Gäller det t ex Electrolux så tror jag på det (efter att ha haft och slängt flera), men för att återkomma till min Volta Gemini som köptes runt millenieskiftet. Dels hade den modellen jag köpte lägre motoreffekt (1500W) än deras övriga modeller i samma serie, men trots det angavs sugeffekten direkt på maskinen. Mycket ovanligt då och nu, tyvärr.
Men, det har ju visat sig vara ett mycket bra köp. Säljaren påstod att det satt en annan, bättre motor i denna trots lägre angiven effekt, och det verkar inte ha varit helt fel. Har dammsugit otroliga mängder, inga missljud fortfarande. Dock brann en sprucken lödning till Triacen för steglösa regleringen, men det vara bara att löda dit en kabelstump över den ledningsbana som agerat tomtebloss. Funkat i 7-8 år nu.
Dock var den dyrare trots lägre effekt och färre finesser, så den sålde väl inte tillräckligt. Det enda speciella var att man fick med en cyklonseparator. Det var nog bara kunder som jag, som läser på innan köp, som anade att den egentligen var bättre, både sugförmåga och kvalitet.
Men, det har ju visat sig vara ett mycket bra köp. Säljaren påstod att det satt en annan, bättre motor i denna trots lägre angiven effekt, och det verkar inte ha varit helt fel. Har dammsugit otroliga mängder, inga missljud fortfarande. Dock brann en sprucken lödning till Triacen för steglösa regleringen, men det vara bara att löda dit en kabelstump över den ledningsbana som agerat tomtebloss. Funkat i 7-8 år nu.
Dock var den dyrare trots lägre effekt och färre finesser, så den sålde väl inte tillräckligt. Det enda speciella var att man fick med en cyklonseparator. Det var nog bara kunder som jag, som läser på innan köp, som anade att den egentligen var bättre, både sugförmåga och kvalitet.
Hej Anders_NilssonA Anders_Nilsson skrev:
Tack för god respons.
Jag har lärt mig; ”att mäta är att veta”, både gällande elanvändning för uppvärmning, belysning och övrig hushållsutrustning, och försöker dessutom att nyttja synergieffekter vid olika beslut och investeringar.
Vi hade ett ca 10 år gammalt kombinationsskåp (kyl/frys med dubbla kompressorer) i köket och det är nog inte jämförbart med ett kylskåp.
Sedan finns det en estetisk detalj gällande utrustning i köket. Gällande det Electrolux kylskåp ERF4162AOW du föreslog (och som kostar 2 695 kr så står det ”Flera små skador” så jag skulle nog välja att betala ”nypris 5 318 kr” för en utan skador. Sedan gäller det bara att hitta ett frysskåp, som har identiskt utseende (men med spegelvänd dörr), att ställa bredvid.
115 kWh/år (13,13 W i genomsnitt) som tillverkaren anger är ett bra värde det frysskåp (som har en motsvarande frys-variant) jag köpte kostade 7 495 och har två angivna mätvärden för energianvändning, 75 kWh/år (8,56 W i genomsnitt) respektive 93 kWh/år (10,62 W, i genomsnitt).
Jag skulle gärna vilja veta mer hur man testar elenergibehovet, troligtvis beror skillnaden i hur mycket man ”utnyttjar” kylkapaciteten (ställer in varma varor och öppnar dörren ofta).
Har man ett elbehov på, 13,13 W i genomsnitt och lyckas minska det t.ex. till 10,62 W (eller 8,56 W), i genomsnitt då inser man att det inte går att komma mycket längre utan att t.ex. man inte kan öppna dörren och att man inte kan ”utnyttja” kylkapaciteten.
Hej Uppfinnar-NilsU Uppfinnar-Nils skrev:
Du skriver ”EU har nu mixtrat med skalan för energimärkningar på vitvaror.” Jag ser det som en nödvändig förändring för att vi bättre skall kunna nyttja informationen även om jag anser att siffervärdet (x kWh/år) är viktigare än bokstaven, men ofta får man inte fram siffrorna (bara bokstäverna) när man söker prestanda.
Naturligtvis så ska man inte jaga prestandasiffror till ytterlighet men om det blir ett scenario med högre elpriser (exempelvis 2-8 kr/kWh) då kan bra prestanda (låg elanvändning) vara allt viktigare.
För den som vill styra sin elanvändning med ”timpris” mot tidpunkter med lägre elpris då tillhör t.ex. elbilsladdning, tvätt, disk och varmvattenberedare det som ofta omtalas.
Kyl och frys räknar man ofta in till det som går kontinuerligt. Desto lägre elanvändning som kyl och frys har desto mindre motiverat att även styra detta till ”lågpristider”.
Redigerat:
Sedan är det ju så att alla förluster i ett kylskåp blir värme vilket måste räknas av uppvärmningen av huset/lägenheten. För den som kör direktverkande el kanske bara får tillgodo 25% av en lägre energiförbrukning i ett snålare kylskåp eller runt 75% med en värmepump.
ett kylskåp är en värmepump, du flyttar värme från insidan till utsidan med en faktor på ca4 (EER)Ulltand skrev:
ex.mata in 10W i kompressorn och få 40W värme. iom att dessa ny skåp i princip går kontinuerligt så blir det enkelt att se att de inte gör så mycket åt uppvärmningen av köket
Ja vet inte vad du vill säga men alla förluster blir värme som tillfaller köket.electroluxaren skrev:
Förångarsidan tar precis ut kondensorsidan och eftersom värmefaktorn är större än kylfaktorn finns förluster som alla blir värme i köket.
I en ideal process skulle värme och kylfaktor vara lika och kylskåpets kalla sida vara precis lika stor som den varma sidan. Ingen värme skulle då tillfalla köket.
Men eftersom det inte finns någon ideal process så gäller det jag skrev tidigare.
Redigerat:
Om man ställer en bunke med ljummet vatten i kylskåpet och sen när det kallnat häller ut det kalla vattnet i avloppet och upprepar så får man lite mer värme till rummet än inmatad energi, men knappast värt besväret.
Edit: Under förutsättning att man inte får det ljumma vattnet genom att låta rummet värma upp kallvatten som är kylskåpstempererat från början... Bättre att köra med frysen och slänga ut iskakorna genom fönstret.
Edit: Under förutsättning att man inte får det ljumma vattnet genom att låta rummet värma upp kallvatten som är kylskåpstempererat från början... Bättre att köra med frysen och slänga ut iskakorna genom fönstret.
Hej Ulltand
Naturligtvis så tillförs värme från kyl/frys och belysning till bostaden. Men jag har t.ex. haft svårt att se att min övergång från glödlampor till LED-belysning inneburit en mätbar ökning av elenergi till värmepumpen (bergvärme).
Året efter bytet till LED-lampor (ett 60 tal ljuspunkter, som gjordes i dec 2012) så minskade den uppmätta elanvändningen (förutom uppvärmning) med 1350 kWh/år jämfört med medelvärdet för de 6 senaste åren före bytet.
Rimligen så behövs viss värme från glödlamporna ersättas med bergvärme men det syns inte. Den tillförda elenergin till värmepumpen har snarare minskat (varierar enligt mätningarna 500–1000 kWh) åren efter bytet.
Troligtvis så beror minskningen på att medeltemperaturen långsamt är varmare. Dessutom så har jag nog inte den noggrannheten i min mätning/beräkning så att jag märker att förlustvärmen från belysningen minskade.
Under tre sommarmånader (juni, juli, augusti) så behöver mitt hus i princip lite och ingen värme, snarare behövs kyla. Jag har börjat förbereda för att ta kyla från borrhålen och när man kyler huset under sommarmånader är det en fördel om man inte har extra förlusteffekt som värmer huset.
Sedan jag börjat mäta har jag blivit svårare att övertyga om hur mycket av elförlusterna (hur stor del av totala mängden elförluster i ett hus) man kan dra nytta av till uppvärmning. Speciellt om man försöker värma effektivt med bergvärme (utan elspets) och har ett kylbehov delar av året (då det fortfarande finns elförluster som värmer huset).
Hitintills så minskar långsamt mitt elenergibehov. Det enda elbehov som ökar idag är driften av en server (dator) som bl.a. hanterar mätning, beräkning och datalagring etc.
Men så är det om du konstanthåller temperaturen inomhus.M Martin Lundmark skrev:
Att du har svårt att se det beror på att lamporna har så låg energiförbrukning i förhållande till uppvärmningsbehovet.
Och med värmepump kan man bara tillgodoräkna sig 25% av förlusterna, på ett ungefär.
Redigerat:
Det är mycket riktig svåravägt. Förluster från kylskåp, lamor etc sitter inte på ideala ställen i en bostad så rent krasst får man inte samma mängd tillbaka från värmesystemet av komfortskäl. Men här talar vi om mindre tal imo, kanske 10-20 %.M Martin Lundmark skrev:
Det självklart bra men apparter som drar mindre energi men man kan inte räkna hem hela skillnaden, i bästa fall 75 % om bor i ett land med uppvärmningsbehov 9 månder om året.
jisses
det enda tillskottet du har i detta fall är kompressorns värme men du har fortfarande ett EER på kylan
jag tror inte att svampar är bra för dig