Hur putsade man fasaden under 1890-talet?

[heimlaga]

Självklart kan även jag ha både rätt och fel, man blir aldrig fullärd i yrket.
Har dock sprungit på byggställningar och putsat villor och fasader i över 25 år.
Så man har sett en del inom yrket och skapat sig lite kompetens.
Självklart använder man inte kc bruk i visby på gotland eller i gamla stan i stockholm där bara kalkbruk
har använts. Man använder det bruk som fungerar på projektet.
Mer korkad än så är man väl inte.
Men kalkbruk är ganska mycket dyrare än kc bruk, spricker mer, och sämre under kallare årstider.
Men jag håller inte med om att kc bruk är speciellt mycket sämre än kalkbruk i någon form på fasader.
Klart, i det bästa av världar kan man köra kalkbruk på allt och alla har obegränsat med pengar.
Men världen är inte alltid så.
Dock kan man ju inte putsa kalkbruk ovanpå kc bruk.
Och inte kc färg på kalkbruk, men kalkfärg på kc bruk funkar utmärkt.

Jag skrev uttryckligen att kalkputs är överlägsen på trä. Kalkcement fungerar inte på trä alltså inte på korsvirke heller.

Den blev inte så hiskeligt dyr för husägaren köpte vanlig torrsläckt byggkalk och våtsläckte själv. Sanden tog vi ur byns samfällda sandgrop.

 

[Makai Kajei]

Vi har nu kommit fram till följande till vår skånelänga: en finja ISO plus som ska spikrivas, därefter drar de en filtning med KC 1 mm som sedan ska målas med keim indusil.

 

[neo11]

Jag skrev uttryckligen att kalkputs är överlägsen på trä. Kalkcement fungerar inte på trä alltså inte på korsvirke heller.

Den blev inte så hiskeligt dyr för husägaren köpte vanlig torrsläckt byggkalk och våtsläckte själv. Sanden tog vi ur byns samfällda sandgrop.

Hej.
Ja, du skrev ett väldigt välinformerat inlägg.
Även fast du har haft dåliga erfarenheter så håller jag inte med dig.
Dock när man putsar på träfasad "reviterat",
putsar man alltid på en vassmatta som man spikat upp på träfasaden.
Verkar inte som ni gjort det, och kan kanske påverka.
Har aldrig sett puts rakt på trä med enbart nät (på någon större yta ivarjefall).
Och alla har inte möjligheten att våtsläcka själv, även fast vissa kanske har det.
Skönt att det inte blev så dyrt för er.

 

[neo11]

Vi har nu kommit fram till följande till vår skånelänga: en finja ISO plus som ska spikrivas, därefter drar de en filtning med KC 1 mm som sedan ska målas med keim indusil.

Finja iso plus är säkert ok.
Men varför ska det dras på 1 mm bruk efter man spikrivit det?
Spikrivning blir ju den färdiga ytan och sen färg.
Eller puts med 1mm bruk och sen färg. Att filta en fasad låter lite konstigt i mina ögon, gör man väl bara med ef bruk i princip.
Har bara använt keims silikatfärg, keim indusil verkar vara en silikatputs, och inte färg.
Jag kan ha fel, bara gogglat. Eller har du skrivit fel?

 

[heimlaga]

Vi har nu kommit fram till följande till vår skånelänga: en finja ISO plus som ska spikrivas, därefter drar de en filtning med KC 1 mm som sedan ska målas med keim indusil.

Jag är mycket skeptisk. Det är stor risk att korsvirket far illa på den delen som är korsvirke.

 

[heimlaga]

Hej.
Ja, du skrev ett väldigt välinformerat inlägg.
Även fast du har haft dåliga erfarenheter så håller jag inte med dig.
Dock när man putsar på träfasad "reviterat",
putsar man alltid på en vassmatta som man spikat upp på träfasaden.
Verkar inte som ni gjort det, och kan kanske påverka.
Har aldrig sett puts rakt på trä med enbart nät (på någon större yta ivarjefall).
Och alla har inte möjligheten att våtsläcka själv, även fast vissa kanske har det.
Skönt att det inte blev så dyrt för er.

Jag skulle säga att de flesta som har någon arbetsför människa i huset har möjlighet att våtsläcka själva. Det handlar väl mest om man söker hinder eller söker lösningar. Gamla kasserade badkar är bra saker som man skall vara rädd om. Han lånade ihop några gamla badkar och våtsläckte kalken i dem.

Med min ingenjörsbakgrund skulle jag säga att vassmattan saknar betydelse. Problemet är att fukten som vandrar utåt genom väggen måter en tät och kall yta och så bildas det kondens på insidan och så ruttnar det vad sorts organiskt material man än har där. Kalkputs är inte alls lika tät som kalkcementputs och därför släpper den ut mer fukt.
Kalkputsen är också mindre kapillärsugande än kalkcement och det innebär att mindre regnvatten sugs in. Fast det torde vara en bisak jämfört med fukten inifrån.


Här i trakten är vassmatta ovanligt men jag vet att det förekommer. Snedribbnng eller hönsgaller är det vanliga.

 

[Microkatten]

Självklart använder man inte kc bruk i visby på gotland eller i gamla stan i stockholm där bara kalkbruk
har använts.

Ja, men det gäller ju i princip alla gamla putsade hus byggda innan mitten av 1900-talet, inte bara i Visby eller i gamla stan, att bara kalkbruk använts.

Man använder det bruk som fungerar på projektet.

Precis, det är ju det vi försöker säga, kc-bruk är inte lämpligt på alla objekt. Ändå, trots vi ger dig konkreta exempel, håller du inte med:

Men jag håller inte med om att kc bruk är speciellt mycket sämre än kalkbruk i någon form på fasader.

Även fast du har haft dåliga erfarenheter så håller jag inte med dig.

Jag hänger inte riktigt med på ditt resonemang.

Vi har nu kommit fram till följande till vår skånelänga: en finja ISO plus som ska spikrivas, därefter drar de en filtning med KC 1 mm som sedan ska målas med keim indusil.

Hur kom ni fram till det? Skall ni putsa även korsvirkesdelen så här? Har ni hört med murare som har erfarenhet och intresse av gamla hus? Det är som sagt var långt ifrån alla hantverkare som har god kunskap om gamla hus och traditionella metoder.

 

[Gräsand]

Ser att ni är flera personer som är skeptiska till KC-puts på trästomme. Hoppas det är ok att ställa ett par frågor.

Står inför att renovera fasaden och haft en välrenommerad murare här med 30 års erfarenhet. Sitter idag en träpanel över putsen och vi har nu rivit en del så putsen syns. Putsen sitter på reveteringstegel och stommen är stående timmer. Huset byggt 1917. Av vad vi sett hittills av spritputsen ser den väldigt fin ut. Endast någon mindre spricka vid ett fönster, samt hål efter spiken som burit läkten.

Han menar att vår puts är en KC-puts från ca 60-talet. Han tyckte den bästa lösningen är att renovera den befintliga putsen med KC-bruk, laga defekter efter läkten/vid bom/andra defekter och lägga nya släta omfattningar runt dörrar och fönster. Sedan färga med KC-färg samt rengöra och foga om grunden med hydrauliskt kalkbruk eller svagt KC-bruk.

Tankar om detta?

 

[neo11]

Jag är mycket skeptisk. Det är stor risk att korsvirket far illa på den delen som är korsvirke.

Vart står det att det är korsvirke, finja iso plus är ju puts på isolering.

 

[neo11]

Jag skulle säga att de flesta som har någon arbetsför människa i huset har möjlighet att våtsläcka själva. Det handlar väl mest om man söker hinder eller söker lösningar. Gamla kasserade badkar är bra saker som man skall vara rädd om. Han lånade ihop några gamla badkar och våtsläckte kalken i dem.

Med min ingenjörsbakgrund skulle jag säga att vassmattan saknar betydelse. Problemet är att fukten som vandrar utåt genom väggen måter en tät och kall yta och så bildas det kondens på insidan och så ruttnar det vad sorts organiskt material man än har där. Kalkputs är inte alls lika tät som kalkcementputs och därför släpper den ut mer fukt.
Kalkputsen är också mindre kapillärsugande än kalkcement och det innebär att mindre regnvatten sugs in. Fast det torde vara en bisak jämfört med fukten inifrån.


Här i trakten är vassmatta ovanligt men jag vet att det förekommer. Snedribbnng eller hönsgaller är det vanliga.

Jag skulle säga att de flesta som har någon arbetsför människa i huset har möjlighet att våtsläcka själva. Det handlar väl mest om man söker hinder eller söker lösningar. Gamla kasserade badkar är bra saker som man skall vara rädd om. Han lånade ihop några gamla badkar och våtsläckte kalken i dem.

Med min ingenjörsbakgrund skulle jag säga att vassmattan saknar betydelse. Problemet är att fukten som vandrar utåt genom väggen måter en tät och kall yta och så bildas det kondens på insidan och så ruttnar det vad sorts organiskt material man än har där. Kalkputs är inte alls lika tät som kalkcementputs och därför släpper den ut mer fukt.
Kalkputsen är också mindre kapillärsugande än kalkcement och det innebär att mindre regnvatten sugs in. Fast det torde vara en bisak jämfört med fukten inifrån.


Här i trakten är vassmatta ovanligt men jag vet att det förekommer. Snedribbnng eller hönsgaller är det vanliga.

Vet inte hur det är hos dig.
Men i stockholm sitter det vassmatta på alla reviterade hus.

Med min ingenjörsbakgrund skulle jag säga att vassmattan saknar betydelse.

Så med din ingengörsbakrund anser du dig bättre utbildad än alla murare och arkiteketer i stockholm dom senaste 100 åren?
Sen har ju inte kc bruk använts i 100 år
men man putsar på vassmatta om det är trästomme.
Det är så man gör sen kan du tycka vad du vill.
Hos dig ruttnar husen

 

[neo11]

Jag skulle säga att de flesta som har någon arbetsför människa i huset har möjlighet att våtsläcka själva. Det handlar väl mest om man söker hinder eller söker lösningar. Gamla kasserade badkar är bra saker som man skall vara rädd om. Han lånade ihop några gamla badkar och våtsläckte kalken i dem.

Med min ingenjörsbakgrund skulle jag säga att vassmattan saknar betydelse. Problemet är att fukten som vandrar utåt genom väggen måter en tät och kall yta och så bildas det kondens på insidan och så ruttnar det vad sorts organiskt material man än har där. Kalkputs är inte alls lika tät som kalkcementputs och därför släpper den ut mer fukt.
Kalkputsen är också mindre kapillärsugande än kalkcement och det innebär att mindre regnvatten sugs in. Fast det torde vara en bisak jämfört med fukten inifrån.

Och bor man på en bonngård så kanske detta kan vara av intresse.
Men att komma med såna idiotiska ideer för en privatperson utan intresse måste vara det dummaste jag hört.
Skulle jag inte ens försöka själv, man köper bruket på säck så är det klart.
Måste berömma dig för att du kan det, du är jätteduktig.


Här i trakten är vassmatta ovanligt men jag vet att det förekommer. Snedribbnng eller hönsgaller är det vanliga.

Jag skulle säga att de flesta som har någon arbetsför människa i huset har möjlighet att våtsläcka själva. Det handlar väl mest om man söker hinder eller söker lösningar. Gamla kasserade badkar är bra saker som man skall vara rädd om. Han lånade ihop några gamla badkar och våtsläckte kalken i dem.

Med min ingenjörsbakgrund skulle jag säga att vassmattan saknar betydelse. Problemet är att fukten som vandrar utåt genom väggen måter en tät och kall yta och så bildas det kondens på insidan och så ruttnar det vad sorts organiskt material man än har där. Kalkputs är inte alls lika tät som kalkcementputs och därför släpper den ut mer fukt.
Kalkputsen är också mindre kapillärsugande än kalkcement och det innebär att mindre regnvatten sugs in. Fast det torde vara en bisak jämfört med fukten inifrån.


Här i trakten är vassmatta ovanligt men jag vet att det förekommer. Snedribbnng eller hönsgaller är det vanliga.

 

[neo11]

Ser att ni är flera personer som är skeptiska till KC-puts på trästomme. Hoppas det är ok att ställa ett par frågor.

Står inför att renovera fasaden och haft en välrenommerad murare här med 30 års erfarenhet. Sitter idag en träpanel över putsen och vi har nu rivit en del så putsen syns. Putsen sitter på reveteringstegel och stommen är stående timmer. Huset byggt 1917. Av vad vi sett hittills av spritputsen ser den väldigt fin ut. Endast någon mindre spricka vid ett fönster, samt hål efter spiken som burit läkten.

Han menar att vår puts är en KC-puts från ca 60-talet. Han tyckte den bästa lösningen är att renovera den befintliga putsen med KC-bruk, laga defekter efter läkten/vid bom/andra defekter och lägga nya släta omfattningar runt dörrar och fönster. Sedan färga med KC-färg samt rengöra och foga om grunden med hydrauliskt kalkbruk eller svagt KC-bruk.

Tankar om detta?

Jag hade färgat med kalkfärg, inte kc färg.
Och lagat det med kc bruk.
När du säger grunden så tar jag för givet att du menar sockeln.
Varför skulle du ha hydrauliskt kalkbruk på sockeln för, lämpar sig bättre uppe på fasaden.
På sockeln är det A eller B bruk som gäller.
Kanske lägga in en bild på grunden för bättre råd eller åsikter.

 

[neo11]

Ja, men det gäller ju i princip alla gamla putsade hus byggda innan mitten av 1900-talet, inte bara i Visby eller i gamla stan, att bara kalkbruk använts.

Precis, det är ju det vi försöker säga, kc-bruk är inte lämpligt på alla objekt. Ändå, trots vi ger dig konkreta exempel, håller du inte med:





Jag hänger inte riktigt med på ditt resonemang.



Hur kom ni fram till det? Skall ni putsa även korsvirkesdelen så här? Har ni hört med murare som har erfarenhet och intresse av gamla hus? Det är som sagt var långt ifrån alla hantverkare som har god kunskap om gamla hus och traditionella metoder.

Jag hänger inte heller med i nåt av ditt resonemang.
Är du också hobbymurare och läser böcker om hur allt var förr i tiden.
Kalkbruk används nästan bara idag på projekt som är från början av 1900 talet.
Inte vid nyproduktion i princip.

 

[Räknenisse]

Jag hänger inte heller med i nåt av ditt resonemang.
Är du också hobbymurare och läser böcker om hur allt var förr i tiden.
Kalkbruk används nästan bara idag på projekt som är från början av 1900 talet.
Inte vid nyproduktion i princip.

Men hela tråden handlar om hur man gör på just gamla hus. Varför drar du då hela tiden in en massa prat som inte har relevans för det sammanhanget?

 

[neo11]

=)
Missade hela trådstarten.
Och att Makai starta den med information som jag inte läst.
Håller mig utanför denna tråd hädanefter.