7 564 läst · 106 svar
8k läst
106 svar
Vad tror ni om detta sätt att lagra energi?
Det är inga krav bara en önskning från min sida för att kunna skilja slumpinlägg från mer grundade. Några premisser bör ju också finnas som respektive ståndpunkt utgår från tex vilken buffert behövs, varför, alternativa synsätt osv men jag förstår att det inte ligger direkt i detta forumets scope.Viktor.J skrev:
Det jag själv mest är ute efter är att slippa denna stelbenta polarisering som lätt uppstår i dessa frågor. Och då i många fall bland de jag kan diskutera med IRL dåligt underbyggt trots att jag rör mig mycket bland förmenta rationalister.
Min fråga var väl snarare varför läser du inte underlaget själv och bidrar med nyanseringen ?GK100 skrev:Det är inga krav bara en önskning från min sida för att kunna skilja slumpinlägg från mer grundade. Några premisser bör ju också finnas som respektive ståndpunkt utgår från tex vilken buffert behövs, varför, alternativa synsätt osv men jag förstår att det inte ligger direkt i detta forumets scope.
Det jag själv mest är ute efter är att slippa denna stelbenta polarisering som lätt uppstår i dessa frågor. Och då i många fall bland de jag kan diskutera med IRL dåligt underbyggt trots att jag rör mig mycket bland förmenta rationalister.
Diskussionen blir ju polariserad delvis p.g.a. folk är för lata och förmögna med att ta till sig fakta. Ett bidrag kan ju då vara att ta fram faktan (förutsatt at det som står i länken är sant). Jag tolkar det som att du tycker att den personen som länkade borde kunna bidra med en summering, och det håller jag med om. Men det är också något som du skulle kunna bidra med.
Krävs mycket massa eller stora höjder det bli snabbt enorma anlägningar.F Finndjävel skrev:Tyvärr finns det extremt lite att hämta ur kinetisk energi. Det blir enorma anläggningar som lagrar väldigt lite energi. I USA har det experimenterats en del med att använda överskottsenergi för att köra upp tåg på höga berg. Sen har man tagit ut energin tillbaka med regenerativ bromsning.
Formeln för kinetisk energi är Ek=(m*v^2)/2.
Har du t.ex. ett 100ton tungt tåg som rör sig i 60km/h så kan du ta ut 13,9mJoule. Eller 3,86kWh minus förluster. Det är samma princip med att pumpa vatten. Inget av värde med andra ord...
Jag tror mer på att man lagrar arbete, dvs man ha tex datacenter som lagrar arbete så maxar de CPU frekvensen när de är billigt. Industrin kör sin smältugn etc. Dvs de planera sin produktion efter elpris och väder prognoser.
Man värmer/kyler lite extra, lagra lite mer varmvatten. Som hushållen börjat göra, det går nog mer mot timpris kanske minutpris?. Så om konsumtionen ökar när det är billigt så när det inte blåser så är efterfrågan lägre.
Det du beskriver är den energi som behövs för ett enda stopp eller en enda acceleration mellan 0-90km/h. Då ser man att varje gång man tvingar en fullastad lastbil till onödiga stopp kostar det i runda slängar 0,5-1 liter bränsle att få fart igen. Normal åker man en mil på runt 4 liter, ibland mindre än då.F Finndjävel skrev:Tyvärr finns det extremt lite att hämta ur kinetisk energi. Det blir enorma anläggningar som lagrar väldigt lite energi. I USA har det experimenterats en del med att använda överskottsenergi för att köra upp tåg på höga berg. Sen har man tagit ut energin tillbaka med regenerativ bromsning.
Formeln för kinetisk energi är Ek=(m*v^2)/2.
Har du t.ex. ett 100ton tungt tåg som rör sig i 60km/h så kan du ta ut 13,9mJoule. Eller 3,86kWh minus förluster. Det är samma princip med att pumpa vatten. Inget av värde med andra ord...
Ur den synvinkeln är det ganska mycket energi.
När vi pratar pumpkraftverk och återvinning av retardationsenergi utför långa bergsbackar är det mer konstanta flöden och hastigheter och det blir då större energimängder.
J
Jerald Stuartson
Husägare
· Stockholm
· 544 inlägg
Jerald Stuartson
Husägare
- Stockholm
- 544 inlägg
Lagrar arbete?boihus123 skrev:Krävs mycket massa eller stora höjder det bli snabbt enorma anlägningar.
Jag tror mer på att man lagrar arbete, dvs man ha tex datacenter som lagrar arbete så maxar de CPU frekvensen när de är billigt. Industrin kör sin smältugn etc. Dvs de planera sin produktion efter elpris och väder prognoser.
Man värmer/kyler lite extra, lagra lite mer varmvatten. Som hushållen börjat göra, det går nog mer mot timpris kanske minutpris?. Så om konsumtionen ökar när det är billigt så när det inte blåser så är efterfrågan lägre.
Är det som när bärföretagen tar in 50 utomeuropeiska bärplockare som får dela på en barack?
Mycket arbete på liten volym.
Det är fortfarande exakt samma sak. Låter du 100 ton vatten rinna nerför en viss höjd så frigörs lika mycket energi oavsett om det tar 1 minut eller 1 dygn. Det blir inte mer energi för att det rinner långsammare.B Bjober skrev:
Ursprungspoängen (som jag också kommenterade) var nog att det inte är hastigheten (och kinetisk energi) som är det man lagrar och använder, utan det är potentiell energi det handlar om (tillägg: alltså man får utgå från höjdskillnad och massa/mängd vatten - sedan sker det förstås en omvandling via rörelseenergitill mekanisk energi/el när det får gå genom en turbin).useless skrev:
Sedan, om jag ska ge något till bidrag till diskussionen, så är en variant på pumpkraft att man, istället för att ha en stor reservoar uppe på en höjd, använder sig av t.ex. övergivna gruvschakt för att få en väldigt stor höjdskillnad. En nackdel jag kan tänka mig här, är väl att normalläget för en gruva är att man måste pumpa upp vatten konstant som tillförs i form av grundvatten, så det kommer ju minska "verkningsgraden". (i en öppen reservoar på en höjd har man regn som kommer bidra positivt (extra vatten på hög höjd) men å andra sidan har man avdunstning också)
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 469 inlägg
Jag skulle påstå att rörelseenergi och lägesenergi inte är samma princip. Annars har man väldigt bred definition av principen.
Sverige har redan en rejält överdimensionerad buffert för vår eget bruk i form av vattenkraftsdammar.Viktor.J skrev:
Det Sverige inte fixar är att vara hela europas buffert eller fixa hela europas havererade energisystem.
Som land har vi gjort vår läxa ganska bra, men vi drabbas t.ex. av höga elpriser för att andra länder i Europa inte fixar sin energi själva till vettigt pris.
För att gå till första posten, alltså pumpkraft, så är det en utmärkt idé, bara det att det är på så få ställen där det funkar.
Man måste ha två riktigt stora vattenvolymer nära varandra men ändå med hygglig höjdskillnad.
Sen får systemet inte ställa till det för mycket, det finns flera möjliga problem.
T.ex för stora variationer av djupet i sjön/reservoaren, med kraftigt dygnsvis varierande strandlinje.
Eller att man pumpar upp salt havsvatten till en sötvattensjö.
Eller att man transporterar sediment, partiklar, organismer till en miljö där de inte ska vara, ställer till med skada.
Det finns massor av problem, så det blir väldigt få ställen där det funkar.
Man måste ha två riktigt stora vattenvolymer nära varandra men ändå med hygglig höjdskillnad.
Sen får systemet inte ställa till det för mycket, det finns flera möjliga problem.
T.ex för stora variationer av djupet i sjön/reservoaren, med kraftigt dygnsvis varierande strandlinje.
Eller att man pumpar upp salt havsvatten till en sötvattensjö.
Eller att man transporterar sediment, partiklar, organismer till en miljö där de inte ska vara, ställer till med skada.
Det finns massor av problem, så det blir väldigt få ställen där det funkar.
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 469 inlägg
Nåja, skanderna och floderna råkade finnas där naturligt, trots att du uppenbart vill tillskriva vattenkraften till svensk socialdemokrati.Mikael_L skrev:Sverige har redan en rejält överdimensionerad buffert för vår eget bruk i form av vattenkraftsdammar.
Det Sverige inte fixar är att vara hela europas buffert eller fixa hela europas havererade energisystem.
Som land har vi gjort vår läxa ganska bra, men vi drabbas t.ex. av höga elpriser för att andra länder i Europa inte fixar sin energi själva till vettigt pris.
Du får nog läsa om frågeställningen en gång till.Mikael_L skrev:Sverige har redan en rejält överdimensionerad buffert för vår eget bruk i form av vattenkraftsdammar.
Det Sverige inte fixar är att vara hela europas buffert eller fixa hela europas havererade energisystem.
Som land har vi gjort vår läxa ganska bra, men vi drabbas t.ex. av höga elpriser för att andra länder i Europa inte fixar sin energi själva till vettigt pris.