Det ser för mig ut att vara väldigt mycket.
Och är det så blir det "katastrof" att sätta eld på det. Blir besök av brandkåren och diverse efterräkningar.
Att ta det med en flistugg blir mycket jobb och tar tid. En stor flistugg är nog svår att placera där så den står stadigt och säkert. Men det tar nog mindre tid än att plocka pinne för pinne och elda i en tunna på avstånd.
Och är det så blir det "katastrof" att sätta eld på det. Blir besök av brandkåren och diverse efterräkningar.
Att ta det med en flistugg blir mycket jobb och tar tid. En stor flistugg är nog svår att placera där så den står stadigt och säkert. Men det tar nog mindre tid än att plocka pinne för pinne och elda i en tunna på avstånd.
hur många m2 vall genererar 10000:-?S skogaliten skrev:
Nu vet jag inte om du menar 1 st trädgårdsslang eller 5 brandslangar med dimstråle.E Ersust skrev:
Om det är det senare, då kan det funka.
Trädgårdslang är dock som blomspruta på majbrasa.
Worst case scenario, ni blir åtalade för allmänfarlig ödeläggelse.
Vi hade en snarlik hög som utsikt när vi skaffade vårt hus. Först tänkte jag och grannen göra gemensam sak och städa/elda men sen testade jag den enkla vägen att felanmäla till kommunen då det låg på deras mark. Två dagar senare var kranbil med container på plats och fyllde två lass. Vi har visserligen inte Sveriges lägsta kommunskatt, men servicen är god 
Nu ligger ju din hög på din mark, men om du har en bonde som granne lär han ha både traktor, släp och någon skopa. Lär inte bli dyrare än att köpa en bättre kvarn att snacka med honom och betydligt mindre jobb.
Nu ligger ju din hög på din mark, men om du har en bonde som granne lär han ha både traktor, släp och någon skopa. Lär inte bli dyrare än att köpa en bättre kvarn att snacka med honom och betydligt mindre jobb.
Vad menar du?J Janne Nilsson skrev:
Man brukar räkna vallars storlek i hektar, och skörden i ton TS. Men värdet av det skördade varierar med vilken kvalitet som skörden har.
Ursäkta OT
Om det uppstår skador på vallen, så till den grad att delar av den inte går att skörda, och man tvingas lägga om den, och dessutom att man får en kontroll från LST som som gör att EU-bidragen minskas, så kostar det på.
Om det finns bar jord på vallen, så riskerar man att det kommer in jord i ensilagebalarna vilket kan leda till att bakterier förökas i balarna och orsakar dödliga sjukdomar hos djuren som ska äta av fodret.
Att lägga om en hektar vall, så att säga i förtid, kostar bra mycket, kanske 10.000 kr bara i kostnader för att plöja, harva, så och välta, och så tillkommer kostnader för utsäde. Sedan så bli man ju av med det foder som skulle komma från vallen, som man då behöver köpa in istället, eller så får man en minskad inkomst från foderförsäljning.
Skulle vallen dessutom t.ex. vara en fröodling, eller någon form av specialvall för att ta fram foder med särskilda egenskaper, så blir förlusterna väldigt kännbara.
I stora delar av Sverige har det varit problem med torka och annat "konstigt väder" de senaste åren, som orsakat brist på foder, det har alltså varit svårt, kanske omöjligt att köpa vettigt foder. Så varje kvadratmeter vall som genererat en skörd, är oerhört värdefull.
Att renovera och så in från skador kan ibland fungera, om man har tillgång till lämpliga maskiner, och kan göra det vid "rätt" tidpunkt. Men egentligen så kan man inte med framgång laga fläckvis skador orsakade av att någon eldat och trampat runt, eller för den delen från vildsvinsbök, utan att förlora åtminstone en av skördarna på vallen.
Även renoveringsarbete kostar pengar och fröinköp, samt ett antal överfarter med traktor med redskap.
Att följa allemansrätten, och inte klampa runt på odlad mark, är en enkel regel att hålla sig till.
E Ersust skrev:
E Ersust skrev:
Jag eldar ris, grenar och även grövre material som legat några år. Detta är avskilt från grannar på egen mark och syftet är att återställa tidigare betesmark. Det är småskalig röjning och gallring, inte lönt att frakta ut för hämtning.E Ersust skrev:
A och O är att markerna är fuktiga. Fjolårsgräs tar fjutt väldigt lätt, liksom löv.
Jag eldar aldrig gamla högar, de får ligga kvar och multna ner. Så här års kan det finnas övervintrande insekter och smådjur man inte vill grilla.
I ert fall bör ni röja en yta och räfsa rent med minst 3-4 meters radie. Dra fram lite material i taget och håll brasan liten och kontrollerad.
En annan metod är att dumpa ett lass gödsel över högen så är det mesta borta till hösten. Som bonus får ni en näringsrik jord och sly som blir 5 m högre (bra till ved).
Såg funderingen om metallskrot etc och då bör högen bort. Man vet aldrig vad som är dumpat i botten av en sådan hög, har man otur finns det brännbart eller giftigt.
Såg funderingen om metallskrot etc och då bör högen bort. Man vet aldrig vad som är dumpat i botten av en sådan hög, har man otur finns det brännbart eller giftigt.
Tänk på brandfaran sen får man inte elda inom planerad bebyggelse kolla med kommunen och markägaren sen är det bra att få väck högen för det kan vara en grogrund råttor och andra skadedjurE Ersust skrev:
Har inte räknat så noga..M Micke_xyz skrev:
Men:När jag var yngre så hängde jag mycket i skogen och vi eldade i princip alltid. I lumpen ett otal gånger. Alltid i närheten av/under tråd. Från 30 och uppåt så eldar jag i skogen 2-4 gånger när jag fäller träd. Varje midsommar när jag växte upp hade vi som tradition att elda en stor jävla brasa, rakt under massa träd. Så det är nog hundra gånger ändå. Jag har haft tur många gånger, och ”otur” en gång, vilket fick stora konsekvenser.
Nuförtiden är jag mer försiktig, men så här års, med väder som nu är det svårt att elda på ett farligt sätt. Väntar man dessutom in nederbörd och svag vind så skulle jag säga att det är helt lugnt att elda där.
Medlem
· Stockholms län
· 500 inlägg
Redigerat:
Jag eldar/har också eldat en hel del ris. Det är väl såhär års det brukar vara farligt om det inte är snö? Vårsolen värmer och torkar fjolårsgräset och gräsbrand kan uppståM Mulvaden skrev:Har inte räknat så noga..
När jag var yngre så hängde jag mycket i skogen och vi eldade i princip alltid. I lumpen ett otal gånger. Alltid i närheten av/under tråd. Från 30 och uppåt så eldar jag i skogen 2-4 gånger när jag fäller träd. Varje midsommar när jag växte upp hade vi som tradition att elda en stor jävla brasa, rakt under massa träd. Så det är nog hundra gånger ändå. Jag har haft tur många gånger, och ”otur” en gång, vilket fick stora konsekvenser.
Nuförtiden är jag mer försiktig, men så här års, med väder som nu är det svårt att elda på ett farligt sätt. Väntar man dessutom in nederbörd och svag vind så skulle jag säga att det är helt lugnt att elda där.
