Hej! Nu jädrar är det dags för första tråden. Har haft stor hjälp av att läsa befintliga trådar hittills och genom att bolla olika idéer med folk i min närhet, men jag tror jag håller på att tjata huvudet av mina nära och kära med alla mina funderingar, så nu vänder jag mig hit :)

Huset:
Huset är byggt 1938, tegel/stenputs i funkisstil söder om Stockholm. Vi fick tillträde huset våren 2021 och renoverade under ett par månaders tid inför inflytt, totalentreprenad. Bland annat blev det planlösningsförändringar, tillbyggnad av toalett, nya golv i många rum, total elrenovering, byte av stammar, och renovering av nästan alla ytskikt. Det blev en mer omfattande renovering än vi hade sett framför oss från start, men vi ångrar oss inte, eftersom många av de åtgärder som tillkom var "bra för husets hälsa" (såsom elrenovering och stambyte). Och vi är jättenöjda med hur det blev, men min hjärna fortsätter spinna vidare med olika idéer på hur vi skulle kunna förbättra huset på lång sikt. Skulle säga drivet av 80% intresse och 20% ångest. När det gäller de där 20 procenten så finns det vissa saker jag grämer mig lite över, t.ex. att vi inte lade vattenburen golvvärme i hela huset, eller installerade FTX när vi ändå var igång med renoveringen. Men jag gör mitt bästa för att inte vara alltför efterklok och försöker påminna mig om att vi var pressade ekonomiskt och tidsmässigt. Och det var första renoveringen för oss båda.

Nu när vi snart bott i huset under alla årstider kan jag konstatera att det är svårt att tämja temperaturen och klimatet i huset. Därav denna tråd :)

Befintliga värmesystemet:
Bergvärme (IVT Greenline compact 8 från 90-talet) och vattenburna radiatorer. Vattenburen golvvärme i stora badrummet och elgolvvärme i hall, lilla toaletten och tvättstugan i källaren. Finns en öppen spis på övre plan och en kamin ("Hugo") på entréplan. Ventilationen är självdrag, men där övre våning är helt igentäppt och där entréplan är dragigt.

Huset uppifrån och ner:
1. Vinden är en oisolerad kallvind där tidigare ägare har täppt till vindsluckan med gummilister. Finns dröm om att isolera och inreda till boyta på sikt.
2. Övervåningen är kvav och väldigt varm på sommaren, ganska kall på vintern också, med kallras från två balkongdörrar och två fönster vid köket där element saknas. Saknar helt självdragsventiler. Sociala våningsplanet med kök, matplats och vardagsrum.
3. Entréplan är kallt och dragigt och bjuder på en del utmaningar om man skulle vilja få det tätt. Bland annat finns där ett lite speciellt badrum som är byggt ovanpå berget, där berget alltså sträcker sig in i rummet. Läcker in kall luft från kattlucka och källardörr. Positivt är att luftkvaliteten är mkt bättre på entréplan än på övre plan. På detta plan finns sovrummen, barnrum, kontor, badrum.
4. Källaren är helt OK för vad den är, inga fuktproblem eller liknande. Snickarboa och tvättstuga.

Jag har spånat på en rad olika tänkbara åtgärder för framtiden, där vissa kan utföras relativt snart men vissa på betydligt längre sikt. Det hade varit otroligt tacksamt att få diskutera med kunniga personer hur ni hade prioriterat, givet ovanstående info. Varje punkt nedan kanske sedan får en egen tråd när det gäller mer specifika frågor. Men som en första övergripande tråd kanske detta kan bli ett bra diskussionsunderlag för vad man bör göra först respektive sist :)

- mer avancerat ventilationssystem än dagens tilltäppta självdrag
- kompletterande luft/luft-värmepump vid en eller två kalla zoner (att använda som AC på sommaren)
- lägga till "sockelradiatorer" (typ Kickspace) under köksbänkar för att åtgärda kallras
- markiser på övre plan för att åtgärda extrem värme sommartid
- byte av bergvärmepump (dagens är från 90-talet och sjunger väl snart på sista versen).
- successivt, rum för rum, lägga vattenburen golvvärme istället för dagens vattenburna radiatorer
- tilläggsisolera i samband med omputsning av fasad (långt fram i tiden)
- nya moderna fönster (känns dock som en hädelse med tanke på hur fina originalfönstren är)
- isolera och inreda vinden

SÅ! Det blev långt. Hoppas det är OK. Behövde nog spalta upp för mig själv vad det egentligen är jag undrar över. Jag ser framför mig att vissa av ovanstående punkter förtjänar egna trådar. Denna får funka som en slags allmän paraplytråd :)

Tacksam för alla typer av inspel, frågor och tankar.
MVH
 
Jag skulle då lägga ( spara pengar) för en bergvärmepump i första hand då den kan ge upp när som helst å kanske inte är lönt att reparera. Sen så kan man om man har borrat kyla kåken med det kalla från borrhålet. Sen borde det ju vara bra å kolla upp kallraset i köket. Sen kan man säga allmänt att om inte fönster och isolering är mycket dåligt så är det svårt att få tillbaka pengarna på en sådan investering
 
  • Gilla
guggen och 1 till
  • Laddar…
Håller också på och sonderar terrängen för värme då jag planerar bygga ut. Från ca 65 m2 till ca 110m2 med en övervåning, och behöver således även utöka uppvärmingen. Tittat på diverse olika lösningar och har i mitt sökande funnit att golvvärme faktiskt kan vara mindre effektivt än radiatorer. Alltså att du ofta värmer huset mer effektivt med radiatorer än med stora golvvärmeytor. Detta då beroende på lite olika faktorer vilka jag redan glömt av. Men värt att kolla upp oavsett. Är det just golvvärmen man vill åt så är det ju inte mycket att diskutera dock. :)

Sen fann jag en rätt intressant produkt igår, som är ett komplett system för varmvatten, radiatorer och FTX-ventilering där allt blir integrerat för energibesparing. En pryl till hela systemet som löser dels ny panna och din ventilation på en och samma gång. Den man beskriver är för luft/vatten men det står att det finns en för bergvärme också; https://www.kubenventilation.se/kuben-230aw

Oavsett: jag hade i första hand satsat på tilläggsisolering, detta har man igen fort. Så även luft/luft-pump då denna gör rätt stor skillnad och dessutom inte kostar särskilt mycket att få installerad - och har som du säger även AC.
 
  • Gilla
longtimelurker
  • Laddar…
Håller också på och sonderar terrängen för värme då jag planerar bygga ut. Från ca 65 m2 till ca 110m2 med en övervåning, och behöver således även utöka uppvärmingen. Tittat på diverse olika lösningar och har i mitt sökande funnit att golvvärme faktiskt kan vara mindre effektivt än radiatorer. Alltså att du ofta värmer huset mer effektivt med radiatorer än med stora golvvärmeytor. Detta då beroende på lite olika faktorer vilka jag redan glömt av. Men värt att kolla upp oavsett. Är det just golvvärmen man vill åt så är det ju inte mycket att diskutera dock. :)

Sen fann jag en rätt intressant produkt igår, som är ett komplett system för varmvatten, radiatorer och FTX-ventilering där allt blir integrerat för energibesparing. En pryl till hela systemet som löser dels ny panna och din ventilation på en och samma gång. Den man beskriver är för luft/vatten men det står att det finns en för bergvärme också; [länk]

Oavsett: jag hade i första hand satsat på tilläggsisolering, detta har man igen fort. Så även luft/luft-pump då denna gör rätt stor skillnad och dessutom inte kostar särskilt mycket att få installerad - och har som du säger även AC.
Tack! Intressant med kuben. Det ska jag spana in. Eftersom det blir ny BVP i vilket fall inom något år så vore det ju gött att hitta något system där det finns synergier mellan värmesystemet och ventilationssystemet.
Tilläggsisoleringen kommer bli av, men den är nog några år bort inser jag nu lär jag tänker på det.
 
V Vector skrev:
Jag skulle då lägga ( spara pengar) för en bergvärmepump i första hand då den kan ge upp när som helst å kanske inte är lönt att reparera. Sen så kan man om man har borrat kyla kåken med det kalla från borrhålet. Sen borde det ju vara bra å kolla upp kallraset i köket. Sen kan man säga allmänt att om inte fönster och isolering är mycket dåligt så är det svårt att få tillbaka pengarna på en sådan investering
Tack! Ja, vettigt att lägga undan pengar till ny bergvärmepump. Märker att jag vill dra ut på det eftersom den ändå stånkar på.
Tänkte också på det där du skriver om kylan - menar du att man kan föra upp kylan till fläktkonvektorer eller liknande?

Tror fönstren är rätt bra ändå för att vara 2-glas. Väldigt vackra också så jag vill nog behålla dem så länge det går. Men kallt på de ställen där det saknas element (köket). Ska undersöka det där med sockelradiatorer i köket. Alternativt kan en LLVP placeras där.
 
Japp ta kylan från berget upp till tex en fläktkonvektor på ett bra placerat fläktelement . Kanske lite dyrare i installationkostnad men noll kr i driftkostnad å miljövänligt. Varför ska du ha en luft luftare i köket, har du inte vattenburet. Utnyttja det så långt det går, luft luft är ju inte gratis heller å kan ju behöva reparationer å håller inte en evighet



.
 
  • Gilla
longtimelurker
  • Laddar…
Några tankar från min sida.

Vi börjar väl med det du inte nämnt (kanske pga att det är i bra skick). Men hur ser taket ut? Typ av tak, ålder?

Ventilationssystem, ptja, det är relativt dyrt att bygga om till ftx, och det kostar att driva fläktar + värmebatteri (dock kanske inte värmebatteriet behövs så ofta i sthlm). Det du kan fundera på på kort sikt är forcerad frånluftsventilation i badrum. Då blir du även av med fukt vid duschning osv.

Gällande AC så kan du jämföra det med ett frikylebatteri till borrhålet. Förmodligen dyrare installation för frikyla, men lägre driftkostnad.

Sockelradiatorer - ingen åsikt eller erfarenhet. Hur är tätningslisterna vid dessa fönster?

Markiser - mycket bra. Det är alltid åtgärd nr 1 för att åtgärda solinstrålning.

Byte av bergvärmepump - det kommer komma, även om grejer från 90-talet verkar hålla längre än dagens prylar. Jag skulle börja lägga undan pengar till detta.

Att lägga vattenburen golvvärme i olika rum har en poäng då en bergvärmepump får bättre SCOP mot golvvärme kontra radiatorer, då golvvärme inte behöver lika hög framledningstemperatur. Jag tror dock du får svårt att räkna hem detta ekonomiskt. Jag skulle lägga det långt ner på priolistan, speciellt om ni nyss bytt golv. Alltså, jag hade lagt dom arbetstimmarna på annat.

Tilläggsisolering i samband med fasadjobb låter klokt. (Gäller även om tak behöver bytas).

Fönster är svårt att räkna hem. Egentligen så är alla energieffektiviseringsåtgärder (nästan) svåra att "räkna hem" när du har bergvärme. Men om du är händig och byter fönster själv, kan få köpa till bra pris, så kan det vara bättre. Det kan ju även vara en komfortfråga om du upplever kallras. Men byt inte fönster "bara för att".

Om du inte redan har gjort det så hade jag gjort en lista med olika åtgärder, försökt sätta pris på dom, och rangordnat dom i prioriteringsordning, och ungefär när i tid det kan tänkas ske.

Kul tråd!
 
V Vector skrev:
Japp ta kylan från berget upp till tex en fläktkonvektor på ett bra placerat fläktelement . Kanske lite dyrare i installationkostnad men noll kr i driftkostnad å miljövänligt. Varför ska du ha en luft luftare i köket, har du inte vattenburet. Utnyttja det så långt det går, luft luft är ju inte gratis heller å kan ju behöva reparationer å håller inte en evighet .
Fläktkonvektor är spännande, men jag tänker att man behöver bryta upp massa ytskikt för att leda fram kylan? Eller hur omfattande skulle jobbet att leda fram sådana rör med kylan vara? Det kan väl inte göras i befintliga radiatorslingan? (Antar att jag nu ställer nybörjarfrågor, men det är ju vad jag är också ).
Jag antar att det är en betydligt större och dyrare satsning med fläktkonvektorer än en LLVP, även om en LLVP förstås har sina nackdelar?
 
LLVP kan ju vara bra utifrån att bergvärmepumpen börjar bli gammal också. Då kan ni köra den tills den dör och ändå ha lite värme även om det är mitt i vintern.
 
  • Gilla
longtimelurker
  • Laddar…
L Låset skrev:
Några tankar från min sida.

Vi börjar väl med det du inte nämnt (kanske pga att det är i bra skick). Men hur ser taket ut? Typ av tak, ålder?

Ventilationssystem, ptja, det är relativt dyrt att bygga om till ftx, och det kostar att driva fläktar + värmebatteri (dock kanske inte värmebatteriet behövs så ofta i sthlm). Det du kan fundera på på kort sikt är forcerad frånluftsventilation i badrum. Då blir du även av med fukt vid duschning osv.

Gällande AC så kan du jämföra det med ett frikylebatteri till borrhålet. Förmodligen dyrare installation för frikyla, men lägre driftkostnad.

Sockelradiatorer - ingen åsikt eller erfarenhet. Hur är tätningslisterna vid dessa fönster?

Markiser - mycket bra. Det är alltid åtgärd nr 1 för att åtgärda solinstrålning.

Byte av bergvärmepump - det kommer komma, även om grejer från 90-talet verkar hålla längre än dagens prylar. Jag skulle börja lägga undan pengar till detta.

Att lägga vattenburen golvvärme i olika rum har en poäng då en bergvärmepump får bättre SCOP mot golvvärme kontra radiatorer, då golvvärme inte behöver lika hög framledningstemperatur. Jag tror dock du får svårt att räkna hem detta ekonomiskt. Jag skulle lägga det långt ner på priolistan, speciellt om ni nyss bytt golv. Alltså, jag hade lagt dom arbetstimmarna på annat.

Tilläggsisolering i samband med fasadjobb låter klokt. (Gäller även om tak behöver bytas).

Fönster är svårt att räkna hem. Egentligen så är alla energieffektiviseringsåtgärder (nästan) svåra att "räkna hem" när du har bergvärme. Men om du är händig och byter fönster själv, kan få köpa till bra pris, så kan det vara bättre. Det kan ju även vara en komfortfråga om du upplever kallras. Men byt inte fönster "bara för att".

Om du inte redan har gjort det så hade jag gjort en lista med olika åtgärder, försökt sätta pris på dom, och rangordnat dom i prioriteringsordning, och ungefär när i tid det kan tänkas ske.

Kul tråd!
Tack för ditt engagerade och initierade svar :) Ska försöka bemöta punkt för punkt här nedan:

Ventilationssystem, ptja, det är relativt dyrt att bygga om till ftx, och det kostar att driva fläktar + värmebatteri (dock kanske inte värmebatteriet behövs så ofta i sthlm). Det du kan fundera på på kort sikt är forcerad frånluftsventilation i badrum. Då blir du även av med fukt vid duschning osv.
Ja, det är bra poäng. Jag tror att en ganska stor delorsak till att jag fundear över FTXvore att få ökad komfort och luftkvalitet. Men mekanisk frånluft i badrum skulle väl också bidra till att dra in frisk luft från friskluftventiler, det är väl så det funkar? Vi har faktiskt mekanisk frånluft i ett av badrummen på entréplan. På övre plan skulle det kunna installeras, men problemet på övre plan är att det inte finns några friskluftsventiler. Och om man skulle göra hål för nya friskluftsventiler så skulle det väl bli kallare i de rum där man öppnar upp nya friskluftsventiler? Det är detta jag tycker är svårt med ventilationsfrågan, prioriteringen mellan frisk luft och värme. Det som lockat med FTX är ju att det verkar som att man får båda delar, frisk luft via ventilationen och värme genom värmeåtervinning. Men jag övertalas gärna bort från FTX, eftersom det vore en ganska dyr investering för oss.

Vi börjar väl med det du inte nämnt (kanske pga att det är i bra skick). Men hur ser taket ut? Typ av tak, ålder?
Jadu, taket är nog något jag behöver lära mig mer om. Vid köpet nöjde vi väl oss med att vi inte hade anmärkningar på taket i besiktningen. Noterar i prospektet att takrenovering utfördes 1997: "Tak lades om med ny papp, läkt och takpannor". För övrigt skedde även rappning av fasad vid samma tidpunkt. Lägger in några bilder här nedan. Jag tror skicket är bra för vad det är. Inga fuktproblem eller mögel eller liknande. Men det finns som sagt en dröm om att i framtiden (säg om 5-10 år) isolera och inreda vinden, och i samband med detta skulle man ju i så fall planera eventuella ytterligare åtgärder för taket. Ser ni något med taket som ni tror kommer behöva åtgärdas inom närtid? (Eftersom man vid en vindsrenovering kommer vilja spara så mycket takhöjd som möjligt så tänker jag mig att det inte blir golvvärme där. Idén med fläktkonvektorer kanske kan bli aktuellt vid den tidpunkten, eftersom rör ändå kommer behöva dras upp till vinden Men nu gled jag ifrån ämnet lite.)

En oinredd vind med öppet taksparrar, tegelvägg och enkla glödlampor. Kartonger och föremål lagras på golvet.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inredning av träbjälkar och tegelvägg på en opålad vind med synliga elektriska ledningar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Tegelrött sadeltak på gul villa med solpanel, ventilationsrör och satellitdisk.

Sockelradiatorer - ingen åsikt eller erfarenhet. Hur är tätningslisterna vid dessa fönster?
Bra idé att se över tätningslisterna, tror de är lite "uttorkade" faktiskt. Kanske blir det bättre med nya tätnignslister.

Byte av bergvärmepump - det kommer komma, även om grejer från 90-talet verkar hålla längre än dagens prylar. Jag skulle börja lägga undan pengar till detta.
Detta känns som absoluta prio 1 i alla svar hittills. Vi har borrdjup 120 eller 140 m. Mer specifikt har jag inte lyckats skaka fram från förra ägaren. Vår brunn finns inte på SGU. Hur funkar det, behöver man borra ett helt nytt hål när man uppdaterar till ny BVP eller kan man fortsätta i det gamla? (Återigen, nybörjare).

Tilläggsisolering i samband med fasadjobb låter klokt. (Gäller även om tak behöver bytas).
Detta ska absolut ske, men en ganska bra bit fram i tiden tror jag eftersom det inte finns funktionellt behov för det än.

Fönster är svårt att räkna hem. Egentligen så är alla energieffektiviseringsåtgärder (nästan) svåra att "räkna hem" när du har bergvärme. Men om du är händig och byter fönster själv, kan få köpa till bra pris, så kan det vara bättre. Det kan ju även vara en komfortfråga om du upplever kallras. Men byt inte fönster "bara för att".
Nästan skönt att du säger det eftersom vi tycker fönstren är så fina. Och jag tror verkligen inte de är katastrofala. Är i början av min händighetsresa. Byta fönster själv är över min nivå än så länge, men vem vet vad som händer i framtiden :)

Om du inte redan har gjort det så hade jag gjort en lista med olika åtgärder, försökt sätta pris på dom, och rangordnat dom i prioriteringsordning, och ungefär när i tid det kan tänkas ske.
Jag tror det kan vara så att denna tråd är en början av en sådan åtgärdslista. Det kanske ska bli slutmålet - att få fram en sådan konkret plan med prioritetsordning, tidsplan och kostnad :)
 
L Lilllen skrev:
LLVP kan ju vara bra utifrån att bergvärmepumpen börjar bli gammal också. Då kan ni köra den tills den dör och ändå ha lite värme även om det är mitt i vintern.
Ja, jag tycker det känns lockande att ha den som AC på sommaren och som backup-värmekälla på vintern. Jag tänker mig att man kan blåsa igång den vid vissa tidpunkter, t.ex. i på morgonen innan man vaknar så att man kan äta frukost i ett uppvärmt kök. Sedan behöver den ju inte stå på när man inte är hemma. Då kan jag behålla BVP på en relativt blygsam effekt och använda LLVP som bonusvärme på vintern.

Har för övrigt många funderingar över vart man ska placera en LLVP i huset, funderar på om jag ska ta det i en separat tråd. Eller skulle ni föredra att jag ventilerar ( ;) ) alla mina frågor i denna tråden?
 
L longtimelurker skrev:
Fläktkonvektor är spännande, men jag tänker att man behöver bryta upp massa ytskikt för att leda fram kylan? Eller hur omfattande skulle jobbet att leda fram sådana rör med kylan vara? Det kan väl inte göras i befintliga radiatorslingan? (Antar att jag nu ställer nybörjarfrågor, men det är ju vad jag är också ).
Jag antar att det är en betydligt större och dyrare satsning med fläktkonvektorer än en LLVP, även om en LLVP förstås har sina nackdelar?
Det behöver inte vara så farligt att man behöver bryta upp golv osv sen har alla kåkar olika förutsättningar hur man kan komma fram med rör som är isolerade mot kondens till ett ställe där tex fläktkonvektorn ligger. Å beroende på så behöver det inte vara dyrare än att sätta in luft luft. Men det beror på.....
 
V Vector skrev:
Det behöver inte vara så farligt att man behöver bryta upp golv osv sen har alla kåkar olika förutsättningar hur man kan komma fram med rör som är isolerade mot kondens till ett ställe där tex fläktkonvektorn ligger. Å beroende på så behöver det inte vara dyrare än att sätta in luft luft. Men det beror på.....
Definitivt värt att hålla koll på iaf! Är detta ett beslut man fattar redan vid borrningen, eller går det att leda upp kyla på detta vis med vårt befintliga borrhål? Tänker att det hade varit grymt, om inte annat särskilt för framtida isolerade vinden där det nog kommer vara viktigt med någon typ av kyla sommartid.
 
Har du borrar redan för värmepumpen så är det ju redan gjort sen är det bara att koppla in sig på rören i källaren som går till värmepumpen. Se bild. Ganska simpel inkoppling å det enda som fattas är en motorstyrd tvåvägsventil som öppnas när fläktkonvektorn startar för att kyla
 
  • Schematisk illustration av kopplingssystem för fläktkonvektor och värmepump med komponenter och ledningar.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
L longtimelurker skrev:
Ja, det är bra poäng. Jag tror att en ganska stor delorsak till att jag fundear över FTXvore att få ökad komfort och luftkvalitet. Men mekanisk frånluft i badrum skulle väl också bidra till att dra in frisk luft från friskluftventiler, det är väl så det funkar? Vi har faktiskt mekanisk frånluft i ett av badrummen på entréplan. På övre plan skulle det kunna installeras, men problemet på övre plan är att det inte finns några friskluftsventiler. Och om man skulle göra hål för nya friskluftsventiler så skulle det väl bli kallare i de rum där man öppnar upp nya friskluftsventiler? Det är detta jag tycker är svårt med ventilationsfrågan, prioriteringen mellan frisk luft och värme. Det som lockat med FTX är ju att det verkar som att man får båda delar, frisk luft via ventilationen och värme genom värmeåtervinning. Men jag övertalas gärna bort från FTX, eftersom det vore en ganska dyr investering för oss.
Ja, ökad komfort med FTX är ju svårt att sätta pengar på. Vi har FTX (i ett nytt hus), och jag är nöjd med det. Kallras från friskluftsventiler kan bli ganska påtagligt här i Norrbotten, i Stockholm är det nog sällan ett stort problem (mekanisk frånluft är väldigt vanligt och det verkar funka bra för de flesta). Om du har radiatorer så kommer det motverka kallraset mycket bättre än golvvärme, då radiatorn ofta sitter under fönstret (där friskluftsventilen ofta är).

Något att ha i åtanke med FTX är att det tillkommer kostnader för filterbyte, i mitt fall ca 600 kr/år (2 filterbyten per år, köper "piratfilter", ej original som är betydligt dyrare).

Det du kan fundera på med FTX, är var kanaler ska gå, var du ska ha tilluftsdon, etc. Finns det bra med utrymme för att bygga detta, eller kommer det se "klumpigt" ut?

Jag vill inte övertala dig bort från FTX, bara få dig medveten om att det mest troligt blir dyrt, speciellt om du inte ska göra något själv. Bara aggregatet går på kanske 20-30 kSEK, sen är det kanaldragningar, inköp av tillufts- och frånluftsdon, injustering, lite eljobb (beroende på placering av aggregat) osv osv.


L longtimelurker skrev:
Detta känns som absoluta prio 1 i alla svar hittills. Vi har borrdjup 120 eller 140 m. Mer specifikt har jag inte lyckats skaka fram från förra ägaren. Vår brunn finns inte på SGU. Hur funkar det, behöver man borra ett helt nytt hål när man uppdaterar till ny BVP eller kan man fortsätta i det gamla? (Återigen, nybörjare).
L longtimelurker skrev:
Detta ska absolut ske, men en ganska bra bit fram i tiden tror jag eftersom det inte finns funktionellt behov för det än.
Det gamla borrhålet fungerar, så länge det är samma storlek på värmepumpen, dvs, att den tar upp lika mycket värme från berget. Om du på sikt ska inreda vinden, så kan det vara värt att fundera på om det räcker till. Gör du åtgärder så som tilläggsisolering och nya fönster, så kommer du förmodligen kunna inreda vinden med samma borrhål.

L longtimelurker skrev:
Jadu, taket är nog något jag behöver lära mig mer om. Vid köpet nöjde vi väl oss med att vi inte hade anmärkningar på taket i besiktningen. Noterar i prospektet att takrenovering utfördes 1997: "Tak lades om med ny papp, läkt och takpannor". För övrigt skedde även rappning av fasad vid samma tidpunkt. Lägger in några bilder här nedan. Jag tror skicket är bra för vad det är. Inga fuktproblem eller mögel eller liknande. Men det finns som sagt en dröm om att i framtiden (säg om 5-10 år) isolera och inreda vinden, och i samband med detta skulle man ju i så fall planera eventuella ytterligare åtgärder för taket. Ser ni något med taket som ni tror kommer behöva åtgärdas inom närtid? (Eftersom man vid en vindsrenovering kommer vilja spara så mycket takhöjd som möjligt så tänker jag mig att det inte blir golvvärme där. Idén med fläktkonvektorer kanske kan bli aktuellt vid den tidpunkten, eftersom rör ändå kommer behöva dras upp till vinden Men nu gled jag ifrån ämnet lite.)
Jag är ingen takexpert men jag tycker det ser fint ut.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.