11 368 läst · 132 svar
11k läst
132 svar
Ord vi inte förstår
Antagligen för att man har lagt det högsta budet i en budgivning.B Bonzo2000 skrev:
Bjuda hem kan lätt tolkas som att man bjudit in någon/något i hemmet. ”Han brukar bjuda hem kompisar varje helg” har förhoppningsvis väldigt lite med auktioner att göra
Varför säger man då inte ”50 kronor budat”?M mrsnhp skrev:
Det kanske det händer att man gör i och för sig.
Bjuda skulle jag säga är det korrekta "jag bjuder 50 kronor". Buda i betydelsen lägga bud är väl något som har blivit vanligt på senare tid? Så "buda hem/jag budade på" och så vidare är antagligen bara en vidareutveckling som främst används i talspråk.
Nej, det tror jag inte.
Se t.ex. budgivningar om bostäder. Det redovisas som bud, som i ledande bud/högsta bud/vinnande bud. Orden är väldigt närbesläktade dock och jag gissar, utan att vara linguist, att de har tillkommit helt enkelt för att det låter konstigt att säga "50 kronor budat" resp "vinnande bjud". På en fysisk auktion frågar man efter "fler bud" men redovisar "xx bjudet".
Sen finns de lite mer skilda betydelserna "att buda" som i att skicka med bud resp "att bjuda" i betydelsen invitera eller att stå för en kostnad.
Se t.ex. budgivningar om bostäder. Det redovisas som bud, som i ledande bud/högsta bud/vinnande bud. Orden är väldigt närbesläktade dock och jag gissar, utan att vara linguist, att de har tillkommit helt enkelt för att det låter konstigt att säga "50 kronor budat" resp "vinnande bjud". På en fysisk auktion frågar man efter "fler bud" men redovisar "xx bjudet".
Sen finns de lite mer skilda betydelserna "att buda" som i att skicka med bud resp "att bjuda" i betydelsen invitera eller att stå för en kostnad.
Man vill kanske skilja på att ha (er)bjudit en summa och att man har deltagit i och vunnit en budgivning. Man lägger (an)bud eller (er)bjuder en summa, men hela processen är en budgivning och inte tex en bjudning.B Bonzo2000 skrev:
Jag spekulerar ju bara, min etymologiska ordbok ligger nerpackad.
Renoverare
· Näverkajakens födelseort
· 797 inlägg
Att bygga upp är lite spännande benämning. Bygger ett hus ( vilket man oftast gör uppåt) men bygger till om man lägger till en våning och bygger upp huset när de brunnit ner.
R
RalleB
Husägare
· Jönköpings län
· 1 049 inlägg
RalleB
Husägare
- Jönköpings län
- 1 049 inlägg
Den här tråden hade endast varit intressant om folk hade lagt till sin ålder i inlägget.
Utan att googla, hur många här fattar när tonåringarna säger sus?
Jag hänger fortfarande med men börjar bli svårare och svårare. 36 år, barnen är 14,13,4 och 1
Utan att googla, hur många här fattar när tonåringarna säger sus?
Jag hänger fortfarande med men börjar bli svårare och svårare. 36 år, barnen är 14,13,4 och 1
Kul tråd, sånt man själv tycker är en självklarhet är höljt i dunkel för andra!
Min kära fru brukar tycks jag är jobbig för att jag använder konstiga ord, inte nödvändigtvis byggrelaterade utan bara vanliga fast kanske lite ovanliga ord som inte används i dagligt tal så ofta.
Min kära fru brukar tycks jag är jobbig för att jag använder konstiga ord, inte nödvändigtvis byggrelaterade utan bara vanliga fast kanske lite ovanliga ord som inte används i dagligt tal så ofta.
Det där är en sociolekt. Det är inte en del av svenskan. Det kanske blir det i framtiden, eller så glöms det bort. Men ord som bara förstås av en liten begränsad grupp räknas inte till standardspråket.R RalleB skrev:
Gällande tumsmått på virke så är det helt normalt att prata tumsmått på sågat virke i alla dimensioner här i trakten. Med en tum avrundad till 25mm i stället för det gamla 24,7mm eller det nyare 25,4mm.
Det är helt normalt att skriva till exempel 1 3/4 x 6 på stockändan. Då vet sågaren hur han skall såga den stocken. Så många 44x150mm som går att få och så några ytbräder. Om det nu råkar vara den dimensionen man vill ha. Den dimensionen förekommer om man skall hyvla spontade golvplankor av det. 1/2 x 5 kallas lådobrää och används till potatislådor. 1 1/2 x 4 sågat av asp brukar bli bastulavar. För timring brukar vi såga "5 elo 6 tuums bloåk". Brädslåning kan man skriva 8"brä på ändan och eftersom vanlig brädtjocklek är 7/8 tum blir det 22x200mm
45x95 heter "hivla tvoå gang fyra".
Den tiden då det fanns vad man numera kallar häxor kallades de trollkonor. En känd trollkona bodde på Trollkoniback i Singsby tills myndigheterna högg huvudet av henne. Häxa är ett tyskt ord som slog igenom i det skedet när tron på sådant redan var på utdöende.
Det är helt normalt att skriva till exempel 1 3/4 x 6 på stockändan. Då vet sågaren hur han skall såga den stocken. Så många 44x150mm som går att få och så några ytbräder. Om det nu råkar vara den dimensionen man vill ha. Den dimensionen förekommer om man skall hyvla spontade golvplankor av det. 1/2 x 5 kallas lådobrää och används till potatislådor. 1 1/2 x 4 sågat av asp brukar bli bastulavar. För timring brukar vi såga "5 elo 6 tuums bloåk". Brädslåning kan man skriva 8"brä på ändan och eftersom vanlig brädtjocklek är 7/8 tum blir det 22x200mm
45x95 heter "hivla tvoå gang fyra".
Den tiden då det fanns vad man numera kallar häxor kallades de trollkonor. En känd trollkona bodde på Trollkoniback i Singsby tills myndigheterna högg huvudet av henne. Häxa är ett tyskt ord som slog igenom i det skedet när tron på sådant redan var på utdöende.