Det skulle förvisso också vara inte så lite olagligt.blackarrow skrev:
Att slippa räntor är väl ändå att ta i? Långivarna vill ha tillbaka sina pengar även om ditt bolag skrotar det ni köpt för pengarna. Så kapitalkostnaderna borde bli desamma ändå.
Däremot gillar de där ekonomerna om man har stor vinst i förhållande till eget kapital, och det förhållandet går förstås upp.
Ekonomi kan vara världens farligaste smittsamma sjukdom...
Just residualmixen är en av de löjligaste aspekterna, speciellt som det inte finns en svensk residualmix utan bara en nordisk. Så om du inte har ett elavtal med ursprungsgarantier så måste elbolaget säga att din el består av dansk och finsk fulel. För folk skulle ju inte ha något emot att få residualmixen om den bestod av kärnkraft, vattenkraft, lite värmeverksel och någon enstaka procent fossilt.Mikael_L skrev:
Ooops, nu blev det fel igen.P Peter787 skrev:
Jag ÄR en kärnkraftskramare, så det får vem som helst gärna stämpla på mig.
Men det ser mörkt ut vad gäller intresset att bygga sådan.
Jag sätter mitt hopp till SMR, då något som mer liknar serieproduktion kanske kan få ner pris, men framförallt tid och risk, till nivåer som gör kk intressant igen.
SMR kan möjligen bli konkurrenskraftigt om man får igång serieproduktion. I dag är jag rätt säker på att den är dyrare än konventionell kärnkraft.
harka har svarat, jag har ett annat materialP Peter787 skrev:
https://www.iva.se/contentassets/82968aa5bc3a4ca594bb928d7ffdd7e4/vagvalel-elskatter.pdf
Den här är bra.
Men man ska se upp med lite saker, samt verkligen läsa och begrunda innehållet, inte dra förhastade slutsatser om saker och ting.
Ty, den är från 2015, så det har hänt saker och ting sedan dess, man ska t.ex. kolla att skatter osv har samma skattesatser idag, eller om de ens finns kvar.
Som exempel är effektskatten på kärnkraft helt borta idag, så den stapeln ska bort.
Ett annat exempel är att elcertifikaten är här satta som en subvention på ca 16 öre (för det stämde då, 2015), idag är det en bråkdel ca 1 öre/kWh, och så kommer det att förbli, inga nya certifikat tilldelas sedan 3 år tillbaka, och inga ökningar av kvotplikten kommer ske.
Här en graf över vad producenter med elcertifikat fick under årens lopp
Men dokumentet är bra på det viset att det gör en grundlig genomgång av skatter och subventioner, dvs reder ut vad en klåfingrig stat sysslar med (eller har sysslat med).
Ja, men som sagt, det är i praktiken borta idag, 1 öre per producerad kWh får ingen att göra i brallorna, ingen baserar sin byggnation på detta, då man inte ens har kunnat tilldelas något certifikat sedan jan 2021.P Peter787 skrev:
Jag tycker det här är en informativ video om kostnaderna och problemen med SMR.D Daniel 109 skrev:
Samtidigt pekar den på att argumentet "större reaktorer blir billigare per kWe" inte har stöd i de data som finns (från framför allt Frankrike).
SMR har fördelen att man kan bygga många på samma site, och därmed få faktisk besparing på några av reaktorerna.
En annan fördel gentemot att bygga stort är att de delar som inte är kärnkraftsspecifika kan använda välkända komponenter, eftersom effekten är i nivå med andra kraftslag som kol- eller gaskraftverk. T.ex. är OL3s turbiner specialbeställda och större än vad som provats tidigare, medan turbinerna i BWRX-300 redan existerar i mer än 3000 exemplar.
Men helt klart behöver de designas för att bli lätta att serietillverka.
Men en väldigt stor sak skulle vara om man kan rejält minska osäkerheten för investerarna.K krfsm skrev:
De 3 senaste decennierna är fulla av exempel på kärnkraftsbyggen som ska bli klara på 7 år till en iofs ordentlig prislapp, men sen tar det 20 år och minst den dubbla prislappen.
Jag förstår att de som ska investera verkligen känner sig tveksamma.
Men nu börjar vi glida över i ämnen som mer passar denna tråden som jag startade tidigare.
https://www.byggahus.se/forum/threa...raft-vad-behoevs-foer-att-det-ska-bli.496061/
Så om en industri kan producera mer varor (energi) per investerad krona i fastigheten tycker du att det är orättvist och ska straffbeskattas jämfört med oekonomiska verksamheter som har lägre produktivitet ?harka skrev:
Är du en relik från 70-talet med idéer om löntagarfonder och annan skit ?
behöver man en kraftkälla som är billigare än vindkraft?
det är väl snarare så att man behöver något med låg investeringskostnad och rimlig driftkostnad när det väl ska produceras el – alltså något som inte kräver en enorm investering och som kan köras kortvarigt vid behov
exempelvis eldas med biobränsle, eller kraftvärmeverk som kan flytta fokus till elproduktion i stället för värmeproduktion (som då tas från värmelager, typ Västerås)
eller som RWE (Tysklands näst största energibolag, efter e.on) som lagt ett uppdrag på ett nytt gaskraftverk till tyska Weisweiler – där RWE idag har ett brunkolskraftverk på platsen (vars kapacitet reducerats från tidigare 2.5 till dagens 1.6 GW, som i år nyttjas till cirka 50% och som planeras att fasas ut helt i slutet av decenniet)
detta nya gaskraftverk ska kunna drivas av såväl naturgas som med inblandning av vätgas upp till 100%, och det planeras för driftstart runt 2030 förutsatt att godkännanden, vätgaspipelines et cetera faller på plats och slutligt investeringsbeslut kan fattas
man kan också göra en liten räkneövning för att bilda sig en uppfattning om dimensioner
tittar vi på Sverige 2022 och om vi skulle velat ha haft komplementkraft som gjort oss helt importberoende (om vi för enkelhets skull antar att import skedde för att upprätthålla ljuset i konungariket, och inte bara för att det var ekonomiskt fördelaktigt för oss) så skulle denna komplementkraften trätt in vid 20 tillfällen och den svåraste perioden varade 3.5 dygn (13-16 december) då snitteffekten på importen var knappt 1.1 GW
just det tarvar inga astronomiska anläggningar eller mängder med bränsle, men lite mer problematiskt är att den importerade effekten var som störst 3.2 GW (det var en av de timmar som kärnkraften saknade 2.6 GW medan vinden gav 3 GW) – och det är lite biffigare att ersätta utan import från utlandet
beräkningarna ovan är inte menade som någon specifikation eller worst-case – utan bara för att få ett litet grepp om dimensionerna...
vilken briljant nivå på din argumentation – besvara sina egna tillkortakommanden med att sätta påhittade epitet på andraP Peter787 skrev:
fastighetsskatten för elproduktion har lite med någon fastighet att skaffa – det är en fiskal skatt
Var finns börsen där man handlar (volvolast)bilar till spotpris?
För vissa varor tex kaffe slår världsmarknadspriset igenom på slutpriset, men spotpriset på volvolastbilar känner jag inte till. Inte heller brödbörsen utan det finns andra sätt att få till konkurrens och fri prissättning.
Vi har väl ett av världens mest ”genomlysta” prissättningssystem med NorPols spotpris.
Men är just one-dag-ahead börshandel enda sättet att handla el på en fri marknad?
Fast den tråden har ju också spårat ur. Går det att styra tillbaka eller ska du skapa en "Nya tråden om....
Det tål att tänkas på.P Peter787 skrev:
Däremot är det väl långt ifrån säkert att taxeringsvärdet motsvarar vad man investerat i fastigheten.
Men elproduktion är ju såpass viktig för landet, det borde kanske inte vara någon fastighetsskatt alls på elproduktionsanläggningar, utan kanske hellre höja energiskatten lite, så det motsvarar.
Det kommer ju premiera produktion och straffa konsumtion, vilket väl är bra (kommer ge oss mer billig el på sikt), höjd energiskatt drabbar ju även sämre energikällor, medan fastighetsskatt på kärn, vind och vattenkraft drabbar ju bara de renaste produktionssätten.
Annars, om man höjer blicken lite så är det inte så ovanligt med olika skattesatser på samma sak.
T.e.x stämpelskatten som är 1,5% för privatpersoner och 4,25% för bolag, eller matmoms, bokmoms osv.
Låg investeringskostnad är väl en förutsättning för ett kraftverk att producera energi billigt?
Visst, gas och kolkraftverk är ju billiga att bygga.
Gaskraftverk är dock lite känsliga för gaspriset… vad kommer vätgaspriset att bli?
Vad får vi för pris på el när tung industri elektrifieras?
Vad är den tunga industrin villig att betala när kraftproduktionen tvingas dra igång dyrare produktionsslag?
Jag vidhåller att vi skulle behöva ett kraftslag som är billigare eller åtminstone lika billigt som vindkraft för att motverka att elpriserna rusar när vindkraften inte räcker till så länge priset sätts med day-ahead börshandel.
Det är lite svårt att förstå elprissättning. Tänk om man kunde komma på ett system där producenterna fick betalt för vad det kostade att producera och samtidigt ha fri konkurrens.
Tänk tex att statliga vattenfall med egen billig elproduktion behövde ta 9,50 kr/kWh under elkrisen under den tid det tog att byta till bättre avtal.
Ibland känns elkraftindustrin rätt oseriös.