267 281 läst · 1 732 svar
267k läst
1,7k svar
Hur har ”alla” råd att köpa hus?
Husägare
· Småländska höglandet
· 3 814 inlägg
För mig som bor på landet är det tveeggat med arvegårdar och -hus. Det finns ett begrepp "älska ihjäl sin hembygd", vilket innebär att en gammal släktgård får stå och förfalla i släktens ägo, kanske besöks någon vecka på sommaren i bästa fall, men man vill absolut inte sälja, även om den nya ägaren hade kunnat ta väl hand om stället och kanske t o m bo där och driva verksamhet.
Varje sådan släktgård är en för mycket! Hade verkligen di gamle föredragit att få se sitt livsverk ätas upp av trägnagare, och beteshagarna växa igen med aspsly, framför att sälja till en utomstående?
Hörde ett citat på radio, från en man i Egypten: "Tradition är att hålla elden brinnande, inte att beundra askan!"
Varje sådan släktgård är en för mycket! Hade verkligen di gamle föredragit att få se sitt livsverk ätas upp av trägnagare, och beteshagarna växa igen med aspsly, framför att sälja till en utomstående?
Hörde ett citat på radio, från en man i Egypten: "Tradition är att hålla elden brinnande, inte att beundra askan!"
Det allra värsta är när gårdar styckas av så knappt och så opraktiskt att de stängt taget inte går att använda till annat än sommarstuga för stadsbor efter det. De allra flesta som vill bo på landet på riktigt vill ha litet jord omkring sig och uthus och kanske litet husbehovsskog.
Ett människoliv är för kort för att man skall ha en realistisk chans att få ordning på en gård på en generation. Därför är det bra om någon kommer efter och fortsätter. Det är så man bygger välstånd här i världen. Generation på generation arbetar och förbättrar. Å andra sidan är det bättre att den som tar vid är utom släkten än att ingen tar vid.
Ett människoliv är för kort för att man skall ha en realistisk chans att få ordning på en gård på en generation. Därför är det bra om någon kommer efter och fortsätter. Det är så man bygger välstånd här i världen. Generation på generation arbetar och förbättrar. Å andra sidan är det bättre att den som tar vid är utom släkten än att ingen tar vid.
I detta scenario måste väl en försäljning vara oerhört mycket bättre än att någon innerstadsbo ska tjuras med att bevara släktens kulturarv?
Renoverare
· Stockholm
· 18 213 inlägg
Precis, här pratar vi en stor tomt inget avstyckat. Om man säljer kommer de riva både bostadshuset och ladugården och stycka av det i 10 småtomter och sälja av till högst bjudandeH heimlaga skrev:Det allra värsta är när gårdar styckas av så knappt och så opraktiskt att de stängt taget inte går att använda till annat än sommarstuga för stadsbor efter det. De allra flesta som vill bo på landet på riktigt vill ha litet jord omkring sig och uthus och kanske litet husbehovsskog.
Ett människoliv är för kort för att man skall ha en realistisk chans att få ordning på en gård på en generation. Därför är det bra om någon kommer efter och fortsätter. Det är så man bygger välstånd här i världen. Generation på generation arbetar och förbättrar. Å andra sidan är det bättre att den som tar vid är utom släkten än att ingen tar vid.
Nog för att priserna gått upp senaste åren ..C Ceci skrev:
.. men här i mina angränsande kommuner (i mitten av Skåne) finns BEBOLIGA hus för mindre än de där siffror du nämnt för obeboeliga (just saying)
Och ändå är mittskåne relativt "dyrt"Snigla skrev:
Det var bara dyngsnack såklart =) De obeboliga hus jag sett som är dyra innehåller mycket mark, och då pratar vi inte kvm utan hektar.
Vi hade en fastighet en bit utanför byn i norra skåne som gick på ett par miljoner med 2-3 hus som var obeboliga men de var mycket mark till.
Varför skulle det vara löjligt?F Fjället32 skrev:
Vad skulle det kosta att köpa tomten och bygga ett nytt hus i samma standard och kvalitet? Antagligen mycket mer
Börjar det blir oroligt på bostadsmarknaden? Hör att budgivningarna i heta områden inte är tokgalna iaf. Ett par mäklare jag "känner" påstår att dyra objekt börjar dras tillbaka då inga överbud inkommit osv.
Det som talar emot är väl att det inte syns ökat utbud av fritidshus (än).
Det som talar emot är väl att det inte syns ökat utbud av fritidshus (än).
Normalt så pratar man alltid lön i brutto, innan skatt.
Medellönen är ju runt 36k/mån per person. Så en normal Svensson familj har ungefär 70k/mån brutto. Det är statistik och tar inte hänsyn om någon som tjänar lägre blir ledsen eller om någon som tjänar mer tycker det är lite.
Medellönen är ju runt 36k/mån per person. Så en normal Svensson familj har ungefär 70k/mån brutto. Det är statistik och tar inte hänsyn om någon som tjänar lägre blir ledsen eller om någon som tjänar mer tycker det är lite.
V Villaägarenr1 skrev:
Beror nog heltsysmali skrev:
Jag har 47, sambon ca 25k, totalt 72k före skatt. Men nu ska vi ha ett barn så med föräldrapenning går det ner till runt 55-60 och vi tänkte nog skaffa ett till. Jag kan inte vara mycket ledig alls tyvärr, det har vi inte råd med. Jag har ändå inbillat mig att det är en hyfsad inkomst, har ca 1 miljon till kontantinsats sparat, inga skulder överhuvudtaget. Visst finns det beboliga hus för 3-4 miljoner men oftast finns det renoveringsbehov, dålig uppvärmning etc. Vill han ha något bra behöver man upp i 5 miljoner i småstäder i skåne där vi letar. Ett Eksjö hus där från 2018 (pantbrev 3 miljoner) såldes för 5 300 000kr förra veckan (glöm inte 100k extra till pantbrev och lagfart). Det har alltså gått upp 60% på 4 år. Vi skulle kunna klara det med nöd och näppe och har såpass högt löfte men vi stannade, inte värt sådant överpris att sedan få vända på varje krona. Blir bara häpen av hur många rika människor vi tycks ha i detta landet. Eller är det så att köparnas egen bostad också ska sälja. Vi som inte är inne blir mer körda för varje dag.V Villaägarenr1 skrev:
Redigerat:
Finska löner är sämre än svenska, speciellt på landet, men iallfall fick vi ett nytt hus och tomt för 2 miljoner + lite växel genom att bo här. Förstås med kostnadshöjningarna sen 2013 så verkar det ligga runt 3 miljoner nuförtiden, vilket låter jobbigt för den som vill bygga nytt nu.