Jag tänker att det är få som återanvänder fasadmaterialet utan tycker att man bör räkna på kostnaden för ny fasad, plåslageri,färg osv om man planerar att byta dem i samband med tilläggsisoleringen.M Marcus_Carlsson skrev:
Puttar in 1 kwh och får ut 5 kwh..så en värmepump fungerarM Marcus_Carlsson skrev:
Men vänta här nu, vi har 8”timmer i vårt torp. Väldrevat är det inte men så sakterliga blir det bättre. En LLVP och öppenspis lyckades hålla tempen uppe under hela vintern utan att jag eldade som en dåre eller hade pumpen på 28 grader. Vi har noll isolering i golvet på halva torpet, den ditställda utbyggnaden har kanske 100-150mm i golv. Delvis mineralull på insidan i torpet, men merparten av torpet saknar isolering på insidan. Taket har kutterspån som ligger där sedan 1850.
Det som gjort allt för oss är få torpet vindtät. Efter det har vi endast kalla golv i den isolerade delen.
Tycker det känns lite som det klankas ner på timmerhus och dess konstruktion nu.
Perfekt, knappast, men klart bättre än flertalet sommarhus byggda mellan 1950-1980 när det kommer till värme och effektivitet.
Det som gjort allt för oss är få torpet vindtät. Efter det har vi endast kalla golv i den isolerade delen.
Tycker det känns lite som det klankas ner på timmerhus och dess konstruktion nu.
Perfekt, knappast, men klart bättre än flertalet sommarhus byggda mellan 1950-1980 när det kommer till värme och effektivitet.
Men hallå stopp och belägg, jag förstår hur en värmepump fungerar men man kan inte säga att effektiviteten i ett värmsystem är ekvivalent med att reducera U-värdet i ett hus! Snälla nån...surris skrev:
Gör om din uträkning då med en värmepump. Sen är det såklart många mer parametrar som spelat roll, det jag snabbt ville påvisa att med en värmepump sänker du den energin som används. Det verkliga U-värdet är ju såklart detsamma.M Marcus_Carlsson skrev:
Norrtull skrev:
Men vänta här nu, vi har 8”timmer i vårt torp. Väldrevat är det inte men så sakterliga blir det bättre. En LLVP och öppenspis lyckades hålla tempen uppe under hela vintern utan att jag eldade som en dåre eller hade pumpen på 28 grader. Vi har noll isolering i golvet på halva torpet, den ditställda utbyggnaden har kanske 100-150mm i golv. Delvis mineralull på insidan i torpet, men merparten av torpet saknar isolering på insidan. Taket har kutterspån som ligger där sedan 1850.
Det som gjort allt för oss är få torpet vindtät. Efter det har vi endast kalla golv i den isolerade delen.
Tycker det känns lite som det klankas ner på timmerhus och dess konstruktion nu.
Perfekt, knappast, men klart bättre än flertalet sommarhus byggda mellan 1950-1980 när det kommer till värme och effektivitet.jä
Ja precis.
Håller för nuvarande 10 grader i ett timmerhus på 150 kvm. Finns ingen isolering i golv, 1-glas fönster. Utetemp 0 grader. Värmer med 1 kw. Det kallar jag rätt bra...
Absolut jag förstår också det argument, helheten påverkas av många faktorer.
Men som utgångsläge tycker jag ändå man ska isolera så mycket som det tillåts av omständigheterna, speciellt om man t.ex. gör större helrenovering.
Plast eller inte beror på EN sak.
Hur mycket isolering man har invändigt.
Med ren timmer och minimalt eller ingen isolering på insidan behövs givetvis ingen ångspärr.
Så har man ju byggt i hundratals år.
Med mera isolering riskerar man fuktutfällning i väggen utan ångspärr.
Hur mycket isolering man har invändigt.
Med ren timmer och minimalt eller ingen isolering på insidan behövs givetvis ingen ångspärr.
Så har man ju byggt i hundratals år.
Med mera isolering riskerar man fuktutfällning i väggen utan ångspärr.
I vårt torp finns alla fel och nej blandade. Har inte till dagen hittat röta/mögel eller något under våra snart 3år av att gräva i väggar eller tak. Inget som är relaterat till fukt, takläckage har vi dock löst, där fanns det röta. Även där syllen låg diktan mot vegetation/jord. Men åter igen, jag tror det handlar mycket om läget och markförhållanden. Inte bara om det sitter en 45-50mm mineralull på insidan utan både ångbroms eller spärr som hos oss. All isolering ligger mot timmer, på insidan av huset. Sett ut så sedan slutet av 1950-talet.
Vi huserar i Roslagen och är ca 250m från hav. 15meter till skogen bakom.
Vi huserar i Roslagen och är ca 250m från hav. 15meter till skogen bakom.
Jo det här har diskuterats hett tidigare. I slutändan är det upp till varje husägare själv att välja vad man prioriterar och vilka risker man vill ta. Huvudsaken att man har så mycket fakta som möjligt att ta sitt beslut på.
Jag vet ju själv vad jag skulle göra och rekommendera i jobbet.
Det finns mycket bättre åtgärder att göra än att blanda in allt för mycket isolering och plast i ett gammalt hus. Riskerna tycker jag är för stora. Man kan uppnå samma energieffektivt med ett ekonomiskt och miljövänligare alternativ.
Jag vet ju själv vad jag skulle göra och rekommendera i jobbet.
Det finns mycket bättre åtgärder att göra än att blanda in allt för mycket isolering och plast i ett gammalt hus. Riskerna tycker jag är för stora. Man kan uppnå samma energieffektivt med ett ekonomiskt och miljövänligare alternativ.
Jo visst är det så, jag ville bara leka lite ”kärringen mot strömmen” nu 😂
Vi kommer kasta ut allt plastigt och div märklig isolering här, har kasta ut lite redan. Men jag tror inte heller på att försöka bygga om en gammal konstruktion till dagens krav och komfort.
Då finns lösningen redan, solstickan, och bygg nytt efter brasan.
Man får aldrig en plast fuktspärr så tät att den fungerar i ett gammalt timmerhus. Dels finns det timrade mellanväggar och intimrade bjälkar som det inte går att få tätt runt och dels sättnar timran och rör sig så det som är tätt i dag kan vara otätt nästa år.
Det går helt enkelt inte att få det tätt. Naturligtvis blir det fuktansamlingar vid varje läcka.
Därför skall man satsa på fuktgenomsläppliga lösningar. Träfiber och papp och liknande.
Den stora fördelen med timmerhus är deras förmåga att magasinera värme i stommen. När det är 10-15 grader kallt ute och vi slutar elda i pannan vid 10-tiden på kvällen är ju pannan kall senast vid 1-tiden men timmerstommen avger magasinerad värme så det är 15 grader varmt inomhus ännu vid 7-tiden på morgonen. Sedan gäller det att elda en brasa innan man far till arbetet och när man kommer hem efter 8-9 timmar är det 14 grader inne. Eldar man då ordentligt hela kvällen och har alla radiatorer vidöppna värms stommen upp så man har magasinerad värme att ta av under nästa dygn.
Föräldrarna som bor i ett nyare spantrat hus med 15 cm glasull i väggarna kan inte låta elden i pannan slockna mer än 3 eller 4 timmar vid den temperaturen.
Det går helt enkelt inte att få det tätt. Naturligtvis blir det fuktansamlingar vid varje läcka.
Därför skall man satsa på fuktgenomsläppliga lösningar. Träfiber och papp och liknande.
Den stora fördelen med timmerhus är deras förmåga att magasinera värme i stommen. När det är 10-15 grader kallt ute och vi slutar elda i pannan vid 10-tiden på kvällen är ju pannan kall senast vid 1-tiden men timmerstommen avger magasinerad värme så det är 15 grader varmt inomhus ännu vid 7-tiden på morgonen. Sedan gäller det att elda en brasa innan man far till arbetet och när man kommer hem efter 8-9 timmar är det 14 grader inne. Eldar man då ordentligt hela kvällen och har alla radiatorer vidöppna värms stommen upp så man har magasinerad värme att ta av under nästa dygn.
Föräldrarna som bor i ett nyare spantrat hus med 15 cm glasull i väggarna kan inte låta elden i pannan slockna mer än 3 eller 4 timmar vid den temperaturen.
100%, sen är själva isoleringen ganska underhållsfri till skillnad från alla andra tänkbara uppvärmingarF fribygg skrev:
Med hänsyn då till isoleringsmängd och placering, då innebär detta argument att även om vi sätter isoleringen bakom timmerstommen så får vi fuktvandring/samling pga läckage på isolering och fasaddelar? Innebär det att man aldrig ska isolera en timmerkonstruktion? För även om du isolerar utvändigt behöver du ju fuktspärr (eftersom du isolerar överhuvudtaget), men du får samma problem med att få de tätt även om du sätter den direkt mot timmret.H heimlaga skrev:
Vad jag tror jag hakar upp mig på är argumentet att fuktspärr är dåligt för den är inte tät, vilket ökar risken för fuktvandring och ansamling. Men i nästa mening säger du (och de har jag läst på fler inlägg här på forumet) att man då istället ska satsa på fuktgenomsläppliga lösningar...okej, men de lösningar ökar ju bara den möjliga funktvandringen, så hur kan de vara bättre? Din konstruktion kommer ju konstant ha en fuktbelastning mot utsidan (om vi antar att den absoluta fuktmängden är alltid större inomhus än utomhus) vilket gör att konstruktionen kommer aldrig kunna "torka inåt". Av det borde de följa att vi vill helst inte ha organsikt material som kan mögla där de finns risk för kondens.
Eller fattar jag inte alls fysiken bakom detta?