Som sagt var, återigen, amatörernas julafton, vissa förnekar sig aldrig 😀.E egge80 skrev:
Problemet är att det sunda förnuftet varierar kraftigt från person till person.H heimlaga skrev:
För ett 3 meter långt stålband skiljer längden 1,8 mm mellan - 25 och +25 grader. Dessutom utvidgas även trä när det blir varmt. Längdutvidgningskoefficienten är ungefär hälften så stor som för stål, så bandets effektiva utvidgning blir max 1 mm. Knappast något som gör att de "slaknar".H heimlaga skrev:
Medlem
· Stockholm
· 3 986 inlägg
Vi kan tänka oss ett litet garagebygge här.
Gedigen grund, kanske en gjuten platta.
1 varv Leca för att få upp virket från fukten, mura den uppåner så översidan blir slät.
Syllpapp eller motsvarande.
Syll=liggande 45x145.
Väggreglar 45x145 alternativt 45x95 med liggande 45x45 cc 60, allt beror på
Liggande infälld bärlina 45x145, lägger man takstolen direkt på denna blir anläggningsytan 45x45 takstol/bärlina, och bärlinan ligger i sin tur på en yta av 45x45 i väggregeln, därav fint med ett hammarband ovanpå.
Hammarband=45x145 som ligger ovanpå väggreglarna och den eventuella bärlinan.
Snedsträvor=45x145 som går från överkant hörn snett nedåt till nästa väggregel för att stabilisera byggnaden under byggtiden och hela garagets livslängd, 2 strävor per hörn.
Är det någon som vill hålla med mig om dessa benämningar och åsikter?
Men jag är mekaniker, så vad vet jag ;-)
/Workingclasshero
Gedigen grund, kanske en gjuten platta.
1 varv Leca för att få upp virket från fukten, mura den uppåner så översidan blir slät.
Syllpapp eller motsvarande.
Syll=liggande 45x145.
Väggreglar 45x145 alternativt 45x95 med liggande 45x45 cc 60, allt beror på
Liggande infälld bärlina 45x145, lägger man takstolen direkt på denna blir anläggningsytan 45x45 takstol/bärlina, och bärlinan ligger i sin tur på en yta av 45x45 i väggregeln, därav fint med ett hammarband ovanpå.
Hammarband=45x145 som ligger ovanpå väggreglarna och den eventuella bärlinan.
Snedsträvor=45x145 som går från överkant hörn snett nedåt till nästa väggregel för att stabilisera byggnaden under byggtiden och hela garagets livslängd, 2 strävor per hörn.
Är det någon som vill hålla med mig om dessa benämningar och åsikter?
Men jag är mekaniker, så vad vet jag ;-)
/Workingclasshero
Undrar vad som bär upp personlast och övriga laster på en veranda. Det kan ju inte vara trallbrädorna, för de tar ju bara sidolaster. Det förstår man ju, eftersom att trallbrädan är mycket starkare på bredden. Den är ju bara 28mm tjock, men hela 120mm bred.Nissens skrev:
Sen försöker du tala om hur man bygger, när du inte ens vet att reglars funktion.
Så du tror att lasten på trallbrädor är jämförbar med lasten från en takstol.A AG A skrev:
Det går ju inte att ta dig på allvar.
En gissning i tidigare mess i tråden var ju att ena sidan av takstolen lastas med ca 5,5 kN med full snölast.
Tror du att lasten på trallbrädorna är ens i närheten av den lasten?
Vad tror du händer med trallbrädorna om du lastar dem med 5.5kN?
Just det herr byggnadsingenjör. Dig skulle jag definitivt aldrig anlita för att räkna laster på en konstruktion. Vanliga amatörer förstår ju mer än du om detta.
Det handlar om principen. Du är ju dummare än man kunnat föreställa sig. Belastningen är ju helt ointressant i den principiella frågan.
Men beräkna istället hur mycket en 45x145mm regel på lågkant, med upplag på cc60cm håller för.
Nu är jag dock trött på att förklara saker för någon som inte har förmåga att förstå enkel fysik.
Och..useless skrev:
Vadvi helsike har upplagen med saken att göra. Du fattade alltså inte min ironi, utan tror alltså på allvar att INTE trallbrädorna har en bärande funktion...
Man blir ju mörkrädd, över hur hur fruktansvärt låg intelligensen är hos en del människor.
Dina personangrepp säger mer om dig än vad du begriper.A AG A skrev:
Belastningen är ju det som är det viktigaste. TS konstruktion har en infälld bärlina (stående hammarband) eftersom de liggande hammarbanden inte kan bära takstolarna. Jag hade föredragit att sätta de stående väggreglarna under takstolarna och de liggande hammarbanden istället.
Sedan håller du på att tjafsa om de liggande hammarbanden och du tror att de kan bära takstolarna, det är oerhört okunnigt av någon som kallar sig byggnadsingenjör.
Redigerat:
Att ha ett liggande hammarband har fördelen att kontakttrycket mellan takstol och hammarband blir lägre. För så stor spännvidd som detta garage har tror jag det är nödvändigt.
Att ha ett stående hammarband har fördelen att det bättre bär de takstolar som inte får en stående väggregel direkt under sig om de är förskjutna mot takstolarna (varför man nu skulle bygga så korkat) samt är bättre om man direkt vid bygget eller senare vill ha dörrar eller fönster där det *borde* vara en stående regel.
Dvs: om man inte riktigt vet hur man vill ändra sitt garage senare så sätter den kloke in *både* ett stående och liggande hammarband. Till en mycket rimlig extra kostnad.
Slut meddelande.
Att ha ett stående hammarband har fördelen att det bättre bär de takstolar som inte får en stående väggregel direkt under sig om de är förskjutna mot takstolarna (varför man nu skulle bygga så korkat) samt är bättre om man direkt vid bygget eller senare vill ha dörrar eller fönster där det *borde* vara en stående regel.
Dvs: om man inte riktigt vet hur man vill ändra sitt garage senare så sätter den kloke in *både* ett stående och liggande hammarband. Till en mycket rimlig extra kostnad.
Slut meddelande.
Det finns ju inget som heter "stående hammarband". Hammarbandets uppgift är, som sagts flera gånger tidigare, att stabilisera väggen. Därför ska det monteras liggande.M Martin72 skrev:
Regeln på högkant är en bärlina som håller upp takstolarna, inget hammmarband.
Ska och ska, beror ju såklart på tvärsnittet. Är tvärsnittet rektangulärt ska det läggas för att öka vridstyvheten på väggsektionen.
Märklig diskussion om hammarbandet måste jag säga. Ibland undrar jag om det sitter folk här som verkligen bygger nåt, eller bara hittar på.
I 'vanliga' villabyggen har man liggande hammarband, och stående reglar under är på c/c 60. På varannan regel hamnar då takstolarna på c/c 120.
På ett enklare bygge där väggreglarna står längre isär så sätter man med fördel en stående regel infälld under hammarbandet, som då ger en otroligt stark kombination.
Detta kan man såklart göra även när väggreglarna står på c/c 60, men det är överkurs.
Själv slår jag alltid dit en stående 145-regel UTANPÅ väggreglarna och använder ett hammarband som är 2 tum bredare och då täcker den regeln.
Den stående regeln fungerar då sen som fäste för panelen.
I 'vanliga' villabyggen har man liggande hammarband, och stående reglar under är på c/c 60. På varannan regel hamnar då takstolarna på c/c 120.
På ett enklare bygge där väggreglarna står längre isär så sätter man med fördel en stående regel infälld under hammarbandet, som då ger en otroligt stark kombination.
Detta kan man såklart göra även när väggreglarna står på c/c 60, men det är överkurs.
Själv slår jag alltid dit en stående 145-regel UTANPÅ väggreglarna och använder ett hammarband som är 2 tum bredare och då täcker den regeln.
Den stående regeln fungerar då sen som fäste för panelen.