M Mamma Fin skrev:
Vad är det för "kilopris" på svängmassa?

[länk]

Kärnkraften verkar vara utkonkurrerad.
Hur många/stora generatorers svängmassa bedömer du att en battericontainer på 1,1 MW motsvarar?
 
M Mamma Fin skrev:
Vad är det för "kilopris" på svängmassa?

[länk]

Kärnkraften verkar vara utkonkurrerad.
Hur stor är då denna så i forumet omskrivna svängmassa normalt sett i nuläget? Du får själv välja enhet och sätt att uttrycka den i och sen lite översiktlikt förklara för pöbeln vad den kan vara bra för och gärna lite historiska utblickar parat med framtida lösningar.

Googla nu snabbt som fan för ser jag inget acceptabelt svar här de närmsta 10 minuterna är du liika ute som kärnkraften. :)
 
F
M Mamma Fin skrev:
Vad är det för "kilopris" på svängmassa?

[länk]

Kärnkraften verkar vara utkonkurrerad.
På vilka grunder drog du den slutsaten i det du länkade till?
 
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Hur många/stora generatorers svängmassa bedömer du att en battericontainer på 1,1 MW motsvarar?
Du får ta med de stora generatorernas förmåga att stötta reaktivt i båda riktningarna oclså. Dessutom helt harmoniskt utan något som helst lull-lull. Nätstabilitet och kriterierna kring det är verkligen inget som gör sig bra i nutida infosamhällets googlande av tödde och mödde vilka inte ens bör byta en glödlampa. Nåväl inget ska väl hindra att en ann är så god som en ann. :)

Vi får se om du får svar på din berättigade fråga av Mamma Fin.
 
  • Haha
  • Gilla
Klacken och 2 till
  • Laddar…
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Hur många/stora generatorers svängmassa bedömer du att en battericontainer på 1,1 MW motsvarar?
Det handlar om olika egenskaper. Visst kan du klara att hålla nätet stabilt med något mindre svängmassa med batterilager med hög effekt. Men det är ingen ersättare till svängmassan.
 
Nu var det inte så mycket rätt svar jag var ute efter som @Mamma Fins argumentation, men tack ändå!
 
Attitudeswe
GK100 GK100 skrev:
Hur stor är då denna så i forumet omskrivna svängmassa normalt sett i nuläget? Du får själv välja enhet och sätt att uttrycka den i och sen lite översiktlikt förklara för pöbeln vad den kan vara bra för och gärna lite historiska utblickar parat med framtida lösningar.

Googla nu snabbt som fan för ser jag inget acceptabelt svar här de närmsta 10 minuterna är du liika ute som kärnkraften. :)
Sist jag kollade höll svängmassan i 30-40 sekunder för det mesta. Rapporten jag läste sa att denna tid skulle minska till 10-15 sekunder under många timmar per år efter 2025.

Med bra stödtjänster hinner man ju nödstoppa ett pappersbruk eller annan storkonsument på 10 sekunder, så man behöver nog inte lika mycket svängmassa som förr heller...
 
Attitudeswe Attitudeswe skrev:
Sist jag kollade höll svängmassan i 30-40 sekunder för det mesta. Rapporten jag läste sa att denna tid skulle minska till 10-15 sekunder under många timmar per år efter 2025.

Med bra stödtjänster hinner man ju nödstoppa ett pappersbruk eller annan storkonsument på 10 sekunder, så man behöver nog inte lika mycket svängmassa som förr heller...
Vad mer specifikt och mindre fluffigt menar du med bra stödtjänstee? Oavsett parafraserar jag gärna Ahlmarks "lycka till" när det gäller snabbstopp av den typen processer som ett pappersbruk utgör inom häradet sekunder utan rejäla följdverkningar.

Lämplig enhet för svängmassa i SE är GWs hoppas Daniel vär storhet-enhetsmästare kan hålla med mig där. Så vad säger din rapport där och kanske mer intressant gällande olika stabilitetskriterier för det verklgt komplexa system vårt så "enkla" elnät utgör.

Jag skriver lite här bara för att få in någon form av verklighetskontroll i dessa trådar. Trots att jag hela mitt liv ägnat mycket av min iofs svagt medskickade förmåga åt dessa och närliggande frågor yrkesmässigt har jag inte blivit så förmäten att jag anser mig greppa det mer än ytligt och bara i specifika delar på djupet. Detta i kontrast till så många av forumets googlare som kvickt tar vsrje chans att uppfylla någon inre önskad dröm om att allt är självklart och enkelt bara man själv slipper undan att behöva göra verklig reda för sig.
 
  • Gilla
Guzzen1 och 4 till
  • Laddar…
D Daniel 109 skrev:
Det handlar om olika egenskaper. Visst kan du klara att hålla nätet stabilt med något mindre svängmassa med batterilager med hög effekt. Men det är ingen ersättare till svängmassan.
Det verkar funka med batterier i Texas och Australien.
Svängmassa och snabb frekvensreglering fyller samma funktion.
Tydligen är det budgivning på svängmassa.

https://www.svk.se/aktorsportalen/bidra-med-reserver/om-olika-reserver/ffr/behov-av-ffr/

"Kilo" priset verkar variera mellan
50-4000 SEK/MW och betalas ut bara några få timmar per år.
Så att kärnkraften ska leva på svängmassa är det bara trollen som tror

Vad hände 2023-07-08 i tabellen?
 
Behovet av snabb frekvensreglering ökar om man har liten svängmassa. Men snabb frekvensreglering eller FFR är inte svängmassa.
 
Mikael_L
Jag antar att ifall man vill försöka kleta på någon enhet på "svängmassa" så borde det kanske utryckas som den rotationsenergi som finns i hela elsystemet, vid tillfället då man vill få ett värde?

Dvs en i teorin ganska enkel fysikuppgift, hur mycket rörelseenergi som t.ex. en turbin med vidhängande generator har och så adderar man alla sådana här roterande maskiner som bidrar med denna svängmassa.

Så i praktiken blir det ju lite hårigare att räkna fram exakt. :)

Sen har vi "syntetisk svängmassa", eller har vi än?
Där finns det väl någon slags tanke att ifall man har energi som inte är lagrad som rörelseenergi, eller ett mellanled mellan rörelseenergin och elnätet, så skulle man teoretiskt kunna skapa samma funktion som en roterande maskin, dvs som generator så försöker den kämpa emot lite mot både frekvensförändring och spänningsförändring, genom att mata ut ström, spänning och frekvens på något annat vis än att bara följa efter nätet.
Reglertekniskt så låter detta för mig som en rätt snårig och hårig historia, där det finns mycket som kan tänkas gå fel.
 
Mikael_L Mikael_L skrev:
Jag antar att ifall man vill försöka kleta på någon enhet på "svängmassa" så borde det kanske utryckas som den rotationsenergi som finns i hela elsystemet, vid tillfället då man vill få ett värde?

Dvs en i teorin ganska enkel fysikuppgift, hur mycket rörelseenergi som t.ex. en turbin med vidhängande generator har och så adderar man alla sådana här roterande maskiner som bidrar med denna svängmassa.

Så i praktiken blir det ju lite hårigare att räkna fram exakt. :)

Sen har vi "syntetisk svängmassa", eller har vi än?
Där finns det väl någon slags tanke att ifall man har energi som inte är lagrad som rörelseenergi, eller ett mellanled mellan rörelseenergin och elnätet, så skulle man teoretiskt kunna skapa samma funktion som en roterande maskin, dvs som generator så försöker den kämpa emot lite mot både frekvensförändring och spänningsförändring, genom att mata ut ström, spänning och frekvens på något annat vis än att bara följa efter nätet.
Reglertekniskt så låter detta för mig som en rätt snårig och hårig historia, där det finns mycket som kan tänkas gå fel.
Det svåra är ju att kontrollerat styra mot en målfrekvens. Det görs enklast i ett fåtal stora anläggningar
 
  • Gilla
Mikael_L
  • Laddar…
F
M Mamma Fin skrev:
Det verkar funka med batterier i Texas och Australien.
Svängmassa och snabb frekvensreglering fyller samma funktion.
Tydligen är det budgivning på svängmassa.

[länk]

"Kilo" priset verkar variera mellan
50-4000 SEK/MW och betalas ut bara några få timmar per år.
Så att kärnkraften ska leva på svängmassa är det bara trollen som tror

Vad hände 2023-07-08 i tabellen?
Det här är ganska komplicerat och svårt att greppa men att tro att nån investerar i FFR-kapacitet där man endast får utbetalt några gånger per år så blir det liksom ingen som investerar. Det är budgivning på minst 0,1MW och det är betalt för beredskap och tillgänglighet och inte när det används skulle jag tro. Googla på Mimer Svenska kraftnät så ser du kostnaden för den balanseringen. Och det gäller både FFR och FCR
 
Redigerat:
Är det? Snabb frekvensreglering är inte särskilt komplicerat.
 
blackarrow blackarrow skrev:
Nja, frågan är väl om vindkraftverket har någon lagrad rörelseenergi som kan omvandlas till elektrisk energi.
Alla synkronmaskiner(generatorer) i ett synkront nät har samma frekvens annars hamnar de ur fas och kopplas bort.
Om många vk inverters levererar in mer energi på nätet kommer lasten på synkrongeneratorerna att minska. Då ökar rotationshastigheten och frekvensen stiger.

Men visst, inverteras är ur usla på att leverera vid överlast. De måste kraftigt överdimensioneras för att inte strömbegränsa vid överlast.

Just verken med AC/DC/AC omvandling kan (teoretiskt) styras så att man låter turbinvarvtalet sjunka.
Forskning pågår.
Vad jag förstår så går det men det är liksom ingen bra idé. De måste ju snurra för att kunna bidra.
Återhämtningstiden för att komma upp normal produktion igen borde bli lång eftersom man inte kan vrida på kranarna och släppa på mer vind.

Så här säger SvK i PowerPoint/PDF (mest rubriker, inte mycket information)

[bild]
[länk]

Energiforsk skiver att problemet med frekvens/svängmassa förutsågs redan 2013 och ledde till att FFR togs fram och i bruk 2020.
Svängmassa ny affärsmöjlighet för kärnkraften, [länk]
Att vindkraft inte kan bidra med svängmassa när det inte blåser är ju självklart. Poängen är att delar av dem är i drift och därmed kan göra det. Det är bara det att ingen efterfrågat det ännu.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.