Hur putsade man fasaden under 1890-talet?
Hej!
Vi har en fantastisk skånelänga från år 1890 i Skåne. Efter många renoveringar är det nu dags för att göra något åt fasaden. Ena längan är i korsvirke, här är den gamla putsen struken vågrätt med borste.
Huset har renoverats i omgångar, och vi är ganska säkra på att den nuvarande putsen är satt efter 1960-talet. Vi har dubbla tegelväggar, innersta väggen är i rött tegel och den yttersta är gul, nyare variant.
Vi vill gärna bygga tidsenligt och få fram husets själ. Så nu är frågan till er, vad använde man för puts under denna tidsperiod, hur gjorde man och hur såg strukturen ut? Om någon vet något om vilken färg som användes vore det även till hjälp.
Vi har en fantastisk skånelänga från år 1890 i Skåne. Efter många renoveringar är det nu dags för att göra något åt fasaden. Ena längan är i korsvirke, här är den gamla putsen struken vågrätt med borste.
Huset har renoverats i omgångar, och vi är ganska säkra på att den nuvarande putsen är satt efter 1960-talet. Vi har dubbla tegelväggar, innersta väggen är i rött tegel och den yttersta är gul, nyare variant.
Vi vill gärna bygga tidsenligt och få fram husets själ. Så nu är frågan till er, vad använde man för puts under denna tidsperiod, hur gjorde man och hur såg strukturen ut? Om någon vet något om vilken färg som användes vore det även till hjälp.
Bl.a. Länsstyrelsen har under åren publicerat en del små skrifter om skånegårdar. Jag sökte tex listtäckt papptak då jag byggde nytt i känslig gammal fiskeby. Om TS söker på www.antikvariat.net finns en radda intressanta böcker och skrifter till mer humana priser. TS får säkert en del svar i forumet men frågan är komplex - mycket beroende på hur fasaden (i många fall) felaktigt renoverats under 1900-talet. Det finns idag en hel del byggnadsvårdsbutiker med expertis liksom länsstyrelsen.
Tack för intressanta länkar, ska titta på det. Har sökt en hel del tidigare men inte hittat något tydligt. Även vi har satt papptak med listtäckning, men fasaden har varit svårare med fler alternativ, framförallt själva strukturen.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 234 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 234 inlägg
Vad gäller putsen så före 1950-talet är det nästan enbart kalkputs som gäller. Och den gjordes med lokal ballast, alltså den sand man kunde komma över så nära bygget som möjligt. Sanden blandades på lave med våtsläckt kalk som man hade i en kalkgrav vid bygget. Hur mycket kalk till sand? Ja det varierade med den lokala traditionen.
Tack för svar, otroligt hjälpsamt! Något som vet hur man putsade och något om själva strukturen, drog man med borste kanske?
Riksantikvarieämbetet har mycket matnyttigt.
https://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1235129/FULLTEXT01.pdf
https://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1235129/FULLTEXT01.pdf
Håller inte med dig. Klart att ren kalkfärg utan cement är bättre om det är en nyputsad fasad med kalkbruk.H heimlaga skrev:
Men kalkfärg med cement, alltså kcfärg är ju bättre än alla andra färger på marknaden på nyputsfasader.
Och har du kc bruk på fasaden som dom flesta, så är kc färg inte negativt på något sätt.
Sen om man dragit på tunnputs sto ef etc, så fyller ju inte kalk någon funktion ändå. då det inte är diffusionöppet
Ja, träet kanske ruttnar efter 50-100år med KC bruk.
Ingen murare drar på Kalkcementfärg på kalkbruk, om man vet att det är kalkbruk.
Känner knappt till kc färg, gissar du tänker på CD färg.
Oavestt om det skulle hända, så händer det noga bara ändå om kalkputsen är gammal.
Drar man på cd färg på en kalkputs som är 50-70 år så är den på sluttampen ändå.
Drar du på cd färg på en kalkfasad som är 30 år , så tar det 30-40 år till innan den faller sönder.
Går betydligt fortare att förstöra puts fasader med andra färger.
Silikat är hyfsat ok beroende på märke, keim bäst.
Men sen andra färger, fasaden är helt slut efter 20 år ofta.
Ingen murare drar på Kalkcementfärg på kalkbruk, om man vet att det är kalkbruk.
Känner knappt till kc färg, gissar du tänker på CD färg.
Oavestt om det skulle hända, så händer det noga bara ändå om kalkputsen är gammal.
Drar man på cd färg på en kalkputs som är 50-70 år så är den på sluttampen ändå.
Drar du på cd färg på en kalkfasad som är 30 år , så tar det 30-40 år till innan den faller sönder.
Går betydligt fortare att förstöra puts fasader med andra färger.
Silikat är hyfsat ok beroende på märke, keim bäst.
Men sen andra färger, fasaden är helt slut efter 20 år ofta.
Då vi hade putsat om en kamrats trähus med kalkputs var det en färgförsäljare som lurade honom att måla med kalkcementfärg fastän jag avrådde honom. Det tog inte ens 10 år innan putsen började frysa sönder bakom färgen.N neo11 skrev:
Hela orsaken till att vi putsade om hela nederdelen av huset var att 15 år tidigare hade de putsat om nederdelen med kalkcementbruk. Det tog 15 år för trästommen att bli så dålig att vi tvingades byta precis allt trävirke under nederkant på fönstren. Stolpar och syll och snedbrädning och till och med det mesta av bräderna på insidan.
Det här är inget enstaka fall. Vi trodde att det var unikt men småningom har det kommit fram så många andra fall att 15 års bytesintervall på trästommen är någonting man får täkna med när man putsar med cementhaltigt bruk på trä.
Kalkputs håller ofta över 100 år om man reparerar den emellanåt men den är inte underhållsfri.
Har egentligen inte tid att svara nu, men.H heimlaga skrev:
Vilket årtal va detta? 80tal 90tal, 00tal.
Du skriver en färgförsäljare. En färgförsäljare säljer inga färger för puts, dom säljer för träväggar och inomhus.
Vad för färgförsäljare och exakt vad målade ni med för färg?
Tror ni blivit totallurade, så all din åsikter du baserar är felaktig.
Kom med årtal på allt, och exakt färg på allt, kulör struntar jag i.
Annars tror jag inte på något du skrivit, då det i mina ögon är helt felaktigt.
Och jag jobbar som murare.
Kanske ruttnar nere i skåne, vi kanske bygger bättre i stockholm.
för här finns inte dom problemen.
Och att målat med KC färg är inte ett svar,
Redigerat:
Jag har inga exakta årtal men vi putsade om med kalk någon gång kring 2008-2010 tror jag. Han hade putsat om med kalkcement 15 möjligen 20 år tidigare.Jag minns själv när ägaren och hans far höll på och putsade med kalkcementbruk. Jag är född 1981. Han måste ha gjort det ungefär när jag gick i högstadiet.
Jag kan ta reda på exakta årtal. Jag var dit och talade med honom senast för en timme sedan men kom inte på att fråga.
"Färgförsäljaren" eller vad man nu skall kalla honom var en såvitt jag vet seriös lokal företagare som målade mycket putsfasader och liknande.
Jag tror ägaren sparade en tomsäck som pulverfärgen hade kommit i och i så fall kan vi få fram vad den hette. Det var i början på 2010-talet om mitt minne stämmer.
Det här hände i Österbotten i Finland. Huset i fråga är byggt omkring 1942 och hade då väggar enligt följande. Inifrån räknat.
1. papperstapet
2. Insulit cirka 16mm. Insulit var en Finländsk porös träfiberskiva som motsvarade Treetex och nutidens Huokoleijona.
3. Någon sorts papper. Jag minns inte vilken sort men jag skulle tro att det var Tervapaperi. En finländsk produkt. Ett tunt papper med litet bitumen i. Fungerar som ångbroms.
4. Liggande bräder 7/8 tum (22mm) tjocka.
5. Stomme av 2x3tums (50x75) virke cc 70 eller 80 cm. Fyllning av kutterspån men på något ställe satte han in stenull när han bytte trävirke när han putsade första gången på 90-talet..
6. Snedbrädning av 7/8 tum tjocka bräder i 45 graders lutning över allt.
7. Tervapaperi. Enligt ovan.
8. Hönsnät
9. Puts omkring 25 mm tjock
Rötan och möglet hade börjat i snedbredningen och spridit sig inåt i syll och stolpar. Det var alldeles vitt av mögel och träet gick på vissa ställen att gräva bort med fingrarna.
Jag är utbildad byggnadsingenjör (4-årig eftergymnasial) med inriktning mot trä och fuktfysik. Jag har arbetat och arbetar som timmerman och snickare på renoveringar.
Jag kan ta reda på exakta årtal. Jag var dit och talade med honom senast för en timme sedan men kom inte på att fråga.
"Färgförsäljaren" eller vad man nu skall kalla honom var en såvitt jag vet seriös lokal företagare som målade mycket putsfasader och liknande.
Jag tror ägaren sparade en tomsäck som pulverfärgen hade kommit i och i så fall kan vi få fram vad den hette. Det var i början på 2010-talet om mitt minne stämmer.
Det här hände i Österbotten i Finland. Huset i fråga är byggt omkring 1942 och hade då väggar enligt följande. Inifrån räknat.
1. papperstapet
2. Insulit cirka 16mm. Insulit var en Finländsk porös träfiberskiva som motsvarade Treetex och nutidens Huokoleijona.
3. Någon sorts papper. Jag minns inte vilken sort men jag skulle tro att det var Tervapaperi. En finländsk produkt. Ett tunt papper med litet bitumen i. Fungerar som ångbroms.
4. Liggande bräder 7/8 tum (22mm) tjocka.
5. Stomme av 2x3tums (50x75) virke cc 70 eller 80 cm. Fyllning av kutterspån men på något ställe satte han in stenull när han bytte trävirke när han putsade första gången på 90-talet..
6. Snedbrädning av 7/8 tum tjocka bräder i 45 graders lutning över allt.
7. Tervapaperi. Enligt ovan.
8. Hönsnät
9. Puts omkring 25 mm tjock
Rötan och möglet hade börjat i snedbredningen och spridit sig inåt i syll och stolpar. Det var alldeles vitt av mögel och träet gick på vissa ställen att gräva bort med fingrarna.
Jag är utbildad byggnadsingenjör (4-årig eftergymnasial) med inriktning mot trä och fuktfysik. Jag har arbetat och arbetar som timmerman och snickare på renoveringar.
Kc-puts kan vara skadligt för trä- och korsvirkeshus. En välkänt exempel är de gamla reveterade husen i Visby. :
"KC-puts och bulhus är ingen lyckad kombination. Cementblandningen är inte lika genomsläpplig som en kalkputs och under ytan kan KC-puts kapsla in fukt, med otrevliga rötskador som följd"
"Men en rundringning bland murare på Gotland visar att det fortfarande putsas med KC-puts i innerstaden, och flera murare uppger att man inte behöver söka bygglov för lagningar.
Kristin Balksten säger att murare generellt har dålig kunskap om material och ofta ger fel råd till husägare."
Visbyfallet är bara ett exempel som visar att det ofta lönar sig att inte ändra på de gamla husens traditionella byggnadssätt vid renoveringar för att minimera risken för (stora) skador.
"KC-puts och bulhus är ingen lyckad kombination. Cementblandningen är inte lika genomsläpplig som en kalkputs och under ytan kan KC-puts kapsla in fukt, med otrevliga rötskador som följd"
Tyvärr är det faktum att man jobbar som murare ingen garanti för att det blir rätt:N neo11 skrev:
"Men en rundringning bland murare på Gotland visar att det fortfarande putsas med KC-puts i innerstaden, och flera murare uppger att man inte behöver söka bygglov för lagningar.
Kristin Balksten säger att murare generellt har dålig kunskap om material och ofta ger fel råd till husägare."
Visbyfallet är bara ett exempel som visar att det ofta lönar sig att inte ändra på de gamla husens traditionella byggnadssätt vid renoveringar för att minimera risken för (stora) skador.
Självklart kan även jag ha både rätt och fel, man blir aldrig fullärd i yrket.Microkatten skrev:
Har dock sprungit på byggställningar och putsat villor och fasader i över 25 år.
Så man har sett en del inom yrket och skapat sig lite kompetens.
Självklart använder man inte kc bruk i visby på gotland eller i gamla stan i stockholm där bara kalkbruk
har använts. Man använder det bruk som fungerar på projektet.
Mer korkad än så är man väl inte.
Men kalkbruk är ganska mycket dyrare än kc bruk, spricker mer, och sämre under kallare årstider.
Men jag håller inte med om att kc bruk är speciellt mycket sämre än kalkbruk i någon form på fasader.
Klart, i det bästa av världar kan man köra kalkbruk på allt och alla har obegränsat med pengar.
Men världen är inte alltid så.
Dock kan man ju inte putsa kalkbruk ovanpå kc bruk.
Och inte kc färg på kalkbruk, men kalkfärg på kc bruk funkar utmärkt.