för att jag personligen vill ha bort subventionerna, det handlade om huruvida det är rimligt att räkna in dem i en solpanelskalkyl. Jag räknade på om jag skulle installera solpaneler. För att kunna veta hur stora intäkter jag skulle kunna få så behövde jag också skaffa mig en uppfattning rörande 60-öringen och dess överlevnad. Det är från detta perspektiv jag kommer.

Min bedömning av 60-öringen är att den är en subvention och att den därför kommer att avskaffas, så den kan man inte ha med långsiktigt i en kalkyl. Frågan är hur länge man bör ha med den?
- Kommer den att självdö genom att inte höjas? (ett rätt troligt scenario)
- Kommer den att sänkas? (också ett rätt troligt scenario)
- kommer den att höjas? (inte så troligt scenario)

Jag ser dem som införde den som ett sätt att kunna kvitta produktion och inköp under året för var förvirring om hur man skulle göra med momsen. Detta är det inget tvivel om och var menad på elnätet (inget om elpriset).

Idag används den som ett slag trä av vissa och kan hålla med oms den ovisshet hänger lite i luften.

Det scenario som troligtvis kommer hända att den blir orörd (själv förbi ditt fall) då den alldrig kopplades till något index :/

 

[pacman42]

Nu bifogar du två länkar som inte nämner subventioner. Häpp. Ungefär som när du hävdade att mitt hotel o resa till Thailand skulle beskattas i Sverige

Här har du en länk till budgetpropositionen från 2016 som nämner subventioner många gånger i samband med solpaneler, den pratar dock inte specifikt om subventioner i samband med 60-öringen:
- https://www.regeringen.se/contentas...attebefrielse-for-egenproducerad-fornybar-el/

Här pratar man bland dock om att de olika delarna som beskrivs i dokumentet "Förslaget bedöms stödja investeringar i, i första hand,solkraft och den miljönytta som förnybar elproduktion innebär. Den utökade subventionen till solkraft förväntas leda till att mer solkraft byggs ut."

Hela dokumentet handlar om "Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el".

 

[Martin Lundmark]

Väldigt svårt att förstå det massiva intresset för denna 60-öring, jag förstår att det är del av kulturkriget som måste utföras men bortsett från det så tittar vi på det som förmodligen är EUs minsta energisubvention, det spenderas hundratals miljarder Euro i energisubventioner inom EU och detta syns inte ens i tabellerna. Ni som inte är kulturkrigare, vad triggar ert intresse, det är mer än märkligt?

Hej djac

Mitt intresse triggas av att jag vill ha en fungerande elförsörjning, i ett samhälle som är (har blivit) helt beroende av elkraft, till rimligt låga kostnader.

Jag tillhörde de som blev bekymrad vid avregleringen 1996. Vi hade då under ca 100 år succesivt byggt upp ett elsystem som fungerade och anpassat oss till detta.

De förändringar som då inleddes skulle ta tid att ”landa” (allt har inte landat än som synes) och innebära förändringar som många inte kunde förutse.

På den avreglerade marknaden sätts priset i skärningspunkten där utbudet på elkraft möter efterfrågan på elkraft. Den elkraftgenerering vi då (1996) hade, baserades främst på kärnkraft och vattenkraft.

När vindkraftens andel av elgenereringen sakta ökade var det inledningsvis inga större bekymmer, vindkraftsproduktionen är större på vinterhalvåret då även elenergibehovet är större, elpriset blev inte negativt. Vattenkraften kunde inledningsvis på ett bra sätt anpassa sin elproduktion till elenergibehovet.

Men med ökad andel vindkraft och med en ökande andel solcellsproduktion så började det sakta uppstå situationer med mycket låga eller negativt elpris. Vindkraften som inledningsvis hade ekonomiskt stöd via elcertifikat och solcellsproduktion kunde då alltför ofta fortsätta producera även vid negativt elpris, tvärt emot den avreglerade marknadens ursprungliga intentioner.

Om vi vill ha kvar produktionskällor som inte är beroende av sol och vind, till exempel vattenkraft och kärnkraft, då kan inte förvänta oss att lönsamheten hos dessa finns kvar, om de inte får betalt så de täcker de årliga kostnaderna.

När man nu åter funderar på att bygga kärnkraftverk i Sverige då är negativa elpris något som stör finansieringsdiskussionen.

Jag vill ha en fungerande elförsörjning, till rimligt låga kostnader.

 

[djac]

Hej djac

Mitt intresse triggas av att jag vill ha en fungerande elförsörjning, i ett samhälle som är (har blivit) helt beroende av elkraft, till rimligt låga kostnader.

Jag tillhörde de som blev bekymrad vid avregleringen 1996. Vi hade då under ca 100 år succesivt byggt upp ett elsystem som fungerade och anpassat oss till detta.

De förändringar som då inleddes skulle ta tid att ”landa” (allt har inte landat än som synes) och innebära förändringar som många inte kunde förutse.

På den avreglerade marknaden sätts priset i skärningspunkten där utbudet på elkraft möter efterfrågan på elkraft. Den elkraftgenerering vi då (1996) hade baserades främst på kärnkraft och vattenkraft.

När vindkraftens andel av elgenereringen sakta ökade var det inledningsvis inga större bekymmer, vindkraftsproduktionen är större på vinterhalvåret då även elenergibehovet är större, elpriset blev inte negativt. Vattenkraften kunde inledningsvis på ett bra sätt anpassa sin elproduktion till elenergibehovet.

Men med ökad andel vindkraft och med en ökande andel solcellsproduktion så började det sakta uppstå situationer med mycket låga eller negativt elpris. Vindkraften som inledningsvis hade ekonomiskt stöd via elcertifikat och solcellsproduktion kunde då alltför ofta fortsätta producera även vid negativt elpris, tvärt emot den avreglerade marknadens ursprungliga intentioner.

Om vi vill ha kvar produktionskällor som inte är beroende av sol och vind, till exempel vattenkraft och kärnkraft, då kan inte förvänta oss att lönsamheten hos dessa finns kvar, om de inte får betalt så de täcker de årliga kostnaderna.

När man nu åter funderar på att bygga kärnkraftverk i Sverige då är negativa elpris något som stör finansieringsdiskussionen.

Jag vill ha en fungerande elförsörjning, till rimligt låga kostnader.

Det har diskuterats i cirklar i andra trådar, det finns olika tankar runt lösningar men det finns en konstaterande svårighet med nuvarande marknadsmodell och energiproduktion med väldigt blandade produktionskostnader. Sen ska man inte stirra sig blind på inrikespolitiken, marknaden är europeisk och vår påverkan blir allt mindre.

De små eventuella subventioner som ges till sol/vind är knappt mätbara ur ett europeiskt energisubventioneringsperspektiv, både överstatliga och nationella sådana.

 

[Harald Blåtumme]

Hej djac

Mitt intresse triggas av att jag vill ha en fungerande elförsörjning, i ett samhälle som är (har blivit) helt beroende av elkraft, till rimligt låga kostnader.

Jag tillhörde de som blev bekymrad vid avregleringen 1996. Vi hade då under ca 100 år succesivt byggt upp ett elsystem som fungerade och anpassat oss till detta.

De förändringar som då inleddes skulle ta tid att ”landa” (allt har inte landat än som synes) och innebära förändringar som många inte kunde förutse.

På den avreglerade marknaden sätts priset i skärningspunkten där utbudet på elkraft möter efterfrågan på elkraft. Den elkraftgenerering vi då (1996) hade baserades främst på kärnkraft och vattenkraft.

När vindkraftens andel av elgenereringen sakta ökade var det inledningsvis inga större bekymmer, vindkraftsproduktionen är större på vinterhalvåret då även elenergibehovet är större, elpriset blev inte negativt. Vattenkraften kunde inledningsvis på ett bra sätt anpassa sin elproduktion till elenergibehovet.

Men med ökad andel vindkraft och med en ökande andel solcellsproduktion så började det sakta uppstå situationer med mycket låga eller negativt elpris. Vindkraften som inledningsvis hade ekonomiskt stöd via elcertifikat och solcellsproduktion kunde då alltför ofta fortsätta producera även vid negativt elpris, tvärt emot den avreglerade marknadens ursprungliga intentioner.

Om vi vill ha kvar produktionskällor som inte är beroende av sol och vind, till exempel vattenkraft och kärnkraft, då kan inte förvänta oss att lönsamheten hos dessa finns kvar, om de inte får betalt så de täcker de årliga kostnaderna.

När man nu åter funderar på att bygga kärnkraftverk i Sverige då är negativa elpris något som stör finansieringsdiskussionen.

Jag vill ha en fungerande elförsörjning, till rimligt låga kostnader.

Tycker du träffade huvudet på spiken där, helt klockrent. Väldigt väl formulerat.

 

[lilytwig]

Hej djac

Mitt intresse triggas av att jag vill ha en fungerande elförsörjning, i ett samhälle som är (har blivit) helt beroende av elkraft, till rimligt låga kostnader.

Jag tillhörde de som blev bekymrad vid avregleringen 1996. Vi hade då under ca 100 år succesivt byggt upp ett elsystem som fungerade och anpassat oss till detta.

De förändringar som då inleddes skulle ta tid att ”landa” (allt har inte landat än som synes) och innebära förändringar som många inte kunde förutse.

På den avreglerade marknaden sätts priset i skärningspunkten där utbudet på elkraft möter efterfrågan på elkraft. Den elkraftgenerering vi då (1996) hade, baserades främst på kärnkraft och vattenkraft.

När vindkraftens andel av elgenereringen sakta ökade var det inledningsvis inga större bekymmer, vindkraftsproduktionen är större på vinterhalvåret då även elenergibehovet är större, elpriset blev inte negativt. Vattenkraften kunde inledningsvis på ett bra sätt anpassa sin elproduktion till elenergibehovet.

Men med ökad andel vindkraft och med en ökande andel solcellsproduktion så började det sakta uppstå situationer med mycket låga eller negativt elpris. Vindkraften som inledningsvis hade ekonomiskt stöd via elcertifikat och solcellsproduktion kunde då alltför ofta fortsätta producera även vid negativt elpris, tvärt emot den avreglerade marknadens ursprungliga intentioner.

Om vi vill ha kvar produktionskällor som inte är beroende av sol och vind, till exempel vattenkraft och kärnkraft, då kan inte förvänta oss att lönsamheten hos dessa finns kvar, om de inte får betalt så de täcker de årliga kostnaderna.

När man nu åter funderar på att bygga kärnkraftverk i Sverige då är negativa elpris något som stör finansieringsdiskussionen.

Jag vill ha en fungerande elförsörjning, till rimligt låga kostnader.

Jag har inte stenkoll på siffrorna här, men solel bidrar väl med 1-2% av elkraften. Om vi räknar högt så kan vi anta att hälften kommer från microproducenter. Alltså max 1%. Om vi räknar av direkt egenförbrukning och den försäljning som inte ger någon 60-öring, så återstår kanske 0,5%.
Mindre än 1% av denna halva procent har producerats när elpriset varit negativt.
Man kan också fundera över hur mycket energi från microproducenter det är som går baklänges i elnätet.
Enligt min elleverantör är det inte särskilt mycket, och de vill ha mer. De både annonserar kraftigt om att fler ska investera i solceller, samtidigt som de lovar rabatter, OCH betalar för nätnytta.
Dina påståenden om att solcellsel från microproducenter förstör elmarknaden är rätt tramsigt.

 

[BSOD]

Installationen av solceller ökar kraftigt.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

För dimensionering av både produktion och nät är ju vinterfallet i december en dag, när solcellerna typsikt producerar nära 0. 60öringen när den introducerades hade i princip ingen budgetpåverkan och drog nog en hel del röster, men nu börjar den få en större påverkan på budgeten.

Nyttan i nätet från solpaneler är väldigt liten. Vindkraft producerar ju mest på vintern så det hade varit mer logiskt att vindkraft fått bidrag, men det som behövs idag är väl snarare stöd till produktion som är reglerbar (även när solen skiner och vinden blåser).

Bidraget påverkar ju marknaden på ett negativt sätt med tveksam nytta för skattebetalarna.

 

[Martin Lundmark]

Jag har inte stenkoll på siffrorna här, men solel bidrar väl med 1-2% av elkraften. Om vi räknar högt så kan vi anta att hälften kommer från microproducenter. Alltså max 1%. Om vi räknar av direkt egenförbrukning och den försäljning som inte ger någon 60-öring, så återstår kanske 0,5%.
Mindre än 1% av denna halva procent har producerats när elpriset varit negativt.
Man kan också fundera över hur mycket energi från microproducenter det är som går baklänges i elnätet.
Enligt min elleverantör är det inte särskilt mycket, och de vill ha mer. De både annonserar kraftigt om att fler ska investera i solceller, samtidigt som de lovar rabatter, OCH betalar för nätnytta.
Dina påståenden om att solcellsel från microproducenter förstör elmarknaden är rätt tramsigt.

Hej lilytwig

Hur stor andel solkraft från villor som finns i distributionsnäten varierar från plats till plats.

Bekymret med att elnäten i vissa fall framöver behöver förstärkas (byggas om i förtid) på grund av spänningshöjning genom den omvända effektriktningen men även nätförluster, varierar därför.

Kostnaden för att förstärka redan byggda elnät i förtid är relativt stor, främst där kabel ligger i mark och där man passerar områden med asfalt. Den ökade kostnaden på elnäten för elanvändare kommer rimligen snart att rullas ut (de närmaste åren) då investeringarna är genomförda.

Rimligen så kan vetskapen att man kan få betalt (genom 60-öringen) även vi negativt elpris vara det som håller uppe intresset att satsa på solceller, även om negativt elpris förekommer allt oftare.

Vad som är ”tramsigt” eller inte det ser vi åren framöver.

 

[Harald Blåtumme]

Alternativet blir ju att man momsredovisar detta med all adm overhead på det. Ingen ”subvention” detta, bara en pragmatisk lösning detta med ”60-öringen”.

 

[lilytwig]

Hej lilytwig

Hur stor andel solkraft från villor som finns i distributionsnäten varierar från plats till plats.

Bekymret med att elnäten i vissa fall framöver behöver förstärkas (byggas om i förtid) på grund av spänningshöjning genom den omvända effektriktningen men även nätförluster, varierar därför.

Kostnaden för att förstärka redan byggda elnät i förtid är relativt stor, främst där kabel ligger i mark och där man passerar områden med asfalt. Den ökade kostnaden på elnäten för elanvändare kommer rimligen snart att rullas ut (de närmaste åren) då investeringarna är genomförda.

Rimligen så kan vetskapen att man kan få betalt (genom 60-öringen) även vi negativt elpris vara det som håller uppe intresset att satsa på solceller, även om negativt elpris förekommer allt oftare.

Vad som är ”tramsigt” eller inte det ser vi åren framöver.

Men om nu omvänd effektrikning är ett problem. Varför vill elbolaget att kunderna ska producera mer solel? Och varför betalar de för nätnytta?

 

[Martin Lundmark]

Men om nu omvänd effektrikning är ett problem. Varför vill elbolaget att kunderna ska producera mer solel? Och varför betalar de för nätnytta?

Hej lilytwig

Ett försök till en enkel förklaring skulle kunna vara, att vi har för många beslutsfattare involverade i processen, med dåliga elkraftkunskaper och ovana med att hantera konsekvenser av de många förändringarna i de befintliga elnäten byggda bara för en effektriktning.

När de fåtal elkraftingenjörer med bra kunskap och erfarenhet som finns kopplas in, då har ibland, redan mycket arbete genomförts.

Vi har de senaste 10–20 åren utbildat på tok för få elkraftingenjörer och förändringens vind (med bl.a. solceller och systemtjänster) har bara pågått ett tiotal år.

Det är ett väldigt tryck (och klagomål) idag på att nätbolagen skall skynda på att släppa in fler solceller i de befintliga distributionsnäten.

Det som händer nu är att vi succesivt lär oss vad vi kan och inte kan bygga. Och i vilken omfattning (d.v.s. mängdläran) solceller kan placeras i de befintliga distributionsnäten.

 

[lilytwig]

Hej lilytwig

Ett försök till en enkel förklaring skulle kunna vara, att vi har för många beslutsfattare involverade i processen, med dåliga elkraftkunskaper och ovana med att hantera konsekvenser av de många förändringarna i de befintliga elnäten byggda bara för en effektriktning.

När de fåtal elkraftingenjörer med bra kunskap och erfarenhet som finns kopplas in, då har ibland, redan mycket arbete genomförts.

Vi har de senaste 10–20 åren utbildat på tok för få elkraftingenjörer och förändringens vind (med bl.a. solceller och systemtjänster) har bara pågått ett tiotal år.

Det är ett väldigt tryck (och klagomål) idag på att nätbolagen skall skynda på att släppa in fler solceller i de befintliga distributionsnäten.

Det som händer nu är att vi succesivt lär oss vad vi kan och inte kan bygga. Och i vilken omfattning (d.v.s. mängdläran) solceller kan placeras i de befintliga distributionsnäten.

Ett ständigt upprepande av dina åsikter, men inget svar på frågan. Det finns alltså ingen ansvarig hos elleverantörerna som känner till det du vet.

 

[djac]

Hej lilytwig

Hur stor andel solkraft från villor som finns i distributionsnäten varierar från plats till plats.

Bekymret med att elnäten i vissa fall framöver behöver förstärkas (byggas om i förtid) på grund av spänningshöjning genom den omvända effektriktningen men även nätförluster, varierar därför.

Kostnaden för att förstärka redan byggda elnät i förtid är relativt stor, främst där kabel ligger i mark och där man passerar områden med asfalt. Den ökade kostnaden på elnäten för elanvändare kommer rimligen snart att rullas ut (de närmaste åren) då investeringarna är genomförda.

Rimligen så kan vetskapen att man kan få betalt (genom 60-öringen) även vi negativt elpris vara det som håller uppe intresset att satsa på solceller, även om negativt elpris förekommer allt oftare.

Vad som är ”tramsigt” eller inte det ser vi åren framöver.

Fast nu skulle ju branschen genomlysas, det borde ju innebära avsevärt sänkta nätavgifter, om de först kapas med 75% och sen dubblas pga solceller så har vi ju ändå fått ett uppdaterat nät till halva dagens kostnader, det är väl ok.

Ungefär som när man tecknar om nätabonnemanget för mobilen, 5G till halva priset!

 

[Martin Lundmark]

Ett ständigt upprepande av dina åsikter, men inget svar på frågan. Det finns alltså ingen ansvarig hos elleverantörerna som känner till det du vet.

Hej lilytwig

När dåvarande Asea och Vattenfall fram till 1960 talet utvecklade och byggde upp vattenkraftgenerering och högspänd (400 kV) transmission genom Sverige då satt många (elkraft)ingenjörer på chefsstolarna, i de båda företagen, och tog besluten.

Med åren har detta tunnats ut och (elkraft)ingenjörer som tar beslut har ersatts med de som inte har elkraftsingenjörsutbildning inklusive praktiska erfarenheter. Titta bara efter vilken utbildning och bakgrund (praktiskt ingenjörsarbete) cheferna på olika elföretag har.

Dessa är inte dumma men har naturligtvis betydligt svårare att förstå när jag (eller andra med elkraftkunskaper) t.ex. talar om spänningshöjningen i elnäten vid omvänd effektriktning. Med tunna elkraftkunskaper i grunden tar det dessutom tid att lära och förstå sig det ”elkraftrelaterade” som nu sker i elnäten.

När jag under 1970 talet och framåt arbetade inom industrin då var det ofta elkraftingenjörer på beslutande platser. Där sitter idag snarare ekonomer och jurister. Jag har från insidan följt utvecklingen i mer än fyrtio år och träffat mängder med chefer och beslutsfattare. Det finns elkraftingenjörer med erfarenhet, men de är på tok för få.

Vi behöver fler elkraftkunniga i samhället med tanke på alla beslut som är elkraftrelaterade.

Du är förvånad att jag svarar detsamma, som förra gången, när samma frågor återkommer, varför det?