Hej @useless Det är nog ett bra förslag. Men jag har en gång lagt ett begagnat spåntat 30m2 trägolv, linoljat sedan hedenhös. Hyrde sedan slipmaskin när golvet var lagt för jag tyckte det skulle gå fortast att slipa det lagda golvet jämfört med att skrapa brädorna en och en före läggning. Linoljan 2-3mm tjock smälte och maskinen kläggade totalt igen, Lyckades reparera den och lämna tillbaka...sedan kröp jag med varmluftpistol i två veckor på golvet och fick bort oljan.. då var jag bara drygt 50år, nu snart 80.useless skrev:
Sen har jag en misstanke att om jag slipar de kupade brädorna på ovansidan så den blir plan, att brädorna så småningom kommer att kunna vicka eftersom undersidan är konvex??
Redigerat:
Hej @saiter! vådligt vilken fart det blev i tråden!S saiter skrev:
I min 35m2 tillbyggnad på bostadshuset har jag lagt ekparkett 14mm ovanpå golvvärmen som ligger i frästa spår i 20 mm spånskiva. I gårdshuset försöker jag använda material som tål kallställning på vintern...laminat lösningen är tänkt som tillfällig(billig) lösning (50-60kr/m2) tills jag hittar bättre golvbräder..eller tar tiden en att hyvla elller slipa bort kupningen....hustrun har börjat bli en aning otålig så det kanske är bäst att få till nåt snabbt nu och göra det riktigt om nåt/några år...
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 956 inlägg
En fantastisk inställning vid ”snart 80”.B bopakoster skrev:
Men parkett tål väl att kallställas?
Du gör såklart som du vill, men jag har lite svårt att förstå folk som ska göra något halvdant nu och göra om det om några år.
Speciellt när du inte fuskat någon annan stans på bygget.
//AA
Du gör såklart som du vill, men jag har lite svårt att förstå folk som ska göra något halvdant nu och göra om det om några år.
Speciellt när du inte fuskat någon annan stans på bygget.
//AA
Det som är mest irriterande är att golvbrädorna slagit och märkligt nog kupat sig åt samma håll, som på bilden, trots att de sågats med både "glada och sura miner". Vid läggningen var de plana.
Är det de två frästa rillorna på undersidan som är orsaken till krökningen, alltså inte hur årsringarna är vända?
Bilden är på överblivna kortbitar från läggningen som torkat fritt , dvs lika temp o fukt på både över och undersida...precis som det lagda golvet.
Är det de två frästa rillorna på undersidan som är orsaken till krökningen, alltså inte hur årsringarna är vända?
Bilden är på överblivna kortbitar från läggningen som torkat fritt , dvs lika temp o fukt på både över och undersida...precis som det lagda golvet.
Redigerat:
Fenomenet är märkligt, men tyvärr inte helt ovanligt vad det verkar.
Jag tror att det beror på ngt i tillverkningen, mest troligt torkprocessen, men det kan mkt väl vara andra faktorer inblandade.
Förr gjorde man golvplank med stående årsringar. Dels för att golvet blev hårdare då de ljusa mjuka partierna skyddas mellan de mörka hartsfyllda som är hårdare, och dels för att stående årsringar minimerar risken att planken/brädorna kupar sig. Man lägger kärnsidan uppåt så att den kupning som ev ändå blir reser mitten på plank/bräda och kanterna hålls ner. Då blir det inga kanter som är obekväma/vassa som står upp och dessutom ligger plank/bräda still och därmed minimeras också risken för knarr.
Det märkliga med dina golvbrädor är att det inte tycks spela ngn roll hur brädorna är sågade ur stocken. Därför anser jag att det är undermålig kvalitet på dina golvbrädor.
Rillorna är till för att just minska risken för kupning, men det fungerar uppenbarligen inte (tillräckligt bra om det öht fungerar). Personligen tycker jag det är ett jä..a sätt att förstöra för oss användare att inte kunna vända brädorna rätt när industrin är inkompetent och har hybris genom att rilla brädorna så det bara finns en godsida, (som sällan är den goda/rätta sidan enl min erfarenhet).
Jag tror att det beror på ngt i tillverkningen, mest troligt torkprocessen, men det kan mkt väl vara andra faktorer inblandade.
Förr gjorde man golvplank med stående årsringar. Dels för att golvet blev hårdare då de ljusa mjuka partierna skyddas mellan de mörka hartsfyllda som är hårdare, och dels för att stående årsringar minimerar risken att planken/brädorna kupar sig. Man lägger kärnsidan uppåt så att den kupning som ev ändå blir reser mitten på plank/bräda och kanterna hålls ner. Då blir det inga kanter som är obekväma/vassa som står upp och dessutom ligger plank/bräda still och därmed minimeras också risken för knarr.
Det märkliga med dina golvbrädor är att det inte tycks spela ngn roll hur brädorna är sågade ur stocken. Därför anser jag att det är undermålig kvalitet på dina golvbrädor.
Rillorna är till för att just minska risken för kupning, men det fungerar uppenbarligen inte (tillräckligt bra om det öht fungerar). Personligen tycker jag det är ett jä..a sätt att förstöra för oss användare att inte kunna vända brädorna rätt när industrin är inkompetent och har hybris genom att rilla brädorna så det bara finns en godsida, (som sällan är den goda/rätta sidan enl min erfarenhet).
Tusen tack för ditt svar @Oldboy.Oldboy skrev:
Hur kan man hitta bättre tillverkare? (Detta parti kom från "Lundgrens Hyvleri")
Kort svar:
Vet tyvärr inte hur man kan säkra bättre kvalitet.
Långt svar:
Handlar själv bl a på Byggmax, och en del virke är bra och en del är inte bra, men det står stämplat Södra (skogsägarna) på alla brädor. Huruvida brädorna kommer från olika sågverk, hyvlerier etc har man ju ingen aning om. Inte heller vet man något om kedjan från avverkningsplatsen till sågverk, dvs transport och lagring. Det kan gå snett precis var som helst i hela kedjan.
Utöver det så är jag skeptisk till att de styrkriterier som används för sågning, hyvling och torkning är gjorda för att premiera god virkeskvalitet. Sedan är det mkt sannolikt så att om man faktiskt skulle premiera god virkeskvalitet så skulle virket bli betydligt dyrare.
Har du pratat med stället där du köpte brädorna?
Tror iofs inte att du får ngn kompensation, men dels måste ju tillverkarna m fl uppmärksammas på att de levererar undermåliga produkter och dels kanske du kan få ngn bra och användbar info från hyvleriet.
Vet tyvärr inte hur man kan säkra bättre kvalitet.
Långt svar:
Handlar själv bl a på Byggmax, och en del virke är bra och en del är inte bra, men det står stämplat Södra (skogsägarna) på alla brädor. Huruvida brädorna kommer från olika sågverk, hyvlerier etc har man ju ingen aning om. Inte heller vet man något om kedjan från avverkningsplatsen till sågverk, dvs transport och lagring. Det kan gå snett precis var som helst i hela kedjan.
Utöver det så är jag skeptisk till att de styrkriterier som används för sågning, hyvling och torkning är gjorda för att premiera god virkeskvalitet. Sedan är det mkt sannolikt så att om man faktiskt skulle premiera god virkeskvalitet så skulle virket bli betydligt dyrare.
Har du pratat med stället där du köpte brädorna?
Tror iofs inte att du får ngn kompensation, men dels måste ju tillverkarna m fl uppmärksammas på att de levererar undermåliga produkter och dels kanske du kan få ngn bra och användbar info från hyvleriet.
Tack för både kort o långt svar!
Jag har skickat mejl till "byggvaruhandlaren" (som är fd lokal sågverksägare) som ringde upp mig i morse. Han ska kontakta hyvleriet och vbf mina två mejl. Ska bli spännande att ta del av svar/reaktion därifrån.
Jag kommer att hyra en slipmaskin av en golvfirma för att slipa ner brädkanterna.
Pratade även med en bekant (sågverksanställd) idag som när han hört om mina bräder ansåg att de varit för fuktiga vid läggningen....
Ja, det är sista steget i kedjan.B bopakoster skrev:
En del golvbräder kommer ju inplastade för att ha rätt torrhet, men misstänker att det ändå står att de ska öppnas och acklimatiseras i ett par veckor till rummet de ska läggas i. Blir ju besvärligt om huset är kallställt, dvs har samma temp och fuktighet som ute, vilket förmodligen inte är helt ovanligt om man pratar om massiva trägolv som utgör det bärande skiktet mellan golvreglarna.
Nå, det ska ändå bli intressant att få ta del av vad proffsen själva säger.
Sagt och gjort, har en hyrt golvslipmaskin och slipat golven i de tre rummen. Frågade firman hur långtid går åt för dem att slipa tre rumpå totalt 25m2. "3 timmar" blev svaret, När då? "tidigast om 8 veckor"...så jag valde den snabbaste och billigaste men säkert inte bästa kvaliten (?) Tog hem maskinen och slipade själv två gånger med 80korn för att få brädorna plana sedan en gång 60korn. Tid 4 timmar. Kommer att lägga ett laminatskikt ovanpå det nu jämna golvet. Skulle iofs se vackert ut med lackat brädgolv, men inte så praktiskt var golvfirmans rekommendation. "Hyresgäster brukar inte vara så varsamma...." Proppen nu är att de valda laminatskivoran på IKEA är slutsålda...B bopakoster skrev:
Fel i min text ovan började naturligtvis med 60korn och gick över till 80korn.B bopakoster skrev:
Skippar laminatgolvet, det blir mycket finare med brädgolvet!
Fortsatte alltså med finslipning av hela golvet mha en lånad Festol150 , 80 och 120korn. Fåtöljsittdynan skonar mina knän...Fick en mycket fin och slät yta som jag hårdvaxoljar,.
Frågade golvfirman tillråds om hårdvaxoljan och fick då även lära mig att blöta golvet efter sista slipningen med 120 korn. En del fibrer i brädorna reser sig då. När vattnet torkat (nästa dag) så slipade jag en gång till med 120korn.
Då kom jag plötsligt ihåg att det var ju så fick jag ju lära mig att göra i träslöjden i folkskolan innan man började lacka träet! på slöjdalstret ! Efter det så skulle man slipa lackytan med stålull och gör en sista strykning, men det gäller om man ska få en spegelblank yta....?
Nu har jag lagt första hårdvaxoljelagret (Osmo Hårdvaxolja 3040 Vit) Får torka 24h, sedan ett lager till.
Stryker ut så tunt det går med en pensel som har samma bredd som brädorna. Kunde kanske använda roller men tror att då skulle det hamna mycket olja i springorna som är 1-3mm breda.
Redigerat:
Gårdshuset har fått två våningssängar i de små rummen 2x2,3m. Invigdes förra helgen med betyg godkänt.
Mer byggverksamhet? Ja faktiskt, en altan c.a 6x5,4m utanför altandörren. Med räcken och trapp ner till marknivån, c:a 1m
Varför 5,4m? Snål, minst spill med längd i 0,6m multiplar
Men först iordningställande av marken under den: Har beställt stubbfräsning, (2 enorma stubbar nästan 1m i diameter + en liten 0,3m) och erättning av jordlagret under altanen med skälsand (=snäcksand). Dike längs bergskanten.
Därefter eget arbete. Roligt arbete!
Mer byggverksamhet? Ja faktiskt, en altan c.a 6x5,4m utanför altandörren. Med räcken och trapp ner till marknivån, c:a 1m
Varför 5,4m? Snål, minst spill med längd i 0,6m multiplar
Men först iordningställande av marken under den: Har beställt stubbfräsning, (2 enorma stubbar nästan 1m i diameter + en liten 0,3m) och erättning av jordlagret under altanen med skälsand (=snäcksand). Dike längs bergskanten.
Därefter eget arbete. Roligt arbete!
Redigerat: