Hej AvemoA Avemo skrev:
Tack, för ett enkelt och konkret exempel på det jag syftade på.
Vid effektbrist så kan vi t.ex. inte hävda att vi ”betalar för 16 A trefas och då ska ingen neka mig att ta ut den strömmen när jag vill (behöver).
Alla strömavbrott, som vi varit med om, t.ex. ett strömavbrott, som beror på ett kabelfel ger en viss energiskuld. Men om den inte är kombinerad med en effektbrist i ett större område är det lättare att undvika ”följdfel” eller upprepade strömavbrott.
Men den typ av frånkoppling, som vi talar om här, som beror på effektbrist i ett större område t.ex. i kombination med kyla och stort värmebehov, är ett steg värre och något vi inte prövat förut.
Jag hoppas verkligen, att de som drabbas av höga elpriser och eventuell frånkoppling inser skillnaden mot vad de tidigare upplevt.
Att bygga upp en beredskap att klara upp till ett antal dagars elavbrott ser ut att bli allt viktigare för flera av oss elanvändare.
Att ha en beredskap för att klara ett strömavbrott som pågår under en längre tid än vad som behövs (inträffar) är ett betydligt mindre bekymmer, än det omvända.
Sannolikt kommer det inte ens att hända. Om det händer handlar det snarare om någon timme än om dagar.M Martin Lundmark skrev:Hej Avemo
Tack, för ett enkelt och konkret exempel på det jag syftade på.
Vid effektbrist så kan vi t.ex. inte hävda att vi ”betalar för 16 A trefas och då ska ingen neka mig att ta ut den strömmen när jag vill (behöver).
Alla strömavbrott, som vi varit med om, t.ex. ett strömavbrott, som beror på ett kabelfel ger en viss energiskuld. Men om den inte är kombinerad med en effektbrist i ett större område är det lättare att undvika ”följdfel” eller upprepade strömavbrott.
Men den typ av frånkoppling, som vi talar om här, som beror på effektbrist i ett större område t.ex. i kombination med kyla och stort värmebehov, är ett steg värre och något vi inte prövat förut.
Jag hoppas verkligen, att de som drabbas av höga elpriser och eventuell frånkoppling inser skillnaden mot vad de tidigare upplevt.
Att bygga upp en beredskap att klara upp till ett antal dagars elavbrott ser ut att bli allt viktigare för flera av oss elanvändare.
Att ha en beredskap för att klara ett strömavbrott som pågår under en längre tid än vad som behövs (inträffar) är ett betydligt mindre bekymmer, än det omvända.
Hej zwanzigZ zwanzig skrev:
Det verkar som det är startströmmar (Inrush current) du försöker begränsa.
Men det är inte det som jag beskriver. Jag beskriver ett energiunderskott (för t.ex. uppvärmning) som byggts upp under den tid som elanvändare (med el som uppvärmning) varit frånkopplade.
Hela den minskade energikonsumtionen kommer inte att komma senare. Dessutom kan man flytta den till ett bättre tillfälle. Visst finns fenomenet. Men det gör inte att det inte går att lösa effekt brist med frånkoppling. Förhoppningsvis behövs det inte.
Hej Daniel 109D Daniel 109 skrev:
Jag hoppas att du har rätt.
Den beräknade tiden för frånkoppling av varje grupp av elanvändare, bedömer jag är högst ca 3 timmar.
Hur många gånger som frånkoppling måste ske (av varje grupp av elanvändare) och hur många gånger det eventuellt behöver upprepas beror ju bl.a. på effektbristens storlek och utveckling, energiunderskottets ökning och hur elanvändare agerar.
Om det är kallt i området och kylan ökar under och efter det frånkoppling påbörjats så är sannolikheten stor att frånkoppling måste fortsätta (upprepas).
Dessutom så kan elutrustning i elkraftnätet eller för generering gå sönder t.ex. vid arbetet med från- och tillkoppling.
Eftersom vi inte prövat frånkoppling tidigare så har vi inte erfarenhet om hur det utvecklas.
Men jag hoppas verkligen att du har rätt.
Om ett halvår till ett år så vet vi bättre.
Hej Daniel 109D Daniel 109 skrev:
All effektanvändning som finns vid tillfället för frånkoppling kommer inte att återfinnas i form av ett energiunderskott. Det beskrevs bl.a. i inlägg #701.
T.ex. utebliven produktion i en fabrik som eventuellt vid en frånkoppling måste stå stilla innebär inte ett energiunderskott. Däremot en viss del av uppvärmningsbehovet när temperaturer skall återställas.
Jag har tänkt att hantera strömavbrott genom att värma huset med ved, rimligen så skapar jag inget nämnvärt energiunderskott vid ett strömavbrott eller en frånkoppling.
De nya elmätarna är ju fjärrstyrda. Så i teorin kan de ju styrs på abbonentnivå. Men jag undrar om det är så de styr.
Hej,
Igår berättade Svenska kraftnät, på sin hemsida, mer om stegen som föregår ”det värsta scenariot” en förbrukningsfrånkoppling.
”– På dagen-före marknaden (elbörsen) kan vi få en situation där säljbud inte räcker för att täcka alla köpbud, även om priset stiger upp till takpriset på börsen - för närvarande 4000 EUR/MWh. Då sker avkortning av köpbuden, det vill säga alla köpbud minskas proportionerligt så att det går ihop med befintliga säljbud. Sådan avkortning sker i alla budområden som det inte finns flaskhalsar mellan. Men detta är inte samma sak som att det blir bortkoppling. Fram till drifttimmen kan mycket hända. Kunderna reagerar sannolikt på att de inte fått köpa allt de velat eller att priset blivit extremt högt och drar ned sin förbrukning. Saker kan också hända på produktionssidan. Om det fortfarande är obalans när vi kommer till drifttimmen aktiveras de reserver för balansering som finns tillgängliga. Svenska kraftnät och motsvarande aktörer i de nordiska länderna kommer också att stötta varandra så långt det är möjligt. Om allt detta inte räcker till och det fortfarande är brist - då blir det aktuellt med bortkoppling för att förhindra en större störning. Men vi är alltså långt ifrån där i dagsläget.”
https://www.svk.se/press-och-nyhete...-vi-stanga-av-elen-i-vinter-niclas-damsgaard/
På frågan om höga elpriser i vinter svarar svenska Kraftnät; ”– Ja, oavsett risk för effektbrist kommer priserna att vara höga i vinter. För den enskilda kunden är det därför relevant att se på vad man kan göra både för att minska sin elförbrukning och att göra den mer flexibel. Men det är i första hand en fråga om ekonomi.”
Vi får nog räkna med höga elpriser ett tag framöver, inte bara denna vinter.
Många av oss baserar vår uppvärmning på elkraft. Förutom direktel kan vi ha olika typer av värmepumpar eller värmeåtervinning i ventilationen. För de flesta som baserar sin uppvärmning på elkraft så är uppvärmningen den största kostnadsposten.
I samband med att Sveriges riksdag 1996 togs beslutade att avreglera elmarknaden så ändrades prissättningen av elpriset till en större rörlighet samtidigt som elabonnenterna i större kunde utsträckning välja vem som levererade elkraften.
Sedan 1996 har både vi elanvändare och elproducenter succesivt anpassat oss till elmarknadens villkor. De prismodeller som erbjuds idag är ett resultat av den utvecklingen.
Att elpriset stiger vid en bristsituation i t.ex. elgenerering eller elöverföring är en naturlig konsekvens av avregleringen. Desto med konstant elanvändning som vi elanvändare har desto mindre påverkar vi elanvändarna att elpriset stiger.
Uppvärmningsbehovet ökar naturligt då temperaturen sjunker t.ex. på vintern. Detta innebär att behovet av eleffekt ökar och därmed debiteras man mer elenergi på sin elräkning (fler kWh/månad)
Genom att installera olika system med värmepump kan sänka elbehovet för uppvärmning men det är då viktigt att välja en värmepump som inte behöver stöd av ”direktel” när det är som kallast och elpriset är som högst.
För de som har valt luft/luft eller luft/vatten värmepump är detta som tydligast. Förutom att elanvändningen ökar vid kyla så minskar dessutom COP (verkningsgraden) vid ökad kyla.
Det blir en dubbel prishöjning vid ökad kyla. Antalet kWh ökar både genom ett större värmebehov till huset samtidigt som värmepumpen ger sämre ”vinst” (COP) genom att (värme)källan luften blir kallare. Till slut behöver dessutom värmepumpen stöd av direktel och i vissa fall så slås värmepumpen ifrån och då är man tillbaka på uppvärmning genom direktel.
I den situation vi är nu är, det tydligare att se att vi bör undvika att basera vår uppvärmning på system som visserligen sänker effektuttaget när det inte är så kallt men närmar sig direktel när det är som kallast och elpriset (kWh) samtidigt är som högst.
För några år sedan (när många bytte uppvärmningsform) var det svårt att förklara detta med ”den dubbla prishöjningen”. Idag ser många det tydligare på sin elräkning, och metoder som att ”binda elpriset” för att mildra prisrusningen erbjuds samtidigt i allt mindre omfattning.
Vi bör planera både för att klara av en eventuell förbrukningsfrånkoppling (eller strömavbrott) men även att långsiktigt sänka vårt elbehov, speciellt när det är kallt. I många fall sammanfaller åtgärderna för båda dessa frågeställningar, det bör vi ta vara på.
Igår berättade Svenska kraftnät, på sin hemsida, mer om stegen som föregår ”det värsta scenariot” en förbrukningsfrånkoppling.
”– På dagen-före marknaden (elbörsen) kan vi få en situation där säljbud inte räcker för att täcka alla köpbud, även om priset stiger upp till takpriset på börsen - för närvarande 4000 EUR/MWh. Då sker avkortning av köpbuden, det vill säga alla köpbud minskas proportionerligt så att det går ihop med befintliga säljbud. Sådan avkortning sker i alla budområden som det inte finns flaskhalsar mellan. Men detta är inte samma sak som att det blir bortkoppling. Fram till drifttimmen kan mycket hända. Kunderna reagerar sannolikt på att de inte fått köpa allt de velat eller att priset blivit extremt högt och drar ned sin förbrukning. Saker kan också hända på produktionssidan. Om det fortfarande är obalans när vi kommer till drifttimmen aktiveras de reserver för balansering som finns tillgängliga. Svenska kraftnät och motsvarande aktörer i de nordiska länderna kommer också att stötta varandra så långt det är möjligt. Om allt detta inte räcker till och det fortfarande är brist - då blir det aktuellt med bortkoppling för att förhindra en större störning. Men vi är alltså långt ifrån där i dagsläget.”
https://www.svk.se/press-och-nyhete...-vi-stanga-av-elen-i-vinter-niclas-damsgaard/
På frågan om höga elpriser i vinter svarar svenska Kraftnät; ”– Ja, oavsett risk för effektbrist kommer priserna att vara höga i vinter. För den enskilda kunden är det därför relevant att se på vad man kan göra både för att minska sin elförbrukning och att göra den mer flexibel. Men det är i första hand en fråga om ekonomi.”
Vi får nog räkna med höga elpriser ett tag framöver, inte bara denna vinter.
Många av oss baserar vår uppvärmning på elkraft. Förutom direktel kan vi ha olika typer av värmepumpar eller värmeåtervinning i ventilationen. För de flesta som baserar sin uppvärmning på elkraft så är uppvärmningen den största kostnadsposten.
I samband med att Sveriges riksdag 1996 togs beslutade att avreglera elmarknaden så ändrades prissättningen av elpriset till en större rörlighet samtidigt som elabonnenterna i större kunde utsträckning välja vem som levererade elkraften.
Sedan 1996 har både vi elanvändare och elproducenter succesivt anpassat oss till elmarknadens villkor. De prismodeller som erbjuds idag är ett resultat av den utvecklingen.
Att elpriset stiger vid en bristsituation i t.ex. elgenerering eller elöverföring är en naturlig konsekvens av avregleringen. Desto med konstant elanvändning som vi elanvändare har desto mindre påverkar vi elanvändarna att elpriset stiger.
Uppvärmningsbehovet ökar naturligt då temperaturen sjunker t.ex. på vintern. Detta innebär att behovet av eleffekt ökar och därmed debiteras man mer elenergi på sin elräkning (fler kWh/månad)
Genom att installera olika system med värmepump kan sänka elbehovet för uppvärmning men det är då viktigt att välja en värmepump som inte behöver stöd av ”direktel” när det är som kallast och elpriset är som högst.
För de som har valt luft/luft eller luft/vatten värmepump är detta som tydligast. Förutom att elanvändningen ökar vid kyla så minskar dessutom COP (verkningsgraden) vid ökad kyla.
Det blir en dubbel prishöjning vid ökad kyla. Antalet kWh ökar både genom ett större värmebehov till huset samtidigt som värmepumpen ger sämre ”vinst” (COP) genom att (värme)källan luften blir kallare. Till slut behöver dessutom värmepumpen stöd av direktel och i vissa fall så slås värmepumpen ifrån och då är man tillbaka på uppvärmning genom direktel.
I den situation vi är nu är, det tydligare att se att vi bör undvika att basera vår uppvärmning på system som visserligen sänker effektuttaget när det inte är så kallt men närmar sig direktel när det är som kallast och elpriset (kWh) samtidigt är som högst.
För några år sedan (när många bytte uppvärmningsform) var det svårt att förklara detta med ”den dubbla prishöjningen”. Idag ser många det tydligare på sin elräkning, och metoder som att ”binda elpriset” för att mildra prisrusningen erbjuds samtidigt i allt mindre omfattning.
Vi bör planera både för att klara av en eventuell förbrukningsfrånkoppling (eller strömavbrott) men även att långsiktigt sänka vårt elbehov, speciellt när det är kallt. I många fall sammanfaller åtgärderna för båda dessa frågeställningar, det bör vi ta vara på.
Hej,
Professorn i kärnfysik Jan Blomgren och elexperten Svenolof Karlsson skriver idag på DN Debatt ett inlägg med rubriken ”Hela södra Sverige kan bli långvarigt strömlöst i vinter” https://www.dn.se/debatt/hela-sodra-sverige-kan-bli-langvarigt-stromlost-i-vinter/
De beskriver konsekvenser av tidigare stora strömavbrott, och konstaterar att samhällets elberonde och konsekvenserna av ett strömavbrott, sedan dess, har ökat; ”I december 1983 ledde en brand i en transformatorstation till att hela södra Sverige blev strömlöst. I september 2003 släcktes Sverige från Nyköping och söderut, samt stora delar av Danmark. Totalt 5 miljoner invånare och 90 000 företag blev strömlösa. På den tiden var samhället inte lika avhängigt av el som i dag. Sedan dess har vi snabbt blivit beroende på ett sätt man tidigare knappast kunde tänka sig. Då fungerade vatten och avlopp, uppvärmning och liknande någorlunda väl även vid strömavbrott. I dag slås så gott som all teknik ut,”
Sedan så ställer de frågan ”Hur illa kan det bli vid en stor störning i vinter? Kan vi återstarta landet, om det värsta inträffar? En sammanvägning av de bedömningar vi tagit del av visar på mycket stor risk att det inte går.”
Jag har tidigare påtalat att vi skall inte ta för givet att elnätet efter ett strömavbrott enkelt går att återstarta, i alla fall inte utan förseningar. Det kommer att bero på många olika omständigheter, alla har vi inte kontroll över.
Det vi har en möjlighet att ha kontroll över, det är vår hemberedskap.
Det är inte bara priset på elkraft som är högt nu, även priserna på andra energibärare, som ved och pellets, stiger inför vintern. Även priserna på elverk ser ut att stiga nu.
Räknar man med att behöva dessa saker inför vintern så kan det vara hög tid att handla nu.
Professorn i kärnfysik Jan Blomgren och elexperten Svenolof Karlsson skriver idag på DN Debatt ett inlägg med rubriken ”Hela södra Sverige kan bli långvarigt strömlöst i vinter” https://www.dn.se/debatt/hela-sodra-sverige-kan-bli-langvarigt-stromlost-i-vinter/
De beskriver konsekvenser av tidigare stora strömavbrott, och konstaterar att samhällets elberonde och konsekvenserna av ett strömavbrott, sedan dess, har ökat; ”I december 1983 ledde en brand i en transformatorstation till att hela södra Sverige blev strömlöst. I september 2003 släcktes Sverige från Nyköping och söderut, samt stora delar av Danmark. Totalt 5 miljoner invånare och 90 000 företag blev strömlösa. På den tiden var samhället inte lika avhängigt av el som i dag. Sedan dess har vi snabbt blivit beroende på ett sätt man tidigare knappast kunde tänka sig. Då fungerade vatten och avlopp, uppvärmning och liknande någorlunda väl även vid strömavbrott. I dag slås så gott som all teknik ut,”
Sedan så ställer de frågan ”Hur illa kan det bli vid en stor störning i vinter? Kan vi återstarta landet, om det värsta inträffar? En sammanvägning av de bedömningar vi tagit del av visar på mycket stor risk att det inte går.”
Jag har tidigare påtalat att vi skall inte ta för givet att elnätet efter ett strömavbrott enkelt går att återstarta, i alla fall inte utan förseningar. Det kommer att bero på många olika omständigheter, alla har vi inte kontroll över.
Det vi har en möjlighet att ha kontroll över, det är vår hemberedskap.
Det är inte bara priset på elkraft som är högt nu, även priserna på andra energibärare, som ved och pellets, stiger inför vintern. Även priserna på elverk ser ut att stiga nu.
Räknar man med att behöva dessa saker inför vintern så kan det vara hög tid att handla nu.
Hej
Idag kom ett besked som kan vara glädjande för elkonsumenterna; ”Regeringen vill införa högkostnadsskydd för elpriset”
https://www.dn.se/ekonomi/regeringen-vill-infora-hogkostnadsskydd-for-elpriset/
Baksidan av beskedet (om det nu blir genomfört efter valet) är att risken (sannolikheten) för en förbrukningsfrånkoppling i vinter faktiskt ökar.
Ett högt elpris (när tillgången på eleffekt är knapp) ökar vår drivkraft att spara på elanvändningen och att vilja investera i minskat elbehov.
Jag är absolut inte emot att hjälpa elanvändare från skyhöga elpriser - tvärtom.
Men målet (vitsen) med att priserna stiger på vår elmarknad är ju att vi skall undvika en kollaps på elmarknaden genom att undvika att elanvändningen överstiger tillgången.
Jag hoppas därför att vi alla, trots eventuella ”högkostnadsskydd för elpriset” fortsätter våra strävanden att begränsa vår elanvändning, och då främst uttag av eleffekt när priserna på elmarknaden (Nord Pool) stiger.
Så vår beredskap för att klara en eventuell förbrukningsfrånkoppling i vinter, bör med beskedet öka.
Idag kom ett besked som kan vara glädjande för elkonsumenterna; ”Regeringen vill införa högkostnadsskydd för elpriset”
https://www.dn.se/ekonomi/regeringen-vill-infora-hogkostnadsskydd-for-elpriset/
Baksidan av beskedet (om det nu blir genomfört efter valet) är att risken (sannolikheten) för en förbrukningsfrånkoppling i vinter faktiskt ökar.
Ett högt elpris (när tillgången på eleffekt är knapp) ökar vår drivkraft att spara på elanvändningen och att vilja investera i minskat elbehov.
Jag är absolut inte emot att hjälpa elanvändare från skyhöga elpriser - tvärtom.
Men målet (vitsen) med att priserna stiger på vår elmarknad är ju att vi skall undvika en kollaps på elmarknaden genom att undvika att elanvändningen överstiger tillgången.
Jag hoppas därför att vi alla, trots eventuella ”högkostnadsskydd för elpriset” fortsätter våra strävanden att begränsa vår elanvändning, och då främst uttag av eleffekt när priserna på elmarknaden (Nord Pool) stiger.
Så vår beredskap för att klara en eventuell förbrukningsfrånkoppling i vinter, bör med beskedet öka.
Ja jag är för att enskilda med svaga inkomster kan få ett direktsänd för att ha råd att köpa mat när elräkningen har tärt hårt på den lilla inkomsten. MEN jag är emot ett generellt presstöd. Det främjar inte sparsamhet. De med sådana där sparad och andra elbovar kommer nog inte stänga av dessa om nu det skall subventioneras rakt av.
Jag tillhörde de som i princip hade gratis el förra vintern efter stödet. Detta är jag helt emot i år igen.
Jag tillhörde de som i princip hade gratis el förra vintern efter stödet. Detta är jag helt emot i år igen.
Jag kommer tveklöst att öka elförbrukningen om jag får skatteåterbäring, framförallt genom att höja inomhustemperaturen till närmare rimliga nivåer. Kommer naturligtvis fortfarande förbruka mindre än "vanligt" men mer än om inget försörjningsstöd utbetalas.
Ersättningen kommer förmodligen inte att betyda något för mig. Lär nog ha 15 grader inne i vinter. Eller lägre.