Absolut inte, det är obegripligt att så många som är ointresserade av Plejd samlas i de trådarna. De accepterar inte att så många Plejdanvändare är supernöjda med det systemet, och att många använder det till mängder av prylar utöver belysning.T TowaTei skrev:Haha nej, du har haft fel skrattretande många gånger, men jag vet också att det är helt lönlöst att försöka få dig att inse det så vi kan stanna där
Men detta är off topic, du får ta det i Plejdtrådarna. Jag är numera endast i plejdforum där de som är intresserade av Plejds prylar huserar. Betydligt roligare att utbyta erfarenheter med de som också förstår grejen med Plejd. ☺️
Nog om Plejd i denna tråden.
Redigerat:
Gamla trähus är lite mer varierande, har en takhöjd på nånstans mellan 2,06 och 2,11 i bostadsytorna. För att vända upp ett kylskåp gäller det att hitta rätt ställe! Hus byggt nånstans kring 1850 enligt bygdehistorien. Personligen tycker jag att en lång historia på en plats för ett hus är mer värt än moderna byggnadssätt, men frågar du mig en vargavinter kan du intermittent få andra svordomar, jag menar svar...GlennB skrev:
Dessutom är ofta placeringen av äldre hus överlägsen (man valde en fin höjd, där allt rinner utåt) den som görs för nya moderna hus på lägen där det lämpar sig halvbra att anlägga fastighet (leråkrar i sänkor är det mest intressanta).
Renoverare
· Stockholm
· 18 213 inlägg
Det går förövrigt bygga nytt i gammal stil. Farsan bygge tex ett orangerie som matchar villan. Men det kostar. Bara fönstren gick på runt 200k och är identiska med originalet
De flesta byggen når inte denna nivå och ser för taffliga ut.
De flesta byggen når inte denna nivå och ser för taffliga ut.
Håller med här! De lånelöften jag haft (flera gånger) pratar man om vilken summa man kan köpa för. I själva lånelöftet står det också vilken del som är ”Lån”. Har haft så både på Handelsbanken och Swedbank.
Jag tycker att det räcker med att känna på en vanlig innerdörr för att man ska uppskatta äldre hus och sättet de är byggda på. Känner man på en "standarddörr" som är 100 år gammal så är den av massivt (på riktigt), handhyvlat trä och är handmålad, medan en standarddörr idag är i princip gjord av papper klätt med laminat, eller med maskinformade profiler i mdf och sprutmålade ytor. Massan i nya standarddörrar är så låg att de står och slår beroende på den mekaniska ventilationens nycker.
Visst finns det kvalitetsdörrar idag men då måste man uttryckligen veta vad man ska beställa, och de kostar. En vanlig dörr kan beskrivas som "massiv" idag och ändå innehålla annat än rent trä (speglar, dörrbladsytor och profiler i mdf, egentligen är det bara själva ramverket som är massivt och då är det klätt på alla sidor med mdf).
När man tror att du retat upp tillräckligt många så slänger du in lite mer ved på brasan. Börjar gilla din stil.
Får man fråga hur mycket farsan pröjsade för orangeriet?
Renoverare
· Stockholm
· 18 213 inlägg
Vet faktiskt inte. Men ska man bygga får det kosta säger jagsysmali skrev:
Och något senare lite större gamla hus har ju ofta en takhöjd på 2.80-3.20 nånstans. Och är ofta byggda med riktigt bra material. Något dyrare att värma upp, men har man ordning på tätning i fönster och har bergvärme så drar det inte markant mer än ett modernt hus med tex FLVP, speciellt inte om man är en barnfamilj där en stor del av el/värmekostnad går åt åt varma duschar. Ofta är de lite mer unika och inte så slätstrukna som nybyggda hus (även om det finns ett fåtal nybyggda hus som är arktitektritade på riktigt och välbyggda). Så, ett gammalt sekelskifteshus som är i genomgående bra skick, välbevarat men underhållet och uppdaterat brukar nog oftast kosta mer än ett "nästan nytt" hus av standardtyp. Framförallt i stad där de gamla husen har bra lägen, men som du säger - även på mindre orter har ofta de gamla husen byggts på bättre platser.S sjoberga skrev:
Om jag ville få ett hus med så låg driftskostnad och så lite tokiga byggfel som möjligt till ett lågt pris så är sannolikt hus från 80-talet vettiga. Men på 50 och 60 talet var värmeisoleringen knappast bättre än hus från sekelskiftet, efter oljekrisen var väl husen bättre isolerade men oftast bara med elvärme. Och under denna period (efter 2a världskriget) gjordes experiment med platta tak, självbärande väggar med fönster och material som inte alltid är lätta att underhålla, plast, asbest och ingjutna reglar. Långt ifrån alla har dessa problem, iallafall inte flera av samma problem. Men om ett hus från 1979 räknas som "nytt" så kan det finnas mycket dyrt på det att åtgärda också.
Börjar man prata om hus från tidigt 1800-tal eller torpstugor blir ju saken en annan. Då bör man vara rätt byggnadsvårdsintresserad för att platsa där.
Har några bekanta som bor hyfsat nära oss. Tror var på visningen på en av de jättefina sekelskifteshusen i vårt område som gick för nånstans 10MSEK med nära till pendeltåget och badställe, men valde ett dyrare 90-talshus med bussförbindelse till stationen och inget bad i närheten. De har förvisso stort och släta golv och väggar, men ingen "själ" i huset. De har vad jag uppfattar noll intresse av historia, stil och renovering, så för dem passar säkert det huset mycket bättre. Vi bor som sagt i ett gammalt betydligt billigare hus men i område med sekelskifteshus. Hela områdena med sådana hus tycker jag är trevligare då de oftast inte ligger "på varandra" som nybyggda hus gör och oftast inte ett hus är likt det andra. Så det är inte så enkelt som att bara läget i stort eller husets byggår spelar roll. Är läget "inom" området fint så betyder det väldigt mycket också.
Mäklarna säger ju att nu är det viktigaste låga driftskostnader, med det borde gamla hus gå ned mer i pris. Jag tror de gamla husen kommer hålla värdet minst lika bra som nyare. Nybyggt har alltid en särställning då de finns de som inte vill renovera alls, överhuvudtaget. Så för dem är ett nybyggt nästan enda alternativet. Det säljs väldigt få äldre hus i toppskick där allt är som nytt.
Få har kunskap, smak och råd att bygga nytt i gammal stil. Oftast blir det fel proportioner och fel materialval. Men det finns undantag. Och jag tror det är på frammarsch, speciellt utanför Sverige.
Håller helt med. Känslan i gamla hus är svår att nå med nytt. Det finns annat i gamla hus som är sämre, ofta har ju tidens tand och inte alltid perfekt grundläggning gjort att husen kan ha satt sig. Och att isoleringen är något sämre, men detta ska inte överdrivas. Är hus och fönster/dörrar vindtäta så funkar det oftast rätt ok om huset från början är välbyggt.Klaugust skrev:
Men den höga räntan slår mot både de i gamla och nya hus. Jag tror individens situation påverkar mer än huset, har man lite sparande, får behålla jobbet, inte lagt sig precis på smärtgränsen så går det nog snåla sig igenom en högränteperiod för väldigt många. Så man kankse klarar den men får leva lite annorlunda.
Ja precis, och jag hoppas att du har rätt angående utvecklingen.J JohanLun skrev:
Jag gillar många olika arkitekturstilar och kan uppskatta de flesta sorters hus så länge de är välritade och välbyggda. Jag gillar tex både fina trävillor från 1920-talet och flådiga tegelvillor från 1960-talet. Nutida arkitektur kan också vara riktigt nice, även om planlösningarna (oavsett villa eller lgh) ofta inte riktigt faller mig i smaken (främst pga avsaknad av riktiga separata kök). Däremot gillar jag inte dåligt utförda pastischer med dåliga planlösningar och låg byggkvalitet, oavsett stil.
Håller med - men skulle utesluta Plejd i villa från 1920-talet😉T TowaTei skrev:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/villapriserna-stiger-trots-hoga-rantor
Verkligheten trotsar olyckskorparna här på forumet (det gick alltså precis ungefär så som jag skrev tidigt i våras/vintras)
Och proffsen börjar ifrågasättas av fler än mig.
https://www.dagensps.se/bors-finans/professor-riksbanken-ar-inkompetent/
Verkligheten trotsar olyckskorparna här på forumet (det gick alltså precis ungefär så som jag skrev tidigt i våras/vintras)
Och proffsen börjar ifrågasättas av fler än mig.
https://www.dagensps.se/bors-finans/professor-riksbanken-ar-inkompetent/
Det är väl mer de som påstår att stigande räntor skall sänka bostadspriserna som får skämmas och ta en intern utredning om varför dom får fel.Huddingebo skrev:
(De flesta kommer dock inte göra det, utan bara bli arga över att verkligheten inte stämmer med deras tro).
Nja, det här handlar om att Rothstein råskäller på Riksbanken.
Rothstein är vanligen vettig men här är han bara gravt osaklig. (Det lär vara något annat han vill uppnå).
Växelkursen är inte Riksbankens ansvar. Att skylla växelkursens rörelser på Riksbanken är bara grovt fel av Rothstein.
Tittar man på hur t ex EURSEK rört sig genom åren så ser man att det finns en klar koppling till förd politik i Riksdagen.
Det finns också en annan relevant information. EURSEK korrelerar starkt med utländska placerares SEK-tillgångar. Bankerna känner till detta, men av okänd anledning kommer det inte fram i media.
Dvs att EURSEK fallit beror på att utländska placerare sålt av SEK-tillgångar. Och det har utländska placerare gjort när Sverige inte fört någon tillväxtpolitik. (Denna mandatperiod har tillväxtpolitiken helt lyst med sin frånvaro. Trots en M-statsminister. Men kapitalförvaltarna bryr sig inte om vem som är statsminister, utan vilken politik som förs och utsikterna för näringslivet).
Vet man om detta, så förstår man att Riksbanken är till stor del oskyldig. Och att Riksbankens räntehöjningar varit för stora. De skadar näringslivet för mycket, och det leder till fallande växelkurs och stigande importpriser, och därmed högre KPI. Dvs här är verkligheten tvärtemot de enkla sambanden som lärs ut i grundläggande Nationalekonomi. Men så är det ibland.
Mitt hus var värt (enligt booli) 9,110,000kr i april 2022. Då var rörliga räntan 1,2%. I augusti sa booli 7,100,000kr, då var rörliga räntan 4,8%. Men det kanske bara är ett märkligt sammanträffande🫣