Ur NIBEs datablad tryckt 2019 över F2040, sidan 22. Mycket besynnerliga skalsteg på y-axeln. Fiffel eller råkat bli så?
 
  • Diagram från NIBE datablad visar ojämn skalindelning på y-axeln för effekt och COP vid olika utomhustemperaturer.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Väldigt bra fråga. Man får verkligen koncentrera sig för att läsa ut rätt värden från diagrammet. S2125 är nyare och har lite bättre prestanda än F2040 men tyvärr presenteras inget COP-diagram för S2125 utan bara för föregångaren F2120.
 
Det är nog bara ett tryckfel. Korrekturläsaren var trött och vinkade igenom broschyren.
Vad jag ville var se var om den luftvatten-pumpen levererar tillräcklig värmeeffekt vid -15 oC vid framledningstemperatur 35 oC.

Kompressorn sitter i utedelen och även värmeväxlare arbetsgas till värmebärare. Det går alltså 2 st rörledning från utedel till innedel och de innehåller värmebärare(vanligt radiatorvatten) och löper utomhus. Frysrisk av den rörledningen vid oplanerat driftstopp av kompressorn?
 
Visst finns det en frysrisk om det är kallt ute och blir ett långt strömavbrott på kanske 8 timmar eller mer men det är extremt ovanligt om man bor i en tätort. Bor man på landsbygden och där träd kan falla över elledningarna är risken större. Beror ju också på hur kallt klimat det är där man bor. Man sätter avstängningsventiler och urtappningsventil innanför ytterväggen så man kan tömma utedelen på vatten och bara köra med innerdelen om man är hemma eller t.ex. har någon hjälpsam granne. Bor man där man är osäker på elen och om man inte är hemma kan man fylla värmesystemet med glykolblandat vatten eller välja en s.k. split-modell med gas mellan ute och innedelen. Om värmen försvinner helt behöver man hem och elda i kaminen inom ca 1 - 3 dygn beroende på var man bor och vilken typ av hus man har för att inte allt ska förfrysa.
 
Enfamiljshuset ligger i ett villakvarter i stadsmiljö, så det är mycket sällan strömavbrott. Men kompressorn kan ju paja, och inte kunna köras, och vara vintertid och mycket kallt -15 oC.
Då får man väl som du nämde tömma ut vattnet i värmebärarledningen från kompressor till husvägg. Att fylla värmebärarledningen med glykol-vattenblandning innebär väl också att man har sådan blandning i allt radiatorvatten också, alltså om man gör detta för att inte behöva tömma korta värmebärarledning mellan kompressor och husvägg vid kompressor-haveri och samtidigt tokkallt utomhus. Är ju 100-tals liter och vill man gärna anstå ifrån att fylla med vatten-glykolblandning.

I detta enfamiljshus finns faktiskt ingen annan värmekälla än befintliga elpannan. Men har heller inte behövts sedan ca 1960 tror jag. Det har alltså gått bra i 62 år.

Om stark kyla och kompressorn fryser sönder vid elnätsbolagets strömavbrott eller kompressorhaveri, kan det vara så att villaförsäkringen täcker sådan skada? Det är knappats något som "går på" luftvatten-värmepumpens garanti.
 
Redigerat:
Om kompressorn havererar men det fortfarande finns el kommer laddpumpen mellan utedelen och innedelen att fortsätta pumpa precis tillräckligt mycket värmevattenvatten genom utedelen för att den inte ska frysa. El-patronen i innedelen fortsätter ju att värma med el-patronen om kompressorn inte fungerar.

Kom skadan plötsligt utan att den kunde förutses och man gör vad man kan för att minska skadan ska villaförsäkringen gälla men det finns säkert olika undantag så bäst är att fråga det försäkringsbolag man har.
 
A Arnodt skrev:
Att fylla värmebärarledningen med glykol-vattenblandning innebär väl också att man har sådan blandning i allt radiatorvatten också,
I min LVVP cirkulerar glykolvatten (Brine) mellan utedel och innedel. Radiatorvattnet är vanligt vatten.
Det finns en värmeväxlare mellan radiatorvatten och pumpvattnet.
 
Som sagt var räcker det att vattnet cirkulerar för att det inte ska frysa. Om kompressorn stoppas av någon anledning när det är kallt så fortsätter cirkulationspumpen att gå.
Vid lite längre strömavbrott kan man driva cirkulationspumpen med bilbatteri och växelriktare.
 
Här ur datablad NIBE F2040 luftvattenvärmepump, tryckt 2019, sidan 5.

Där framgår att det finns en värmeväxlare i utedelen mellan kompressorgas och radiatorvatten.
Sedan finns en värmeväxlare(spiralslinga) i innedelen mellan radiatorvatten och bruksvarmvattnet. Några andra värmeväxlare finns inte.
Det finns en elpatron i radiatorvattenslingan, som framgår.

I innedelen finns inte någon värmeväxlare för värmebärare(brin=dvs annan vätska än vatten) och radiatorvatten, som Dilato tydligen säger. Missförstånd, han nämner inte fabrikat och typ på sin värmepump, men han kanske har bergvärmepump?
Skulle man här i NIBE F2040 ha glykolvattenblandning i värmebäraren mellan ute och innendel ja då har man oundvikligen även glykolvattenblandningen i radiatorkretsen.

Den vita rektangeln i radiatorkretsen, uppe i innedelen, vad är det?
 
  • Schematisk bild av NIBE F2040 luftvattenvärmepumps anslutningar och komponenter med beskrivande text och symboler.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Redigerat:
A Arnodt skrev:
I innedelen finns inte någon värmeväxlare för värmebärare(brin=dvs annan vätska än vatten) och radiatorvatten, som Dilato tydligen säger. Missförstånd, han nämner inte fabrikat och typ på sin värmepump, men han kanske har bergvärmepump?
@Dilato har en annan värmepump. Troligen en Thermia Atria som fanns för några år sedan, men inte blev någon storsäljare.

https://www.thermia.se/varmepumpar/utgaaende-modeller/atria-optimum-luft-vatten-varmepump/
 
Med en NIBE F2040, se schema ovan, hur tänker de sig att man ska få kyla, om man nu skulle vilja ha det? Ska det köras ut kylt radiatorvatten ut på radiatorerna(eller för de som har golvvärme, köras ut kylt radiatorvatten på golvvärmen). Man kan det vara trevligt att trampa runt på kalla golv eller att få kondensvatten droppande från radiatorerna?
 
Redigerat:
Man kan inte kyla med radiatorerna då de blir täckta av kondens och rostar på sikt och det blir blött nedanför. Daikin säger det går att kyla via golvvärmeslingor men vet inte hur bra det fungerar och hur det känns. Det normala är att ha en eller flera fläktkonvektorer för att sprida kylan. I följande dokument visas hur det fungerar med VVM310 som är snarlik VVM320: https://proffs.nibe.se/nibedocuments/30428/M11646SV-8.html?25=1&3=1&4=1&0=1&1=1 Förmodligen blir det enklare att ha en LLVP eller ren AC i ett mindre hus om det är okej med flera utedelar.
 
useless useless skrev:
@Dilato har en annan värmepump. Troligen en Thermia Atria som fanns för några år sedan, men inte blev någon storsäljare.

[länk]
Stämmer, jag har en Termia Atria 10 (inte Optimum), den följde med huset.

" Eftersom värmepumpens alla vitala delar (såsom kompressor och styrelektronik) är placerade inomhus, passar Atria Optimum extra bra på platser med tuffa väderförhållandena och kallt klimat."

Hehe, jag bor i södra skåne, DVUT 1-dygn -11,2°C, 12-dygn -8°C
 
A Arnodt skrev:
Den vita rektangeln i radiatorkretsen, uppe i innedelen, vad är det?
Det är ett litet utjämningskärl vars huvuduppgift skulle jag tro är att minska risken för knäppningar i värmesystemet när den växlar från varmvattenberedning.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.