Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?

[Martin Lundmark]

@Martin Lundmark, du missförstod nog vad som skrevs. Det var ingen som hävdade att någon av de lampor som du talade om var Dubailamporna.

Du skrev i inlägg #551 att det fanns en lampa (Ean 8719514343788) med ett strå vassare verkningsgrad än de som du köpt. Logad skrev i #553 att den lampan (dvs den med Ean 8719514343788) var recenserad av Big Clive. Jag skrev i #554 att den lampan (dvs fortfarande den med Ean 8719514343788) fanns att köpa mycket billigt på netonnet. Sök själv efter 8719514343788 under "Teknisk Specifikation" på netonnets produktsida.

Den enda som sade något om Dubailamporna var VidarH som sade att om man ville ha något ännu coolare än de ovan nämnda modellerna så kunde man åka till Dubai och handla.

Hej iMicke

Jag skrev om de ”Dubailampor” som Philips tagit fram. Jag skrev även om andra lampor med liknande prestanda som Philips tagit fram. Jag skrev aldrig att det var samma lampa.

Ändå ville jag vara korrekt och undvika att läsarna, här på tråden, skulle missförstå och tro att det handlade om samma lampor. Därför skrev jag inlägget.

Eftersom även andra här i tråden skrivit om Philips lampor länkade jag, när jag satte in inlägget, av samma orsak även till dessa inlägg.

Om det skapade mer missförståelse än det förtydligande, gällande Philips lampor som jag var ute efter, så ber jag om ursäkt, det var inte min mening.

Som jag ser det, utifrån de datablad jag läst, så är de LED-lampor i A-klass som Philips tillverkat och jag skrev om i tidigare inlägget, betydligt bättre, för mina behov, än de som kallas ”Dubailamporna”.

 

[Martin Lundmark]

Frikyla, strömavbrott och reservkraftdrift

Hej,

När jag har studerat hur jag skall klara av en veckas strömavbrott har jag gjort den bedömningen att det främst gäller att klara reservkraft på vintern samtidigt med stark kyla och att då säkerställa att huset då inte fryser sönder, och att detta kräver mest av planering. Beroende på hur huset ser ut och hur det är utrustat, kan sedan insatserna bli olika stora och kostsamma.

Men i andra länder så kan strömavbrott under sommarhalvåret vara mera bekymmersamt. ”Strömavbrott drabbar miljonstaden Tokyo – mitt i värmeböljan”
https://www.dn.se/varlden/stromavbrott-drabbar-miljonstaden-tokyo-mitt-i-varmeboljan/

Vi har just nu ca 30 grader varmt där jag bor (i Tokyo är det 40 grader varmt) och planer finns på att använda borrhålen (till bergvärmen) för att kyla huset (frikyla). Jag har en hel del förberedelser gjorda och det som främst fattas är en rördragning från borrhålen och en fläktkonvektor.

Skulle jag kyla huset då önskar jag att jag klarar effektbehovet även vid reservkraftdrift (vid strömavbrott). Jag har därför genomfört en del preliminära överslagsberäkningar

Redan idag cirkulerar jag vattnet i borrhålet hela sommaren med ca 10 W effekt till cirkulationspumpen (ALPHA2 25–60 130) för att utjämna temperaturen i borrhålen. Jag räknar med att vid kylning så får jag öka flödet från pumpen, på den pump jag har idag så är maxeffekten 34 W.

Om jag, till exempel, kopplar det cirkulerande vattnet till en Skystar ECM Takkassett (SK-ECM56) så har denna, enligt produktblad en maximal Kyleffekt, på 9,9 kW vid (7/12/27°C 47% Rh), ett vattenflöde på 1710 l/h och ett effektbehov för fläkten på 108 W.
https://www.rorprodukter.se/pdf/16_36_18produktblad_-_sk-ecm_skystar-16-36-18.pdf

Troligen klarar inte nuvarande cirkulationspump av att leverera det flöde och tryck som den takkassetten behöver vid max kyleffekt, men samtidigt är temperaturen i de två hålen just nu lägre (5,3 grader) än de 7 grader som kyleffekten beräknades på. Vi får se om jag behöver en större cirkulationspump, och/eller om kyleffekten räcker. Jag vet faktiskt inte hur mycket kyleffekt som behövs.

Även med ett steg större cirkulationspump så är effektbehovet av storleksordningen ca 150 W för att kyla huset med ca 9,9 kW, det vore inte illa. Minskar jag den teoretiska kyleffekten till 7,3 kW då minskar effektbehovet till den valda fläktkonvektorn till ca 32 W. då kan jag hamna på ca 70 W i reservkraftbehov inklusive cirkulationspumpen jag har idag.

Årstider med kylbehov (och samtidigt reservkraftbehov) sammanfaller med årstider med många soltimmar. När det gäller värmebehov kalla vinterdagar och med mycket snö på taken, så är saken annorlunda. Därför ingår idag inte solceller i nuvarande reservkraftkoncept.

Skulle jag däremot satsa på frikyla, då är det inte orimligt att jag även kommer att skaffa några solceller för reservkraftdrift.

 

[lars_stefan_axelsson]

Om jag, till exempel, kopplar det cirkulerande vattnet till en Skystar ECM Takkassett (SK-ECM56) så har denna, enligt produktblad en maximal Kyleffekt, på 9,9 kW vid (7/12/27°C 47% Rh), ett vattenflöde på 1710 l/h och ett effektbehov för fläkten på 108 W.
[länk]

Troligen klarar inte nuvarande cirkulationspump av att leverera det flöde och tryck som den takkassetten behöver vid max kyleffekt, men samtidigt är temperaturen i de två hålen just nu lägre (5,3 grader) än de 7 grader som kyleffekten beräknades på. Vi får se om jag behöver en större cirkulationspump, och/eller om kyleffekten räcker. Jag vet faktiskt inte hur mycket kyleffekt som behövs.

Jag kan inte mycket om bergvärme, och jag har inte räknat på det, men kommer användningen av frikyla också att värma upp borrhålet? Dvs. kan man se det som en form av återladdning under sommarhalvåret som man sedan kan dra (viss) nytta av under uppvärmingssäsongen?

(Eller är effekten på tok för liten?)

 

[Martin Lundmark]

Jag kan inte mycket om bergvärme, och jag har inte räknat på det, men kommer användningen av frikyla också att värma upp borrhålet? Dvs. kan man se det som en form av återladdning under sommarhalvåret som man sedan kan dra (viss) nytta av under uppvärmingssäsongen?

(Eller är effekten på tok för liten?)

Hej lars_stefan_axelsson

När man tar värme via en värmepump från ett borrhål då kyler man ned borrhålet.

Mäter man temperaturen i ett borrhål där man tar ut värme, då konstaterar man ofta att temperaturen sakta sjunker med tiden. Om det t.ex. finns mycket ”rörligt vatten” i samband med borrhålet så vattnet byts ut så innebär det en viss värmeåterföring till borrhålet.

Eftersom man ofta kan konstatera en viss minskning av temperaturen i ett borrhål så innebär det att i ett borrhål där man tillför värme (frikyla) så borde temperaturen sakta öka.

Det gör den rimligen, men svårigheten är att visa hur mycket som man kan återföra eftersom t.ex ”rörligt vatten” i samband med borrhålet för bort värme. Och värme och kylbehovet varierar mellan åren.

2008 kunde vi bl.a. läsa om att ”Ikea storsatsar på bergvärme”
https://www.nyteknik.se/energi/ikea-storsatsar-pa-bergvarme-6409265

”Ikea i Karlstad är en av Sveriges största geo-energianläggningar. Den består av 101 stycken 120 meter djupa borrhål med 5,5 meters mellanrum. Men anläggningen är osynlig. Den är täckt av parkeringsplatsens asfalt. Det enda som ligger ovan mark är värmepumpaggregatet, som producerar värme vintertid och kyla sommartid. Det täcker 85 procent av Ikea-varuhusets värmebehov och 75 procent av kylbehovet.”

I Ikea:s geo-energianläggning kan man se marken som ett ”värmebatteri” som ömsom tar emot värmeenergi och ömsom levererar värmeenergi.

Vi kan vidare läsa ” Med den nya storskaliga tekniken att sätta borrhålen tätt med bara sex meters mellanrum ökar man värmefaktorn från normalt tre till fem, alltså att man får ut fem gånger så mycket energi som anläggningen behöver för driften.”

Ikea försöker, med många hål att förbättra ”kopplingen” att överföra värme till/från batteriet. Den ökade ”värmefaktorn från normalt tre till fem” får man snarast genom att temperaturen ligger relativt stilla (på medelvärdet) vid in/urladdning i värmebatteriet.

Jag har två borrhål genom 60 m vattendränkt lera och med en krosszon med vatten längst ned som troligtvis (genom bl.a. närheten till en älv) har ett relativt bra utbyte.

Om min cirkulationspump klarar sig med 34 W eller mindre vid ”återladdning” och värmebatteriets fläkt behöver ungefär detsamma, då finns en stor möjlighet att min frikyla inte kostar något i form av energi eftersom värmepumpen vintertid (eller i alla fall under hösten) har en aning högre COP som ”betalar” energin som behövs att driva cirkulationspumpen och fläkten under sommaren.

Det kan dock vara svårt att mäta och redovisa ”siffror” hur bra det fungerar. Men skulle jag börja med frikyla som jag beskrev, och inte märka ett ökat årligt elenergibehov till värmepumpen (utan snarare en minskning) så skulle det rimligen indikera att det fungerar bra.

Om jag kan kombinera en frikyla som inte har någon driftskostnad (elenergi) med att den även kan fungera vid strömavbrott (genom reservkraft) så har jag vunnit flera samtidiga fördelar.

 

[TRJBerg]

Jag kan inte mycket om bergvärme, och jag har inte räknat på det, men kommer användningen av frikyla också att värma upp borrhålet? Dvs. kan man se det som en form av återladdning under sommarhalvåret som man sedan kan dra (viss) nytta av under uppvärmingssäsongen?

(Eller är effekten på tok för liten?)

Jag misstänker att effekten är såpass liten att det inte är värt att räkna med det.
Baserar resonemanget på att ett bergvärmehål ju är avsett att användas under mycket lång tid utan att användbarheten påverkas nämnvärt. Dvs man räknar implicit med att värmeåterföringen till borrhålet från omgivningen nere i marken är sådan att kapaciteten hålls "plus minus 0". T ex vattenströmmar värmer borrhålet. Att värmen sedan sjunker under den kalla säsongen gör inget då det är återställt till nästa kalla säsong.

 

[Martin Lundmark]

Jag misstänker att effekten är såpass liten att det inte är värt att räkna med det.
Baserar resonemanget på att ett bergvärmehål ju är avsett att användas under mycket lång tid utan att användbarheten påverkas nämnvärt. Dvs man räknar implicit med att värmeåterföringen till borrhålet från omgivningen nere i marken är sådan att kapaciteten hålls "plus minus 0". T ex vattenströmmar värmer borrhålet. Att värmen sedan sjunker under den kalla säsongen gör inget då det är återställt till nästa kalla säsong

Hej TRJBerg

Det är känt att temperaturen på vätskan som tar upp värmen ur borrhålet (brinne) sakta minskar de första åren. Temperaturminskningstakten avtar normalt med tiden och man ser en sorts termisk balans med tiden då bl.a. berget och grundvattnet tillför värme till platsen där borrhålet är. Så har det varit för mig.

Normalt så minskar därför COP för en värmepumpanläggning med åren för att till slut hitta ett jämviktsläge.

Det som bl.a. IKEA gjort visar dock att man kan vinna på att nyttja ett antal borrhål som energilager. I alla fall verkar IKEA tro på detta. De har fortsatt att nyttja energilager på fler ställen.

” Ikeas varuhus i Umeå ska värmas med bergvärme med etanol från Sekab. KS Geoenergi har borrat 145 energibrunnar. Etanolen kommer att användas till att transportera värme eller kyla från brunnarna vidare till shoppingcentret.”
https://www.energinyheter.se/20190804/12316/ikea-i-umea-varms-med-bergvarme?page=0,6

Årsmedeltemeraturen där jag bor är ca +4 grader. Det innebär att marken och grundvattnet antar den temperaturen. Borrar jag en energibrunn och tar ut värme ändrar jag bara på temperaturen kortvarigt till en något lägre nivå runt energibrunnen (så långe jag tar ut värme).

Tillför jag värme höjs temperaturen kortvarigt men slutar jag tillföra värme återgår temperaturen sakta till årsmedeltemperaturen.

Kombinerar jag värme/kyla i ett borrhål blir inte hålet lika kallt som om jag bara tar ut värme hela tiden.

Om du inte tror att det är någon fördel att kombinera värme/kyla i samband med energibrunnar så kan du ju kontakta IKEA och fråga.

I den här tråden, som handlar om att hantera strömavbrott, tar jag upp den finessen, att frikyla, jämfört med att t.ex. att kyla med en luft/kuft värmepump, har den fördelen att det med rimligt energibehov kan köras vid strömavbrott.

 

[TRJBerg]

Hej TRJBerg

Det är känt att temperaturen på vätskan som tar upp värmen ur borrhålet (brinne) sakta minskar de första åren. Temperaturminskningstakten avtar normalt med tiden och man ser en sorts termisk balans med tiden då bl.a. berget och grundvattnet tillför värme till platsen där borrhålet är. Så har det varit för mig.

Normalt så minskar därför COP för en värmepumpanläggning med åren för att till slut hitta ett jämviktsläge.

Det som bl.a. IKEA gjort visar dock att man kan vinna på att nyttja ett antal borrhål som energilager. I alla fall verkar IKEA tro på detta. De har fortsatt att nyttja energilager på fler ställen.

” Ikeas varuhus i Umeå ska värmas med bergvärme med etanol från Sekab. KS Geoenergi har borrat 145 energibrunnar. Etanolen kommer att användas till att transportera värme eller kyla från brunnarna vidare till shoppingcentret.”
[länk]

Årsmedeltemeraturen där jag bor är ca +4 grader. Det innebär att marken och grundvattnet antar den temperaturen. Borrar jag en energibrunn och tar ut värme ändrar jag bara på temperaturen kortvarigt till en något lägre nivå runt energibrunnen (så långe jag tar ut värme).

Tillför jag värme höjs temperaturen kortvarigt men slutar jag tillföra värme återgår temperaturen sakta till årsmedeltemperaturen.

Kombinerar jag värme/kyla i ett borrhål blir inte hålet lika kallt som om jag bara tar ut värme hela tiden.

Om du inte tror att det är någon fördel att kombinera värme/kyla i samband med energibrunnar så kan du ju kontakta IKEA och fråga.

I den här tråden, som handlar om att hantera strömavbrott, tar jag upp den finessen, att frikyla, jämfört med att t.ex. att kyla med en luft/kuft värmepump, har den fördelen att det med rimligt energibehov kan köras vid strömavbrott.

Baserade delvis mitt svar på erfarenhet av min egen bergvärmeanläggning där jag inte märkt av någon nämvärd temperaturminskning av brinet från borrhålen under de ca 10 år jag haft den.

 

[elmont]

Det sker en viss sänkning av temperaturen dom första åren lite olika på hur rörligt grundvattnet är. Har man för "dåliga" borrhål (som man borrade för 20-30 år sedan när man kalkylerade med en betydligt lägre energitäckning) kan hålen bli för kalla och riskera frysning och då är "laddning" ett alternativ för att tina hålet.
Men i moderna anläggningar för vanliga hus borrar man i dag så djupt att återladnig inte ger nått värde då största delen av värmen förs bort av det rörliga grundvattnet och drivenergin till pumpar äter upp en stor del av "vinsten". Möjligen kan grannen ha viss nytta av värmen, däremot kan man använda hålet till billig frikyla. Bygger man däremot till ytan stora anläggningar stannar mer av värmen inom kollektorområdet och man kan plocka ut högre effekt ur samma område.
Det fans (finns?) ett VP fabrikat som levererades med solfångare för att just återladda borrhål, men det har länge varit tyst om dom, så även om tanken var god så kanske den inte stämde med verkligheten. Jag menar vore det en produkt som genererade billigare värme på ett effektivt sätt skulle dom med säkerhet "sops banan" för dom övriga aktörerna.

 

[TRJBerg]

Baserade delvis mitt svar på erfarenhet av min egen bergvärmeanläggning där jag inte märkt av någon nämvärd temperaturminskning av brinet från borrhålen under de ca 10 år jag haft den.

Kan tillägga att beroende av de lokala förhållandena finns anledning att tro att det är god, eller mycket god vattengenomströmning kring borrhålen.

 

[Martin Lundmark]

Hej,

När jag i januari 2021 började skriva på denna tråd hade jag med ett citat från Expressen där det stod; “Alla svenskar förväntas klara en vecka utan ström. Myndigheterna förväntar sig att alla svenskar ska klara sig själva i en vecka vid kriser. Men när man har frågat befolkningen är det få som har förberett sig för det. År 2017 var det bara tre av tio som visste att man bör ha ett lager av mat och vatten hemma, och knappt några som kände till att man också bör ha kontanter.”
https://www.expressen.se/ledare/klarar-du-en-vecka-utan-el/

Sedan dess har mycket hänt. Vi har ett krig i Europa och man varnar för både tillgången och priserna på energi; ”Sverige kan behöva se över sin nödplan med anledning av de stigande priserna och Rysslands invasion av Ukraina, menar Lina Bertling Tjernberg som är professor i elkraftnät vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). – I Sverige är Svenska Kraftnät ansvarig för att upphandla en effektreserv vilken aktiveras vid extrema effektsituationer, som vid vintertid och omfattar både elproduktion och förbrukningsreduktion. Det finns all anledning att se över denna plan och vara beredd för en svår vinter, säger hon.”
https://www.dn.se/ekonomi/professor-om-elforsorjningen-forbered-for-en-svar-vinter/

När ÖB Micael Bydén nyligen talade i Almedalen skärpte han tonen gällande vår hemberedskap, han sa då bl.a. ” Gå hem och gör jobbet. Se till att ni överlever i tre månader.” se 4:31:40 in i inslaget

Vi har olika förutsättningar och olika startlägen, men jag tolkar Bydén så, att vi skall höja målbilden från timmar och dagar till att klara veckor och månader.

Mitt upplägg idag är att klara en vecka, jag räknar med att jag har marginal och klarar mer. Den bortre gränsen är dessutom inte absolut, utan variabel, Främst beroende på tillgången på mat och bränsle men även på hur sparsam och uthålliga vi är på att använda våra förråd. Jag rymmer mer mat och bränsle och det är upp till mig att ta beslut om att utöka den tid jag planerar att klara.

Jag uppmanar er att tänka över hur ni själva är förberedda och om ni klarar mer än en vecka, eller vad som det innebär att utöka den tid ni idag klarar av.


Det är den förberedelse ni gjort när ”krisen” inträffar (startar) som ni skall klara er med under ”krisen”.

 

[Hamme]

Vad sägs om att använda ett rejält 3-fas elverk till 3-fas dricksvattenpump, samt 1-fas inverterelverk till ett antal kyl/frys och mindre förbrukare?

Dygnsförbrukningen hos den förstnämnda kommer vara försumbar i sammanhanget pga 150L hydrofor och därmed kort drifttid. Inverterelverket kommer förbruka desto mer, även om det är ett snålt Champion 2200W. Nackdelarna är högt inköpspris och lite bök med dubbla elverk. Jag har svårt att se en bättre lösning om man ska använda elverk för denna situation?

Uppvärmningen löses med kamin som har inbyggd 230V fläkt. För kortare strömavbrott (<6h) tänker jag mata fläkten via 12-230V inverter som får ström från blybatteri.

Tack för en intressant tråd

 

[Avemo]

Jag har svårt att se en bättre lösning om man ska använda elverk för denna situation?

Det man skall tänka på är ju att rekommendationen är att man skall förbereda sig på att klara en vecka utan samhällets hjälp. Eventuellt utan el. Det är en helt annan rekommendation än att man skall kunna leva precis som vanligt och göra sin egen el. Vill man lösa detta genom att ha inte bara ett utan två dyra elverk och ett stort lager bränsle så är det ju fritt fram. Men jag skulle se det som en sista utväg när allt annat misslyckats. Man blir så sårbar i en krissituation om man inte kan klara sig utan el.

 

[elmont]

Det man skall tänka på är ju att rekommendationen är att man skall förbereda sig på att klara en vecka utan samhällets hjälp. Eventuellt utan el. Det är en helt annan rekommendation än att man skall kunna leva precis som vanligt och göra sin egen el. Vill man lösa detta genom att ha inte bara ett utan två dyra elverk och ett stort lager bränsle så är det ju fritt fram. Men jag skulle se det som en sista utväg när allt annat misslyckats. Man blir så sårbar i en krissituation om man inte kan klara sig utan el.

Undrar hur min far överlevde då han veckovis bodde i en skogskoja helt utan el om man undantar den transistor radio han hade som sällskap

 

[Nilsson i Boda]

Undrar hur min far överlevde då han veckovis bodde i en skogskoja helt utan el om man undantar den transistor radio han hade som sällskap

Min Far jobbade också i skogen, och bodde i en skogskoja och lagade mat över öppen eld. När han senare besökte min Mor och svärföräldrar - då skulle det grillas! Det var det som var högst modernt då. Han var mindre glad,

 

[Martin Lundmark]

Vad sägs om att använda ett rejält 3-fas elverk till 3-fas dricksvattenpump, samt 1-fas inverterelverk till ett antal kyl/frys och mindre förbrukare?

Dygnsförbrukningen hos den förstnämnda kommer vara försumbar i sammanhanget pga 150L hydrofor och därmed kort drifttid. Inverterelverket kommer förbruka desto mer, även om det är ett snålt Champion 2200W. Nackdelarna är högt inköpspris och lite bök med dubbla elverk. Jag har svårt att se en bättre lösning om man ska använda elverk för denna situation?

Uppvärmningen löses med kamin som har inbyggd 230V fläkt. För kortare strömavbrott (<6h) tänker jag mata fläkten via 12-230V inverter som får ström från blybatteri.

Hej Hamme

Tack för respons.

Har du råd och utrymme är väl ditt val inte så tokigt.

Reservkraftdrift är krångligare än många tror. Ibland vet man inte förän man prövat vad som fungerar (i den egna anläggningen) och vad som inte fungerar.

Behöver man t.ex. driva en trefasmotor då behöver man en trefasgenerator. Det gäller bara att den är så stor att den klarar startströmmen, det har jag skrivit om tidigare.

Att byta en trefasmotor som driver en vattenpump till en enfasmotor gör det inte lättare med starten om inte det t.ex. ingår en frekvensomriktare.

Lastar man ett elverk med en trefasgenerator olika på de tre faserna då riskerar spänningarna att bli olika stora och generatorn klarar normalt inte mer än ca 30 % av märkeffekt i enfaslast. Detta innebär att ibland är det bättre, att som du föreslår, lägga all enfaslast på en enfasgenerator och trefaslaster på en annan (trefas)generator.

Väljer du bensinmotorer till generatorerna så kan Aspen-bränsle lagras länge. Men det finns även diesel och gasol som drivmedel som kan lagras länge

Vid reservkraftdrift är det lämpligt att ha en A och en B lösning på generering. Även om inte enfasgeneratorn kan ersätta trfasgeneratorn så kan det omvända i viss mån ske och det ökar driftsäkerheten.

Ett batteri och en växelriktare kan även den fylla en viss reservuppgift.