När vi lade om vårt tak tänkte jag först difföppen duk. Men läste på en hel del och ringde även och pratade med ett par tillverkare. Vi valde tillslut att köra med tät papp. Om jag minns rätt så fick jag svaret att de difföppna inte var helt täta för vatten uppifrån. Vi har handslaget enkupigt tegel som verkligen inte är tätt, så ville vara säkra på att ha ha en duk som inte släpper igenom vatten.
Jag kommer faktiskt inte ihåg vilket det blev på huset när vi höll på och jämförde. Men senast när vi lade på taket på garaget (vilket även det har samma handslagna lertegel) så körde vi med T-Tak Evo.A Alko skrev:
Nissens skrev:
Snacka om att kasta sten i glashus. Finns gott om exempel på konstruktioner med luftspalt som absolut inte är problemfria, i synnerhet i kustnära lägen.
I alla fall fungerade det bra när vattenförbrukningen låg på ett par liter per dygn. Men dagens hushåll förbrukar hundratals liter per dygn, installerar bubbelbas och ångbastu mm. och det får spånet stora problem att absorbera. Lägg sen till att det tilläggsisolerats med mineralull. Många charmiga gamla hus är därför inte så charmiga under sponten längre.A Alko skrev:
Jahapp, där ser man. Nu råkar jag ha byggt just ett hus som är konstruerat för kustnära lägen. Och det är klassiska lösningar med råspont och luftspalter.H Hjalmar Nilsson skrev:
Kan du förklara vad problemet skulle vara med luftspalter? Jag bor på västkusten och har aldrig hört eller sett problem med luftspalter, tvärtom.
Varför slår du ner på min kommentar om riktad ventilation förresten? Det har ju inget med tråden att göra eftersom det inte handlar om något kallt utrymme.
De hade väldigt mycket mindre isolation. Inomhusvärmen hjälpte till att torka ut både väggar och tak.A Alko skrev:
Lagret av spån buffrade också fukt på ett annat sätt än modern högeffektiv isolering.
Gammal asfaltpapp är också mycket tät om den lagts korrekt.
Sedan användes hus annorlunda förr, knappast dagliga duschar etc.
Och det är samtidigt också mycket vanligt med nedmöglade äldre hus (taken) med denna konstruktion.
Jag har varit på otaliga visningar på hus från 1890-1940 med mer eller mindre allvarliga fuktskador på dag utförda enligt gammalt snitt.
Ja, det är ju svårt att generalisera. När vi rev 60-talsduschrummet i vårt 20-talshus byggt av tegel, råspont, papp o spån, var massiva träväggen under som ny, fantastiskt fint virke också. Men självklart satte vi in ordentlig ventilation och ett modernt system för våtrum, fuktbelastningen är en annan idag, absolut.Huddingebo skrev:
finns inga glashus att kasta Sten i däremot ska man ha koll om man förändrar förutsättningar.H Hjalmar Nilsson skrev:
Problemet får du ofta om du har bra isolerat / kallt på vinden och tillför för mycket fuktig luft
Praktexempel med möglig spont ser man ofta i hus som fått kalla murstockar när folk övergått från eldning till berg/jordvärme
Luftspalten i säg är inget bekymmer det är in/utlopp som inte får bli för stort i såna lägen
Som nån ovanför skrev så är även tillsatt fukt inifrån ett bekymmer ibland badrums används ju på ett mer frekvent sätt idag
https://www.isover.se/news/kondensproblem-i-nyisolerade-ventilerade-takkonstruktioner
Där kan du fördjupa dina kunskaper.
Ett annat exempel är låglutande papptak, då nattutstrålningen kyler råsponten så pass att fuktig luft i luftspalten kondenserar mot ytan vilket kan leda till påväxt.
Jag slog ner på ditt bemötande mot en annan forummedlem, och att du sedan själv gör samma miss du så aggresivt anklagat någon annan för.
Finns gott om glashus. Och problemet förekommer även i nybyggnation. Om det är ett problem som hade kunnat undvikas genom att välja en konstruktionslösning utan luftspalt så är de facto luftspalten problemet.mickesundström skrev:
I vinkel striver du, det finns inte en ränndal i närheten?