Husägare
· Småländska höglandet
· 3 719 inlägg
Det är det strikt juridiskt inte alls. Exempel:Nissens skrev:
Jag är gift. Jag äger bl a en bil. Om min bättre hälft drar på sig skulder hos Kronofogden är till att börja med skulderna personliga, och skulle Kronofogden behöva utmäta egendom kommer de inte att röra min bil. Bilen är min. Oavsett hur gift jag är.
Vid skilsmässa ingår däremot värdet av bilen i bodelningen. Men exmaken/makan har ingen automatisk rätt att kräva att få den andres personliga egendom, bara få ut sin halva av nettovärdet.
Även om makar har ömsesidig försörjningsplikt kan heller inte Kronofogden röra den icke skuldsattes lön.
Nej, det kan hon inte. Hon kan kräva hälften av värdet, och det kan såklart vara så att den som äger sakerna måste sälja dem för att få fram pengarna, men det är inget som hon har någon kontroll över. Du har dessutom kontroll över dem även under tiden du är gift, så om du vill sälja t ex din skruvdragare så är det inget hon kan styra över.
Ännu en tråd där jag åter igen ger rådet att skriva äktenskapsförord så man slipper såna här situationer. Det finns standardiserade förord på nätet att ladda ned, tex. prinsessan Viktoria och prins Daniels är ett sådant som finns att läsa/kopiera på nätet.
I korta drag, ”egendom som respektive part hade innan äktenskapet och egendom som införskaffas under äktenskapet och värdeökning av sådan skall vara enskild egendom, förutom husgeråd och möbler”.
Min fru och jag diskuterade detta innan vi flyttade in i mitt hus (min enskilda egendom) och vi kom överens om att ingen under äktenskapet ska tjäna eller förlora något materiellt eller kapitalmässigt på att stanna kvar eller lämna äktenskapet. Dvs. det finns ingen vinning eller förlust för endera part om vi väljer att gå skilda vägar då förutsättningarna är likadana som när vi gifte oss.
I korta drag, ”egendom som respektive part hade innan äktenskapet och egendom som införskaffas under äktenskapet och värdeökning av sådan skall vara enskild egendom, förutom husgeråd och möbler”.
Min fru och jag diskuterade detta innan vi flyttade in i mitt hus (min enskilda egendom) och vi kom överens om att ingen under äktenskapet ska tjäna eller förlora något materiellt eller kapitalmässigt på att stanna kvar eller lämna äktenskapet. Dvs. det finns ingen vinning eller förlust för endera part om vi väljer att gå skilda vägar då förutsättningarna är likadana som när vi gifte oss.
Om man är 25% ägare och ex målar huset då ska man bara göra 25% likaså med räntor o amortering, allt värdehöjande görs bara till 25%. Jo vi hade den diskussionen vi oxå frun hade mer o sätta in på fastigheten men vem skulle byggas hus o underhålla jo jag till större delen, jo tjena sade jag då skiter jag i det för då förlorar jag på det, arbeta 100% men få ut 25% av en värdeökning. Och så lade vi lika mycket och hon fick ha pengarna kvar på banken.M Markarbetaren skrev:
Visst skulle du få göra 25% av jobbet, men då skulle du få betala hyra för den delen jag ägde också. Annars skulle det väl vara rätt schysst att enbart behöva göra underhåll på huset för motsvarande halva hyran?K kortis skrev:
Då tycker vi olika helt enkelt. Sedan jag skilde mig känns det väldigt annorlunda. Det är 6 år sedan, och sedan dess är allt jag tjänar och allt jag köper 100% under min kontroll. Det är väldigt stor skillnad mot de 25 åren jag var gift och allt man gjorde gick till 50% till henne.S Strontus skrev:
Att du har tillgång till det ni köpt under tiden ni är gifta beror ju på att ert gemensamma bo inte är delat. När eller om det delas kommer du att känna på att du levt i en illusion.
Du kan ju leva i din illusion, har man upplevt båda situationerna så vet man skillnaden. Jag är sambo numera, och det är helt ok eftersom att jag vet att vad som än händer så blir jag inte av med det jag jobbat ihop.
Det här är ju juridikforumet. I juridisk mening har du fel.
Vill man inte vara gift är det ju lämpligt att inte gifta sig.
Vill man inte vara gift är det ju lämpligt att inte gifta sig.
Vad är fel menar du?D Daniel 109 skrev:
Folk gör olämpliga saker hela tiden. Det är alldeles för lätt att gifta sig, och man ser ju även här i tråden att många inte begriper vad det innebär att gifta sig..
S sjoelund skrev:
Jag slog ihop allt för enkelhetens skull, men men. Allt som tillförs förutom underhåll då bara 25% bygger lite här sätter några nya buskar ngt träd byter kök, nya snyggare fönster inte bara underhåller, det blir inte lätt i slutänden, den som sätter in lägre summa kommer att förlora och efter 15 år så blir det mycket.S sjoelund skrev:
Jag vet inte hur du/ni andra löser detta men för oss är det väldigt lätt. Samtidigt som jag har förståelse för att diskussionen finns bland många så har jag samtidigt förståelse för att den inte finns hos andra. Tänk alla 1000-tals familjer där mannen kanske är hockeyproffs/börs-vd osv. och kvinnan är hemmafru. Tror ni hon gnäller över att hon förlorar värdeökningen på halva huset som mannen köpte för 25Msek och som han genom äktenskapsförord äger till 100%, av en anledning?K kortis skrev:
Det finns nog många som träffas och gifter sig där den ena har lite mer med sig i boet och därför väljer att skydda detta med ett förord.
Fast exemplen du kom med var ju inte ” har lite med sig i boet” och det är väl bara intressant om de träffas när någon av dem har extremt höga inkomster o förmögenhet och de vet nog fan hur man skyddar sig. Om man träffas när man är yngre så går man ju oftast in i äktenskap o sambo med ungefär samma förutsättningar d.v.s oftast inget, och om en har lite mer ja då kan hen ju avstå att sätta in något i ex ett hus.M Markarbetaren skrev:
Värt att tänka på för männnen här och deras adepter kanske skulle vara att det är nu mer kvinnorna som pluggar och duktigast så det blir med säkerhet de som får de högsta posterna o lönerna i samhället så småningom, fast de brukar ju å andra sidan aldrig gifta ”ner”sig
Allt är relativt! Vad som är mycket för dig kanske är fickpengar för nån annan. Idag är väl snittpriset för en villa i Sverige 5Msek, och har man med sig en sån in i boet så blir det snart lite snett om den som var 100% ägare ska lösa ut motparten efter ett par år som gifta. Det är VÄLDIGT stor skillnad om man har med sig samma förutsättningar in i boet, men har man inte det så skriv äktenskapsförord!K kortis skrev:
Fast jag vet vad en normalinkomst är, och så vet jag vad en medelinkomsten är och det är ju vad den är.!Det är klart att är det stor skillnad som du säger så tycker jag oxå att BÅDA ska gå till en jurist så det blir just skrivet.M Markarbetaren skrev:
Och i just detta fallet så, citat "Ett närstående till mig håller på att gå skilda vägar med sin fru. Han äger huset de bodde i 100% (det är köpt av honom innan de gifte sig)."K kortis skrev:
Tänker man då 5Msek, kanske max 50% belåningsgrad då vi håller oss med medelinkomster/medelhuspriser som förutsättningar så hade TS vän 2,5Msek med sig in i äktenskapet som exet vill ha.
Då är mitt råd fortfarande, skriv äktenskapsförord när ni har med er mer än motparten in i boet och ni ska gifta er! Då slipper man dessa situationer. Sedan är det naturligtvis upp till var och en vad denne anser är "mer". Har man medelinkomster så kanske 100Ksek inte är så mycket att bråka om, men när det kommer upp i 7-siffriga belopp så kan det bli ganska surt den dagen man går isär. Jag vet själv flera som träffat "den stora kärleken", gift sig och sedan blivit tvungna att flytta från huset dom ägde innan dom träffades för att man inte hade råd att lösa ut den andre från det egna huset.
Mitt råd är att inte gifta sig istället om de ekonomiska tillgångarna är mycket högre hos ena parten. Det är mest när man försöker ansöka om visum från andra länder (på en ambassad utanför Sverige) som man får problem om man är sambo istället för gifta.M Markarbetaren skrev: