Intressant tråd! Finns det någon statistik hur vanligt det är med elavbrott längre än 24 Tim?
Hej ByggPlankanB ByggPlankan skrev:
Energimarknadsinspektionen sammanställer varje år statistik gällande; "Leveranssäkerhet i Sveriges elnät"
Den senaste "Leveranssäkerhet i Sveriges elnät 2019, Ei R2020:08" hittar du här;
https://www.ei.se/download/18.6f9b6b2617714873b45f11d6/1613487466312/Leveranssäkerhet-i-Sveriges-elnät-2019-Ei-R2020-08 .pdf
På denna sida hittar du statistik för fler år;
https://www.ei.se/bransch/leveranss...sammanstallningoverleveranssakerheteniSverige
Du vet att du kan trycka på Svara knappen i den vars inlägg du vill kommentera/svara på va?
Istället för att skriva ”hej xxxx” och för att slippa copy/paste på deras inlägg?
Istället för att skriva ”hej xxxx” och för att slippa copy/paste på deras inlägg?
Hej,
Någon som har erfarenhet av detta elverk?
Digitalt elverk med USB-port G950i
· Bensindrivet digitalt elverk
· Max motoreffekt 1000 W
· USB-port för laddning av t ex mobila enheter
· 4,1 timmars drifttid (vid kontinuerlig 100% belastning) på en tank
· 4 takts motor
· Portabel design, vikt endast 9 kg
· Storlek LxBxH: 425 x 230 x 380 mm
Just nu. 2 488 kr
https://outl1.se/digitalt-elverk-1000w
De erbjuder 4 storlekar och ett pris som är ca 1/3 av motsvarande Honda elverk med inverterteknologi.
När man skall köpa elverk är det är nog svårt att veta vilka elverk som verkligen kan leverera det som utlovas och som håller.
När Energimyndigheten redovisade ”Test av reservelverk från 2015” skrev de så här i ingressen;
”Energimyndighetens Testlab har testat åtta reservelverk för villor och lantbruk. Testet visar att det finns brister i den el som flera av reservelverken producerar. Bara två av dem kan producera el som är tillräckligt bra för att använda för hemelektronik, och bara tre av dem klarar långtidstestet på 150 timmar.
https://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/reservelverk-2015/
MEN om bara 3 av 8 klarar drift i 150 timmar så är det nog inte lämpligt som val.
Jag kontaktade häromåret Energimyndigheten och frågade om de planerade en uppföljning med anledning av det dåliga resultatet, men så var inte planerna.
Någon som har erfarenhet av detta elverk?
Digitalt elverk med USB-port G950i
· Bensindrivet digitalt elverk
· Max motoreffekt 1000 W
· USB-port för laddning av t ex mobila enheter
· 4,1 timmars drifttid (vid kontinuerlig 100% belastning) på en tank
· 4 takts motor
· Portabel design, vikt endast 9 kg
· Storlek LxBxH: 425 x 230 x 380 mm
Just nu. 2 488 kr
https://outl1.se/digitalt-elverk-1000w
De erbjuder 4 storlekar och ett pris som är ca 1/3 av motsvarande Honda elverk med inverterteknologi.
När man skall köpa elverk är det är nog svårt att veta vilka elverk som verkligen kan leverera det som utlovas och som håller.
När Energimyndigheten redovisade ”Test av reservelverk från 2015” skrev de så här i ingressen;
”Energimyndighetens Testlab har testat åtta reservelverk för villor och lantbruk. Testet visar att det finns brister i den el som flera av reservelverken producerar. Bara två av dem kan producera el som är tillräckligt bra för att använda för hemelektronik, och bara tre av dem klarar långtidstestet på 150 timmar.
https://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/reservelverk-2015/
MEN om bara 3 av 8 klarar drift i 150 timmar så är det nog inte lämpligt som val.
Jag kontaktade häromåret Energimyndigheten och frågade om de planerade en uppföljning med anledning av det dåliga resultatet, men så var inte planerna.
Billiga invertrar brukar ha så kallad ”modifierad sinus” vilket i praktiken är en fyrkantsvåg. De brukar inte rekommenderas att användas till elektronik. Jag kunde inte läsa mig till om det var det på den här. Men man brukar skryta med det om det inte är det. Så det är sannolikt modifierad sinus ut.
Hej,
I tidningen Elektrikern kan vi läsa artikeln ”Så mycket kostar ett strömavbrott”
”Helsingborgs stad har tillsammans med konsultföretaget Ramboll räknat fram de samhällsekonomiska kostnaderna av ett större elavbrott. Det är inte bara de direkta ekonomiska kostnaderna som tagits med, utan hela samhällets kostnader av ett avbrott. Ramboll skriver i ett pressmeddelande att vid större avbrott blir det en snöbollseffekt som påverkar många områden. Samhällsviktig service kan inte fungera som vanligt, vilket kostar pengar. Det blir också rent företagsekonomiska kostnader, som förlorade intäkter för verksamheter.”
Man har tittat på tre olika scenarier:
”Extremavbrott av hela kommunen under fem dagar under vinterhalvåret.
Uppskattad kostnad: 2 miljarder kronor.”
”Planerat avbrott på grund av effektbrist i elnäten, frånkoppling av avgränsade områden under två timmar vardera. Totalt drabbas 80 procent av invånarna.
Uppskattad kostnad: 15 miljoner kronor.”
”Sabotage i form av överbelastning av den digitala infrastrukturen. Avbrott för 50 000 abonnenter under 48 timmar.
Uppskattad kostnad: 90 miljoner kronor”
”Faktorer som visat sig vara särskilt avgörande för den slutliga kostnaden:
· Kommunens grad av krisberedskap och reservkraft
· Abrottets längd och geografiska omfattning
· Hur demografin och geografin ser ut i kommunen
· Hur mycket samhällskritisk infrastruktur påverkas
· Hur överraskande avbrottet kommer.”
https://tidningenelektrikern.se/2021/05/03/sa-mycket-kostar-ett-stromavbrott/
Även om studien handlar om de samhällsekonomiska kostnaderna, och inte på individnivå så kan det ändå vara bra att veta att slutsatserna bl.a. var att; ”grad av krisberedskap och reservkraft” samt ”Hur överraskande avbrottet kommer” har stor påverkan.
I tidningen Elektrikern kan vi läsa artikeln ”Så mycket kostar ett strömavbrott”
”Helsingborgs stad har tillsammans med konsultföretaget Ramboll räknat fram de samhällsekonomiska kostnaderna av ett större elavbrott. Det är inte bara de direkta ekonomiska kostnaderna som tagits med, utan hela samhällets kostnader av ett avbrott. Ramboll skriver i ett pressmeddelande att vid större avbrott blir det en snöbollseffekt som påverkar många områden. Samhällsviktig service kan inte fungera som vanligt, vilket kostar pengar. Det blir också rent företagsekonomiska kostnader, som förlorade intäkter för verksamheter.”
Man har tittat på tre olika scenarier:
”Extremavbrott av hela kommunen under fem dagar under vinterhalvåret.
Uppskattad kostnad: 2 miljarder kronor.”
”Planerat avbrott på grund av effektbrist i elnäten, frånkoppling av avgränsade områden under två timmar vardera. Totalt drabbas 80 procent av invånarna.
Uppskattad kostnad: 15 miljoner kronor.”
”Sabotage i form av överbelastning av den digitala infrastrukturen. Avbrott för 50 000 abonnenter under 48 timmar.
Uppskattad kostnad: 90 miljoner kronor”
”Faktorer som visat sig vara särskilt avgörande för den slutliga kostnaden:
· Kommunens grad av krisberedskap och reservkraft
· Abrottets längd och geografiska omfattning
· Hur demografin och geografin ser ut i kommunen
· Hur mycket samhällskritisk infrastruktur påverkas
· Hur överraskande avbrottet kommer.”
https://tidningenelektrikern.se/2021/05/03/sa-mycket-kostar-ett-stromavbrott/
Även om studien handlar om de samhällsekonomiska kostnaderna, och inte på individnivå så kan det ändå vara bra att veta att slutsatserna bl.a. var att; ”grad av krisberedskap och reservkraft” samt ”Hur överraskande avbrottet kommer” har stor påverkan.
Hej
När det gäller strömavbrott och “Cold Load Pick-up” jag skrev om i inlägg #289, så fick jag nyss via mail en länk till en hemsida med en rubrik ”Gästinlägg: Strömavbrott Viksjö (Stockholm) 6-7 januari 2016”
https://cornucopia.cornubot.se/2016/01/gastinlagg-stromavbrott-viksjo.html
Hoppas ingen tar illa upp att jag länkar till inlägget.
När det gäller strömavbrott och “Cold Load Pick-up” jag skrev om i inlägg #289, så fick jag nyss via mail en länk till en hemsida med en rubrik ”Gästinlägg: Strömavbrott Viksjö (Stockholm) 6-7 januari 2016”
https://cornucopia.cornubot.se/2016/01/gastinlagg-stromavbrott-viksjo.html
Hoppas ingen tar illa upp att jag länkar till inlägget.
Hej,
En reservkraftanläggning har ofta en betydligt lägre strömkapacitet vid kortslutning och vid motorstarter (inrush-ström). Jag har skrivit om detta förut och även motiverat valet av frekvensomriktare (varvtalsstyrning) av kyl och frys som ett sätt att minska bekymren med inrush-ström
Tidningen Elinstallatören har just (2021-10-04) kommit med en artikel i ämnet; Tänker du på kortslutningsströmmen vid ödrift?
https://www.elinstallatoren.se/2021/10/tanker-du-pa-kortslutningsstrommen-vid-odrift/
Skillnaden i egenskaper hos reservkraftdriften gentemot normaldrift är något man måste beakta och hantera.
Jag bygger ett litet enfasigt elnät för reservkraftdrift där jag enklare kan hantera bl.a. lägre strömkapacitet vid kortslutning, inrush-ström och störningar (EMC).
En reservkraftanläggning har ofta en betydligt lägre strömkapacitet vid kortslutning och vid motorstarter (inrush-ström). Jag har skrivit om detta förut och även motiverat valet av frekvensomriktare (varvtalsstyrning) av kyl och frys som ett sätt att minska bekymren med inrush-ström
Tidningen Elinstallatören har just (2021-10-04) kommit med en artikel i ämnet; Tänker du på kortslutningsströmmen vid ödrift?
https://www.elinstallatoren.se/2021/10/tanker-du-pa-kortslutningsstrommen-vid-odrift/
Skillnaden i egenskaper hos reservkraftdriften gentemot normaldrift är något man måste beakta och hantera.
Jag bygger ett litet enfasigt elnät för reservkraftdrift där jag enklare kan hantera bl.a. lägre strömkapacitet vid kortslutning, inrush-ström och störningar (EMC).
Redigerat:
Intressant, jag ser dock inte riktigt i vad risken ligger? Med en bra växelriktare borde det väl vara ett väldigt litet problem.M Martin Lundmark skrev:
Hej KalleboK Kallebo skrev:
En enfasig växelriktare som kontinuerligt kan leverera exempelvis 1,4 kVA kan inte mångdubbla sin strömkapacitet vid kortslutning. 1,4 kVA innebär ca 6 A vid märkström och möjligen så kan växelriktare leverera några gånger denna ström, en kort stund, vid kortslutning. Eftersom det är kraftelektronik i växelriktaren så måste man begränsa strömkapaciteten med interna skydd, annars så kan kraftelektroniken gå sönder.
Med ett elverk (elgenerator) finns en liknande begränsning. Normalt kan ett (reserv)elverk leverera 2–3 ggr märkeffekten vid kortslutning. Där ligger begränsningen i mättnad av de magnetiska materialen och i magnetiseringskretsen.
Ditt vanliga elnät brukar kunna leverera ca 20 ggr eller mer av säkringens märkström.
Det svagare elnätet (vid reservdrift) innebär på samma sätt, även att det blir svårare att hantera inrush-ström och störningar (EMC).
Redigerat:
Just det där med att starta motorer är jag lite orolig för, inte minst har jag börjat fundera lite efter mitt inlägg om brunnspumpen.M Martin Lundmark skrev:
Pumpen är på 3.3A vid 380V och 3.6A vid 415V, således ca 3.5A vid 400V.
Elverket ger drygt 10A vid 400V / 3ph.
En googling visar att det inte är orimligt med 5 gånger så hög startström = 17,5A.
Nu är det visserligen långa kablar till pumpen, ca 50 meter från källaren till borrtoppen (N1XV 4x2.5mm2), och därefter den med följande kabeln ca 100m ner i borrhålet. Lång förlängningssladd verkar vara en "fullösning" för att kunna starta större motorer på elverk så det kanske är gott nog?
Jag har inte testat, för pumpen är fast installerad och jag behöver därmed pilla lite för att koppla in elverket. Det kommer bara göras om det verkligen finns ett behov, d.v.s vattnet som redan finns i hydroforen räcker inte.
Men jag kikade i manualen, och där står lite om startström. Läser man diagrammet verkar startströmmen vara hela 8 gånger högre än märkströmmen vid direktstart. Formeln får jag inte till alls, den ger ett helt annat resultat.
Is = In x 4 - 8
3.5 x 4 - 8 (Multiplikation först)
14 - 8 = 6A
6A är ju knappt dubbelt mot märkströmmen, stor skillnad mot 8x.
Jag får väl testa PEAK-värde med tångampere-mätaren, och fundera över en mjukstart om det behövs
En annan fördel med en mjukstart vore att pumpen inte rycker till lika mycket vid varje start, något som ofta kan orsaka problem med avskavda kablar.
Den vanliga kylen/frysen är redan frekvensstyrda, men sen har jag två äldre frysboxar. Dessa verkar dock gå fint att köra på elverket, det är redan testat flera gånger.
Hej Danieln84D Danieln84 skrev:
Det står ;” Is = In x 4 – 8”
Med det menas att startströmmen är mellan 4 och 8 gånger belastningsströmmen, inte som du har räknat.
Det kan gå med mjukstart men starttiden kan bli lång, men det är osäkert. Du har en svag drivkälla och när du staretar en vattenpump är "lasten" inkopplad. Det är inte en tomgående elmoror du startar, utan en motor med last, det går tyngre och ger en längre starttid.
Du får komma ihåg att när startströmmen (vid reservkraftdrift) är begränsad, så innebär det samtidigt att spänningen från generatorn går ner kraftigt under startförloppet vid start, av din elmotor till brunnen. Det kan då påverka andra laster som redan är inkopplade på reservkraftverket (EMC)
Redigerat:
Ah, såklart!M Martin Lundmark skrev:
Jo, jag inser att det kan bli lite bekymmersamt. Dock så tänker jag att märkströmmen gäller full tryckhöjd, d.v.s att borrhålet är mer eller mindre tomt ner till pumpen, och att pumpen då ska trycka 100m + det mottryck som är i hydroforen. Så är det ju ytterst sällan, utan borrhålet är fullt upp till någon meter under marknivå om jag inte haft ett stort uttag precis och borrhålet inte har hunnit återfylla.
Dock är jag osäker på om detta gör att pumpen går "lättare" att starta eller om flödet bara ökar i motsvarande grad.
Jag räknar med att inget annat får köras på elverket när pumpen startar, d.v.s man fyller hydroforen en gång kontrollerat, därefter är pumpen frånkopplad och elverket används till andra laster eller är avstängt tills nästa gång man behöver fylla på vatten.
Den gamla vattenpumpen (jetpump) som ju hade lite mindre motor, men också "ständig last" gick dock utmärkt att starta med samma elverk. Vi hade en period på ca 2 dygn för några år sedan då vi saknade en fas och fick använda (det då lånade) elverket för att få upp vatten.
Jag har ju en tångampere-mätare med PEAK-funktion, så jag får väl se om det går att få ett peak-värde helt enkelt
Man kanske kan laborera fram någon slags mjukstart för 3-fasmotorer? Jag tänker mig 3 motstånd som begränsar startströmmen ett par sekunder och sedan kopplas förbi när motorn börjat rotera. Kanske i kombination med D-Y-start?