8 097 läst · 73 svar
8k läst
73 svar
Hur putsade man fasaden under 1890-talet?
N neo11 skrev:
Jag kan verkligen rekommendera läsning, både av böcker och konsumentforum, då man lär sig väldigt mycket. Dessutom kanske man lär sig att kommunicera på ett vänligt sätt.N neo11 skrev:
Om putsen suttit i 50+ år utan att huset verkar ha påverkats negativt så kan det säkert vara ett alternativ. Man får komma ihåg att vi pratar om risker och riskkonstruktioner; om man gör samma åtgärd på två hus så behöver de inte påverkas på samma sätt. Men man vet ju ofta inte hur skicket är förrän man tar upp väggen och tittar.G Gräsand skrev:Ser att ni är flera personer som är skeptiska till KC-puts på trästomme. Hoppas det är ok att ställa ett par frågor.
Står inför att renovera fasaden och haft en välrenommerad murare här med 30 års erfarenhet. Sitter idag en träpanel över putsen och vi har nu rivit en del så putsen syns. Putsen sitter på reveteringstegel och stommen är stående timmer. Huset byggt 1917. Av vad vi sett hittills av spritputsen ser den väldigt fin ut. Endast någon mindre spricka vid ett fönster, samt hål efter spiken som burit läkten.
Han menar att vår puts är en KC-puts från ca 60-talet. Han tyckte den bästa lösningen är att renovera den befintliga putsen med KC-bruk, laga defekter efter läkten/vid bom/andra defekter och lägga nya släta omfattningar runt dörrar och fönster. Sedan färga med KC-färg samt rengöra och foga om grunden med hydrauliskt kalkbruk eller svagt KC-bruk.
Tankar om detta?
Vi är lite i samma situation med ett förmodat korsvirkeshus med påbyggda moderna lager av 60-70 år gammal kc-puts, mineralull från ca 1980 samt utanpå det panel. Gamla påbyggnadslager tappar gärna sin funktion med tiden, som vindtäthet, motstånd mot regn/fukt och isoleringsvärde.
Vi valde att påbörja en grundlig restaurering istället för att bara renovera. Inte färdigt än. Mycket mer jobb och kostnader, men huset återfår sin forna glans. Mycket överraskningar bakom panelen var det, men skadorna kunde varit värre. Än så länge. Och nu har vi full koll på konstruktion och skick.
Enligt min blygsamma erfarenhet av en skånelänga från 1800-talet som har all slags putslagningar, så fäster inte kalkmjölken något vidare på kc-puts! Det blir vitt men det vita regnar bort på ett par vintrar och sedan lyser den grå putsen igenom. Det blir inte heller samma finish som när man kalkavfärgar den ursprungliga kalkputsen där knottrorna blivit inbäddade i lager på lager av kalkfärg. Eftersom jag sett hur dåligt kalkfärgen fäster på kc-puts, trots att dåvarande murare försäkrade mig att det inte skulle vara något problem (!) så accepterar jag numera inte några kc-lagningar på mitt hus!N neo11 skrev:Jag hade färgat med kalkfärg, inte kc färg.
Och lagat det med kc bruk.
När du säger grunden så tar jag för givet att du menar sockeln.
Varför skulle du ha hydrauliskt kalkbruk på sockeln för, lämpar sig bättre uppe på fasaden.
På sockeln är det A eller B bruk som gäller.
Kanske lägga in en bild på grunden för bättre råd eller åsikter.
Däremot är jag fundersam kring val av kalkputs. Själv föredrar jag att jobba med luftkalkbruk som har bäst förmåga att parera rörelser. Den murare jag anlitar föredrar hydrauliskt kalkputs som ju blir hårdare, så jag är lite orolig för att det kanske kan komma att spricka . Jag är helt med på att hydraulisk kalkputs ska vara på sockeln, som ju är väldigt fuktutsatt, men är det rätt puts för en vägg med invändig konstruktion av diverse, dvs tegel, lersten och en och annan träbjälke? Varför är luftkalkbruk inte någon favorit hos murare? För en amatör är det oerhört lättarbetat!
Ja, det är ingen tvekan om att cement och kc-bruk är en risk-faktor i en del gamla hus. Själv har jag rivit ruttna korsvirkesväggar som man ett decennium tidigare hade ersatt lersten i facken med leca och kc-bruk. Blev ersatt med ek-timmer, bränd tegelsten och kalkbruk.C cpalm skrev:
Det blir så oerhört dyra misstag. Varför inte eliminera risken och använda kalkbruk från början?
Som en liten anekdot kan nämnas att den oerhört duktiga muraren som murade den nya korsvirkesväggen hade beställt en storsäck av kc-bruk. Jag hade bett om kalkbruk. Som tur var såg jag felet när kc-bruket kom till platsen, så den fick bytas ut direkt.
Det gäller att själv vara påläst...
Vi använde svagt hydrauliskt kalkbruk , NHL2 eller möjligtvis NHL3,5 till fogning (ej putsning) av både grund och vägg. Muraren var tveksam till grunden, men det har hållt bra i sju år. Så har även väggen, stoppade i lite linklipp i bruket för armering. Timret - som var relativt färskt - har rört sig lite, så man får bättra på här och där, men det är nog ganska normalt.Sommartorparn skrev:Den murare jag anlitar föredrar hydrauliskt kalkputs som ju blir hårdare, så jag är lite orolig för att det kanske kan komma att spricka . Jag är helt med på att hydraulisk kalkputs ska vara på sockeln, som ju är väldigt fuktutsatt, men är det rätt puts för en vägg med invändig konstruktion av diverse, dvs tegel, lersten och en och annan träbjälke?
Vad fick er att välja det bruket och inte luftkalkbruk?Microkatten skrev:Vi använde svagt hydrauliskt kalkbruk , NHL2 eller möjligtvis NHL3,5 till fogning (ej putsning) av både grund och vägg. Muraren var tveksam till grunden, men det har hållt bra i sju år. Så har även väggen, stoppade i lite linklipp i bruket för armering. Timret - som var relativt färskt - har rört sig lite, så man får bättra på här och där, men det är nog ganska normalt.
Vi rådfrågade tillverkaren, Målarkalk, som rekommenderade hydrauliskt bruk pga det mer krävande havsnära läget. Jag hade nog valt luftkalk till vägg i vanliga fall (billigare och lite smidigare) och hydrauliskt till grund.Vi körde nhl5 till putsgrund i förra årets renovering.
Målarkalk litar jag på! Bästa rådet när det gäller sådana här trådar är alltid att rådgöra med Målarkalks kuntjänst!Microkatten skrev:
N
neo11
Husägare
· Stockholm/Bromma
· 1 960 inlägg
neo11
Husägare
- Stockholm/Bromma
- 1 960 inlägg
Jaha, är det någon nu då, som står och putsar på sitt hus och beställer bruk?
Eller spånar ni bara om eventuellt beställa bruk för framtiden?
Ni är lite roliga med alla era ideer.
Målarkalk är bra med kalkbruk, men skulle aldrig putsa mitt hus med kalkbruk från målarkalk.
Då väljer jag hellre WEBER, har dock köpt många ton kalkbruk från målarkalk i skåne.
Eller spånar ni bara om eventuellt beställa bruk för framtiden?
Ni är lite roliga med alla era ideer.
Målarkalk är bra med kalkbruk, men skulle aldrig putsa mitt hus med kalkbruk från målarkalk.
Då väljer jag hellre WEBER, har dock köpt många ton kalkbruk från målarkalk i skåne.
Jorå, vi putsar för fullt för andra säsongen.N neo11 skrev:
Med bruk från Målarkalk...
Vad beställer du för bruk från Weber om du ska ha ett traditionellt fetare (1:3) luftkalkbruk?
Sparar ett påslag också med 4 mm vs. 3 mm ballast.
Häromkring är det strikt förbjudet att i de flesta fall använda annat än traditionellt kalkbruk på de gamla husen, varav många är byggnadsminnen. Målarkalks grejer är riktigt fina, använder själv deras våtsläckta bruk för lappning och lagning på min 1700 talskåk, där den nuvarande putsen nog har närmare 100 år på nacken.
Skall väl vara tydlig med att "vi" i det här sammanhanget är 2 murare vi anlitar, så även här sker jobbet yrkesmässigt.N neo11 skrev:
Putsarbetena påbörjades alltså förra sommaren. Det är av många anledningar ett stort jobb sett till arbetstid.
Ironiskt nog handlar det till 95% om historiska ändringar och reparationer som fallerat och i viss mån orsakat nya skador. Det som är orört är generellt sett i gott till mycket gott skick. Bland annat har det förekommit omfattande användning av cementputs, där vi på många ställen kan konstatera att de bakomliggande reparationer som gjorts på (timmer-)stommen förvandlats till fnöske på "bara" 50-70 år. Så jag är beredd att skriva under på att cement på trä är en dålig kombination över tid.
Att så många tidigare reparationer redan fallerat stärker mig rent generellt i min uppfattning att strikt hålla sig till beprövade material(-kombinationer) och konstruktioner om man vill att huset skall stå i 150 år till eller vad man nu tänker sig. Ett tidsperspektiv jag inser många idag inte kan relatera till. Det handlar inte nödvändigtvis om att det var bättre förr, utan snarare om att tiden har sorterat bort det som inte fungerat så bra.
Tvivlar inte på att Weber är kanonbra bruk för de ändamål de produkterna är lämpade för, men det är inte det tråden handlar om.
Projekttrådar är tyvärr inte riktigt min grej, så vi har valt att inte dokumentera det publikt, men om intresse finns skall jag fundera på saken.
Redigerat:
KC kom ut på marknaden under 60 talet tror jag, och spritputs var också vanlig, rimlig kombination av bruk och epok.G Gräsand skrev:Ser att ni är flera personer som är skeptiska till KC-puts på trästomme. Hoppas det är ok att ställa ett par frågor.
Står inför att renovera fasaden och haft en välrenommerad murare här med 30 års erfarenhet. Sitter idag en träpanel över putsen och vi har nu rivit en del så putsen syns. Putsen sitter på reveteringstegel och stommen är stående timmer. Huset byggt 1917. Av vad vi sett hittills av spritputsen ser den väldigt fin ut. Endast någon mindre spricka vid ett fönster, samt hål efter spiken som burit läkten.
Han menar att vår puts är en KC-puts från ca 60-talet. Han tyckte den bästa lösningen är att renovera den befintliga putsen med KC-bruk, laga defekter efter läkten/vid bom/andra defekter och lägga nya släta omfattningar runt dörrar och fönster. Sedan färga med KC-färg samt rengöra och foga om grunden med hydrauliskt kalkbruk eller svagt KC-bruk.
Tankar om detta?
Verkar också rimligt att fortsätta med KC puts på ert hus.
N
neo11
Husägare
· Stockholm/Bromma
· 1 960 inlägg
neo11
Husägare
- Stockholm/Bromma
- 1 960 inlägg
Lite bilder gärna. Och vilket luftkalkbruk från målarkalk?C cpalm skrev:
NHL hydraliskt är ju ok,dock lite för fett .
Men målarkalks kulekalkbruk är ju helt värdelöst.
https://kalkihammarlunda.se/kulekal...LDec58aBNiOYR98CFkCbDCXNg5UHX3NhoCERUQAvD_BwE
Syftade på 0-2 mm.
Sämsta bruk jag varit med om, köpt flera ton.