M Martin Lundmark skrev:
Dricksvattenledningar och tillhörande avtappnings ventiler grävs ner på frostfritt djup och i värmda bostadshus fryser inte vattnet eller värmesystemet om husen är korrekt byggda och dräneras lämpligen om de inte är värmda eller värmesystemet är glykol fyllt.
Att du hittat ett gammalt klipp om sönderfrysning vid 30 graders kyla från Norrbotten är kanske inte relevant varken för din eller min situation, förekommer dessa vintertempraturer där du har din fastighet?
Hej fribyggF fribygg skrev:
Det är inte ledningarna utanför huset som är bekymret om huset står utan värme i en vecka, utan ledningarna inne i huset.
Jag bor i norr där vi har kyla på vintern.
Sedan jag köpte huset har jag varit med om – 43 grader som kallast. Det brukar varje år vara -30 grader i några dagar.
Då bör du väl anpassa installationerna så du kan dränera dem om du inte kan hålla huset uppvärmt utan el?M Martin Lundmark skrev:
Att förlita sig på reservkraft verkar sårbart tänker jag, förbered kallställning istället.
Det är minus 20 grader. Ingen el.F fribygg skrev:
Så du har inget vatten och efter ett tag typ minus 10 grader i huset. Vad gör du då? Troligen ör ett stort område runt dig utan el.
F fribygg skrev:
Hej fribyggF fribygg skrev:
Sedan mitt förra inlägg har jag hämtat mer ved, för att fylla på förrådet inför nästa vinter.
Jag har två spisinsatser (ett på markplan, ett i källarplan) som väl klarar av uppvärmning av huset.
Däremot så har jag ett vidbyggt (uppvärmt) garage med kallt och varmt vatten där jag, genom att köra cirkulationspumpen även vid strömavbrott, höjer sannolikheten att värme- och vattensystem inte fryser.
Jag har bekanta med säsongsboenden (sommarstugor) där värmen är direktel och vattensystemet är helt synligt (åtkomligt) och försedd med tömningskranar på lämpliga ställen (låga punkter).
Vattensystemet tömms varje år när huset kallställs, Då och då uppstår behov av reparationer när vattnet slås på inför sommarsäsongen. Att helt tömma ett vattensystem på allt vatten är inte helt enkelt.
Du skriver här gällande våra vanliga bostäder (hus som bebos året om) att de vid strömavbrott; ”dräneras lämpligen om de inte är värmda eller värmesystemet är glykol fyllt.”
Jag är däremot tveksam om det är så vanligt att de som har hus som bebos året om har, för att klara strömavbrott, förberedelser för att kunna kallställa huset genom tömning av vattensystemet och har sina vattenburna värmesystem fyllda med glykol. Dessa ombyggnationer och förberedelser måste naturligtvis göras före det att strömavbrottet inträffar
Jag har inte gjort dessa ombyggnationer och förberedelser och bedömer att ett elverk är en bättre lösning för mitt hus, än glykolfyllning av mitt värmesystem och ombyggnad av mitt dricksvattensystem.
Ett elverk underlättar dessutom behovet av t.ex. belysning och kommunikation vid strömavbrott
Ni som läser detta och har, för att klara strömavbrott, gjort förberedelser för att kunna kallställa huset, ni bor året om i, genom tömning av vattensystemet och har era vattenburna värmesystem fyllda med glykol, får gärna skriva här berätta det här.
Redigerat:
Jag har inte gjort dessa förberedelser nu men har funderat på att fylla värmesystemet med glykol. Har inget lin i mina rör så det borde inte vara ett problem. Dock så kommer jag nog bara att göra detta om jag ändå av någon anledning måste tömma värmesystemet vilket väl är ganska osannolikt. Merkostnaden att göra detta vid nybygge av hus borde ju vara minimal så kanske något att tänka på? Man får nog se till att sätta backventil vid påfyllningskranen för värmesystemet så att man inte av mistag får in glykolen i drickvattnet bara...M Martin Lundmark skrev:
Hej Marsman80M Marsman80 skrev:
Tack för respons
Glykol i ett värmesystem kan t.ex. minska risken för sönderfrysning i hus som lämnas med grundvärme under längre tider.
Som jag skrev i inlägg #578 så har jag prövat att fylla värmesystemet i ett hus med glykol med resultatet att glykolen inledningsvis i vissa rörskarvar löste upp linet och linoljan.
En annan nackdel med glykol i värmesystemet är att vid reparationer och modifikationer av värmesystemet (i källaren) får vi tappa ut allt glykolvatten (ca 200 liter) och sedan pumpa tillbaka det igen (huset har källare och sedan två våningar ovanför).
Utan glykol i värmesystemet kan en rörmokare ordna isproppar igenom att kyla vattnet så det fryser och då inte behöva man inte tappa ut nämnvärt med vatten.
Man undviker kranar i värmesystem som kan (av misstag) stänga in vatten som sedan vid uppvärmning expanderar och orsakar ”sprängverkan”.
Man får väga för och nackdelar mot varandra vid val av lösningar. Det viktiga är att man långsiktigt tänker igenom hur man tänker hantera strömavbrott, och att man är medveten om att det förutom värme även gäller matlagning, kommunikation etc.
Redigerat:
Hej
Jag skrev tidigare att jag nu har fyllt upp mitt förråd av (björk)ved inför nästa vinter. Förutom att veden kan användas för uppvärmning vid strömavbrott, så är det trevligt att ibland kunna tända ”mysbrasor”.
Med de drygt 3 m3 björkved jag har tillgång till när vintern börjar (och två eldstäder) så är bedömningen att det finns marginal att klara uppvärmning med ved en vecka vid strömavbrott.
För den som är intresserad, kan jag här berätta hur jag planerat, byggt och beräknat uppvärmningen med ved vid strömavbrott.
Jag väljer att inte (i dagens läge) köpa in och använda ett trefaselverk och driva värmepumpen vid strömavbrott. Den lösning jag idag har valt är något enklare att ”starta upp” som projekt och innebär inte lika stor investering och driftskostnad. Jag har beskrivit detta tidigare. Skulle omständigheter förändras så finns plats (möjligheter) att använda en lösning med ett trefaselverk, men så är inte läget idag.
I en studie ”Brännved - energiinnehåll i några olika trädslag” så har Jan-Erik Liss försökt göra en bedömning av energiinnehållet i olika typer av ved.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:522819/FULLTEXT01.pdf
I sammanfattningen där kan vi hämta en tabell med beskrivningen ”Följande beräknade värden erhölls för kluven ved (gallringsdimension) vid en fukthalt på 20 % i veden” där står även att björkved har ett värmevärde på 2 820 kWh/m3 (fast mått).
På sid 6 i samma dokument så kan vi sedan läsa ”För att ange den fasta volymen i förhållande till travad volym har värdet 65 % använts.” det innebär att värmevärdet för 1 m3 travad volym är 2 820x 0,65 kWh/m3 = 1 833 kWh/m3
Genom att sedan dela detta teoretiska energiinnehåll (1 833 kWh) i 1 m3 travad volym av kluven björkved med antalet timmar i en vecka, då får vi en medeleffekt på (1 833 /(24x7)) kW= 10,9 kW
Jag har två st Keddy Modell 520 (en på källarplan och en på markplan) som, enligt tillverkaren, vardera ”Har en effekt på upp till” 12 kW och 70 % verkningsgrad.
Då jag genom tidigare mätningar konstaterat att mitt hus behöver ungefär 280 W för varje grad temperaturskillnad inne/ute.
Om nu varje m3 björkved, kan leverera medeleffekt på 10,9 kW under en vecka, då finns där ett energiinnehåll som klarar att hålla innetemperaturen ca (10 900/280 grader över utetemperaturen) = ca 39 grader, vid 100 % verkningsgrad. Vid 70 % verkningsgrad, så innebär det ca 27 grader högre temperatur inne än ute.
Om vi antar att utomhustemperaturen skulle vara – 7 grader i genomsnitt under en vecka, så innebär det att 1 m3 björkved (teoretiskt) kan hålla + 20 grader inomhus. Är det i genomsnitt kallare under veckan går det åt mera ved, och det finns två spisinsatser att elda i, så totala effekten borde räcka.
Tillåter jag en lägre temperatur i källaren (som inte utsätts för hela kylan utomhus, utan marktemperaturen), då ökar marginalen.
Genom att genomföra denna planering och dessa beräkningar ökar jag sannolikheten att jag klarar värmen vid strömavbrott.
Det vore önskvärt att fler skrev och berättade hur de gjort för att klara strömavbrott.
Genom att beskriva hur jag gör och om ni beskriver hur ni gör, så hoppas jag att vi tillsammans kan underlätta för andra som har funderingar.
Eller ska jag tolka det, som att ämnet är ointressant?
Jag skrev tidigare att jag nu har fyllt upp mitt förråd av (björk)ved inför nästa vinter. Förutom att veden kan användas för uppvärmning vid strömavbrott, så är det trevligt att ibland kunna tända ”mysbrasor”.
Med de drygt 3 m3 björkved jag har tillgång till när vintern börjar (och två eldstäder) så är bedömningen att det finns marginal att klara uppvärmning med ved en vecka vid strömavbrott.
För den som är intresserad, kan jag här berätta hur jag planerat, byggt och beräknat uppvärmningen med ved vid strömavbrott.
Jag väljer att inte (i dagens läge) köpa in och använda ett trefaselverk och driva värmepumpen vid strömavbrott. Den lösning jag idag har valt är något enklare att ”starta upp” som projekt och innebär inte lika stor investering och driftskostnad. Jag har beskrivit detta tidigare. Skulle omständigheter förändras så finns plats (möjligheter) att använda en lösning med ett trefaselverk, men så är inte läget idag.
I en studie ”Brännved - energiinnehåll i några olika trädslag” så har Jan-Erik Liss försökt göra en bedömning av energiinnehållet i olika typer av ved.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:522819/FULLTEXT01.pdf
I sammanfattningen där kan vi hämta en tabell med beskrivningen ”Följande beräknade värden erhölls för kluven ved (gallringsdimension) vid en fukthalt på 20 % i veden” där står även att björkved har ett värmevärde på 2 820 kWh/m3 (fast mått).
På sid 6 i samma dokument så kan vi sedan läsa ”För att ange den fasta volymen i förhållande till travad volym har värdet 65 % använts.” det innebär att värmevärdet för 1 m3 travad volym är 2 820x 0,65 kWh/m3 = 1 833 kWh/m3
Genom att sedan dela detta teoretiska energiinnehåll (1 833 kWh) i 1 m3 travad volym av kluven björkved med antalet timmar i en vecka, då får vi en medeleffekt på (1 833 /(24x7)) kW= 10,9 kW
Jag har två st Keddy Modell 520 (en på källarplan och en på markplan) som, enligt tillverkaren, vardera ”Har en effekt på upp till” 12 kW och 70 % verkningsgrad.
Då jag genom tidigare mätningar konstaterat att mitt hus behöver ungefär 280 W för varje grad temperaturskillnad inne/ute.
Om nu varje m3 björkved, kan leverera medeleffekt på 10,9 kW under en vecka, då finns där ett energiinnehåll som klarar att hålla innetemperaturen ca (10 900/280 grader över utetemperaturen) = ca 39 grader, vid 100 % verkningsgrad. Vid 70 % verkningsgrad, så innebär det ca 27 grader högre temperatur inne än ute.
Om vi antar att utomhustemperaturen skulle vara – 7 grader i genomsnitt under en vecka, så innebär det att 1 m3 björkved (teoretiskt) kan hålla + 20 grader inomhus. Är det i genomsnitt kallare under veckan går det åt mera ved, och det finns två spisinsatser att elda i, så totala effekten borde räcka.
Tillåter jag en lägre temperatur i källaren (som inte utsätts för hela kylan utomhus, utan marktemperaturen), då ökar marginalen.
Genom att genomföra denna planering och dessa beräkningar ökar jag sannolikheten att jag klarar värmen vid strömavbrott.
Det vore önskvärt att fler skrev och berättade hur de gjort för att klara strömavbrott.
Genom att beskriva hur jag gör och om ni beskriver hur ni gör, så hoppas jag att vi tillsammans kan underlätta för andra som har funderingar.
Eller ska jag tolka det, som att ämnet är ointressant?
Redigerat:
Det här inlägget var intressant och välkommet. Detta just för det var ett konkret exempel på lösning på ett för mig möjligt problem.M Martin Lundmark skrev:
Hej kashiedakashieda skrev:
Bra fråga
Naturligtvis så behöver luften som släpps ut genom skorstenen, i form av varm luft, även tas in i huset då i form av kall luft. Eftersom luften utvidgas (volymen ökas) när den värms upp, så är det volymmässigt mer luft som lämnar skorstenen än det som tillförs huset i form av kall luft.
När man sätter in en spisinsats i en öppen spis då ser man till att all luft som passerar ut genom skorstenen passerar förbränningsrummet genom att täta mellan spisinsatsens rökrör och skorstensväggen (se monteringsanvisningen).
http://home.aland.net/ma20633-p1/files/Superkassetten_mont_anv.pdf
I de verkningsgradssiffror som anges ingår naturligtvis att spisinsatsen behöver förbränningsluft.
Bakom den spisinsats som är monterad i källaren har sotaren gjort ett luftintag från rummet bredvid (pannrummet). Detta luftintag innebär att gillestugan (rummet där spisinsatsen sitter) tillförs luft som skapar ett övertryck. Detta övertryck innebär att, när jag eldar med dörren till rummet öppen, då lämnar överskottsluften rummet och passerar källarkorridoren och trappen upp till markplanet.
Genom jämförande temperaturmätning på båda våningsplanet före/efter åtgärden och genom att hänga pappersremsor på lämpliga ställen har jag kunnat konstatera att metoden fungerar.
VidarH skrev:
Logad skrev:
Hej,I iMicke skrev:
De lampor jag beställde och beskrev i inlägg #550 och i inlägg #551 är inte det som Philips Lighting’s (som numera heter Signify) kallar ”Dubai Lamp” https://www.mea.lighting.philips.com/consumer/dubai-lamp
Utan de lampor jag köpt är "de första Philips LED-lampor i A-klass som uppfyller de strängare EU-bestämmelserna om ekodesign och energimärkning som träder i kraft den 1 september 2021", enligt tidigare information från Signify.
Se sid 43 i ”LED-ljuskällor för företag” https://www.assets.signify.com/is/c.../sweden/20211123-philips-lighting-catalog.pdf
Och här; https://www.lighting.philips.se/pro...led-ljuskaellor/ultraefficient-led-ljuskaella
Det ser ut att komma en serie LED-lampor (8 olika typer) med E27 fattning i ljusstyrkor som motsvarar glödlampor på 40 W, 60 W, 75 W och 100 W alla dessa med färgtemperaturen 3000 K eller 4000 K. Samtliga lampor klarar EU-kraven på Klass A (210lm/W) och man utlovar en nominell livslängd på 50000 h och 50000 tändning/släckning. Lamporna är inte dimbara.
https://www.lighting.philips.co.il/...-pss-en_il/LP_CF_8932020_EU.en_IL.PROF.CF.pdf
För belysning i samband med strömavbrott ser detta ut att vara en bra nyhet. En glödlampa på 60 W gav nominellt 810 Lumen, enligt Signify får man nu 840 Lumen med endast 4W d.v.s. 15 ggr mindre effektbehov genom att använda en LED-lampa med energiklass A.
Den effekt som tidigare, med glödlampor, kunde fylla ett rum med belysning (ljus) i samband med ett strömavbrott kan med dessa lampor klara belysningen i ett helt hus.
Den energi som finns i ett fulladdat batteri till en skruvdragare eller borrmaskin (på 20V och 5 Ah) motsvarar drift av en LED-lampa (med 4W effektbehov) i 25 timmar. Det har hänt mycket på den fronten på 25 år.
Redigerat:
Hej
Vid reservkraftdrift så har storleken av energibehovet som behövs för ”prioriterade” laster en stor betydelse för storleken och kostnaden för ”reservkraftanläggningen”. Man kan samtidigt säga att drifttiden ökar om elenergibehovet är mindre.
När jag, i förra inlägget (#597) konstaterat hur LED-lampan dramatiskt minskat behovet av elenergi vid reservkraftdrift, så har jag även försökt studera motsvarande minskning av uppmätta energibehov för kylskåp och frysskåp.
Ur en rapport ”Undersökning miljöbelastning kyl och frys” från naturskyddsföreningen har jag hämtat en tabell 3, från sidan 10 över ”medelförbrukning kyl och frysskåp fördelat på årsmodell”
http://mb.cision.com/Public/514/9434267/a1f2acb61a89ab4f.pdf
Den egna ”Refrigerator” har jag (2022) mätt upp till ca 0,26 kWh/dag och den egna ” Freezers” har (2022) uppmätts till ca 0,38 kWh/dag. Se inlägg #223.
Jämfört med värden från 2006 i tabellen så använder mitt kylskåp 0,26/0,44 = 0,59 (en minskning med 41%) och frysskåpet 0,38/0,91 = 0,42 (en minskning med 58 %). Lägger jag ihop resultaten för kylskåp och frysskåp, så har energibehovet ungefär halverats från mätresultaten 2006.
Jämfört med värden från 1990 i tabellen så använder mitt kylskåp 0,26/1,06 = 0,25 (en minskning med 75%) och frysskåpet 0,38/1,57 = 0,24 (en minskning med 76 %). Lägger jag ihop resultaten för kylskåp och frysskåp, så är energibehovet ungefär en fjärdedel jämfört med kylskåp och frysskåp från 1990 (eller före).
Det är bekymmersamt att samhällets och individens beroende av elkraft kraftigt har ökat. Men samtidigt så är det glädjande att våra strävanden att minska elenergianvändningen, förutom allt annat, även innebär att reservkraftdrift förenklas och t.o.m. kan bli billigare.
Vid reservkraftdrift så har storleken av energibehovet som behövs för ”prioriterade” laster en stor betydelse för storleken och kostnaden för ”reservkraftanläggningen”. Man kan samtidigt säga att drifttiden ökar om elenergibehovet är mindre.
När jag, i förra inlägget (#597) konstaterat hur LED-lampan dramatiskt minskat behovet av elenergi vid reservkraftdrift, så har jag även försökt studera motsvarande minskning av uppmätta energibehov för kylskåp och frysskåp.
Ur en rapport ”Undersökning miljöbelastning kyl och frys” från naturskyddsföreningen har jag hämtat en tabell 3, från sidan 10 över ”medelförbrukning kyl och frysskåp fördelat på årsmodell”
http://mb.cision.com/Public/514/9434267/a1f2acb61a89ab4f.pdf
Den egna ”Refrigerator” har jag (2022) mätt upp till ca 0,26 kWh/dag och den egna ” Freezers” har (2022) uppmätts till ca 0,38 kWh/dag. Se inlägg #223.
Jämfört med värden från 2006 i tabellen så använder mitt kylskåp 0,26/0,44 = 0,59 (en minskning med 41%) och frysskåpet 0,38/0,91 = 0,42 (en minskning med 58 %). Lägger jag ihop resultaten för kylskåp och frysskåp, så har energibehovet ungefär halverats från mätresultaten 2006.
Jämfört med värden från 1990 i tabellen så använder mitt kylskåp 0,26/1,06 = 0,25 (en minskning med 75%) och frysskåpet 0,38/1,57 = 0,24 (en minskning med 76 %). Lägger jag ihop resultaten för kylskåp och frysskåp, så är energibehovet ungefär en fjärdedel jämfört med kylskåp och frysskåp från 1990 (eller före).
Det är bekymmersamt att samhällets och individens beroende av elkraft kraftigt har ökat. Men samtidigt så är det glädjande att våra strävanden att minska elenergianvändningen, förutom allt annat, även innebär att reservkraftdrift förenklas och t.o.m. kan bli billigare.
Redigerat:
@Martin Lundmark, du missförstod nog vad som skrevs. Det var ingen som hävdade att någon av de lampor som du talade om var Dubailamporna.M Martin Lundmark skrev:
Du skrev i inlägg #551 att det fanns en lampa (Ean 8719514343788) med ett strå vassare verkningsgrad än de som du köpt. Logad skrev i #553 att den lampan (dvs den med Ean 8719514343788) var recenserad av Big Clive. Jag skrev i #554 att den lampan (dvs fortfarande den med Ean 8719514343788) fanns att köpa mycket billigt på netonnet. Sök själv efter 8719514343788 under "Teknisk Specifikation" på netonnets produktsida.
Den enda som sade något om Dubailamporna var VidarH som sade att om man ville ha något ännu coolare än de ovan nämnda modellerna så kunde man åka till Dubai och handla.
Jag tror inte att det är lönsamt att åka dit för att köpa ett par lampor vill jag tillägga! Inte ens för speciella dunderlampor. 
NetOnNet är nog mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet...
NetOnNet är nog mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet...