Förhoppningsvis är det få som har eller försöker ordna reservkraft med enstaka asynkrongeneratorer. Dvs typ normal asynkronmotor med kondensatorer för reaktiv generering. Det har inte direkt förutsättningar att lyckas särskilt inte för någon ovan och okunnig på området.

Instabil och ofta för hög spänning blir resultatet. Även de enklaste små verken bygger i de allra flesta fall på synkrongenerator. Räcker säkert med de problem man kan få då också.
 
M Martin Lundmark skrev:
Hej pemu

Bra!

Att ”kolla upp” att testa, det av t.ex. elutrustning man tänker använda vid strömavbrott verkligen fungerar tillsammans är nog en viktig synpunkt.

Har man inte använt det som ska fungera tillsammans då vet man inte säkert om det fungerar. Apparater kan bli ”störda” av en ”omvandlare” eller i sämsta fall t.o.m. gå sönder.

Den tidiga (och enkla) lösningen att generera elkraft med en elmotor, som inte var kopplad till elnätet, var att man kopplade till kondensatorer till elmotorn som genererade nödvändig magnetiseringseffekt (reaktiv effekt) för att motorn skulle kunna bygga upp en spänning och då fungera som generator om man t.ex. drev den med en förbränningsmotor.

Se, Teknisk Tidskrift, årgång 86. (1956) där beskrivs detta på sid 204-205, Se fig 2. På sid 205

[länk]
[länk]

Lösningen fungerade bättre med äldre teknik, som behövde reaktiv effekt, än med nyare energisnål ”switchad” teknik som kan generera reaktiv effekt.

Tillförs generatorn för mycket reaktiv effekt från de anslutna apparaterna (försedda med ”switchad” teknik) då kan man tappa kontrollen över magnetiseringen och spänningen stiger då till för högt värde och kan skada anslutna apparater.

Honda skriver lite förenklat (alltför kortfattat) om olika tekniker, den översta (kondensator/induktiv) är den jag (och Teknisk Tidskrift) beskrev ovan. Inverterteknik (sist) brukar rekommenderas för elektronik.

[länk]
Tack, jag fick svar på saker jag undrat över! Men en fråga: ett modernt vindkraftverk lär inte vara så hälsosamt för gammal elektronik heller, ett sådant ska inte sitta för nära en gammal industri utan strömmen ska mixas med mycket gammaldags vatten- eller ångturbingenererad ström först. Beror det på samma som ovan?
 
X xLnT skrev:
Det är inga problem att transportera energin för våra behov. Problemet är politiken och ekonomin.
Vi förlorar upp till 40% av energin på vägen från Porjus och Suorva...
 
  • Gilla
  • Haha
civilingenjören och 2 till
  • Laddar…
X xLnT skrev:
Du måste ju ha grundat dina beslut i annat än att sakerna gick sönder. För både hydrofor och elpatron är ju billiga saker.
Klarade inte din bergvärme av att värma huset utan elpatron?
Bergvärme kom senare, våren 2014. När elpatronen gick sönder ville jag inte lägga pengar på elvärme till den gamla CTC 265B:n och då hade jag inga pengar att installera bergvärme utan fick installera kaminen i full panik. Sedan i efterhand tycker jag ändå det var ett bra beslut för som sagt en kamin ger värme utan el. Nya huset är från 1920 och har en hederlig murstock i tegel. Gamla huset hade öppnare planlösning och plåtskorsten så det värmde bra ändå även om det var kallt på morgnarna.

Hydroforen kostar flera tusenlappar att fixa för pumpen (det är pumpen som har lagt av och den sitter inte i källaren utan i brunnen så jag får hyra in folk) och jag vill inte lägga pengar på ett sådant system för vattnet är järnhaltigt och filterlösningen är på upphällningen. Jag kunde givetvis gjort en snabblösning men meningen med mitt inlägg var inte att gnälla utan att säga att man klarar sig med små medel.

Men en kamin är fundamentalt.
 
För 2 år sedan drog stormen Alfrida förbi Upplandskusten. Vi har fritidshus på Rådmansö och är ofta där även på vintern. Vi hade inte uppmärksammat att det skulle storma och det var en ren tillfällighet och tur att vi åkte hem på eftermiddagen innan stormen kom. Träden knäcktes som tändstickor. Det låg både träd och elstolpar över vägarna. Hade vår bil stått bredvid garaget som vanligt hade den blivit skadad av nedfallande träd. Garagetaket skadades. Strömmen var borta 9 dygn. Mobilnätet fungerade inte. Har en kasse med mat i reserv, men den hade nog inte räckt så långt tid som en vecka. Vi har stormkök, vedspis och kamin. När vi väntar kraftig blåst och ev. strömavbrott häller jag upp vatten i en stor kastrull. Vi har gemensamt pumphus för vattnet i området, men fungerar inte elen, så pumpas det inte upp något vatten. Grannar som var ute hade det besvärligt då de skulle hämta in mer ved, då det brakade av träd som föll omkring dem. Det gick inte att köra bil därifrån. Hur de löste vattenfrågan vet jag inte.
 
Pga Gudrun så blev vi utan el i nästan tre dygn. Mobiltelefonin och fasta telefonin gick också ned då. Vi har eget vatten så det försvann också då vi inte hade el.

Vi höll huset varmt genom att elda i kaminen och vatten hämtades med dunk på en bensinstation 6 km bort. Vid bensinstationen så fanns även mobiltäckning. Maten lagades på Trangiakök med gasflaska. Vi hade ett barn på dryga året och ett till halvvägs genom produktion, men nog fungerade det ändå. Allt tog längre tid än vanligt dock.

Med en FM-radio på batteri så hade vi musik och nyheter. Man behöver inte så mycket mer än så.
 
GK100 GK100 skrev:
Förhoppningsvis är det få som har eller försöker ordna reservkraft med enstaka asynkrongeneratorer. Dvs typ normal asynkronmotor med kondensatorer för reaktiv generering. Det har inte direkt förutsättningar att lyckas särskilt inte för någon ovan och okunnig på området.

Instabil och ofta för hög spänning blir resultatet. Även de enklaste små verken bygger i de allra flesta fall på synkrongenerator. Räcker säkert med de problem man kan få då också.
Hej GK100

Avsikten med det jag skrev var inte, om det framstod så, att lära ut hur man bygger en egen generator av en trefas asynkronmotor, utan att öka förståelser gällande vikten av att välja teknik och att testa innan ”skarpt läge”.

Du skrev; "Även de enklaste små verken bygger i de allra flesta fall på synkrongenerator."

Även där kan man tappa kontrollen över magnetiseringen om reaktiv effekt tillförs från anslutna apparater.

När jag tittat på tester av reservkraft så visar man ibland hur spänningens kurvform ser ut. Man kan då förledas att tro att en modern ”switchad” nätdel måste ha en sinusform på spänningen för att inte gå sönder.

Nätdelen är byggd och testad för sinusformad växelspänning men kan oftast matas med annan kurvform och t.o.m. likspänning. Det är känt och testat sedan länge;

Se t.ex.;”Likström för drift av elektrisk utrustning i fastigheter”
http://www.upn.se/UPN v.2 files/Artiklar/Elforsk rapport 99 3 DC etapp 1 .pdf

Det går även att mata många utrustningar med ren fyrkantsvåg av rätt storlek. Men, det kan finnas filter och skydd som hanterar höga frekvenser (en fyrkantsvåg innehåller ett spektrum av frekvenser) som går in och det kan påverka apparatens funktion och livslängd.

Det är rimligt att tro att det många gånger har varit att anslutna apparaters bidrag av reaktiv effekt som stört generatorns spänningsreglering som en dålig kurvform, om ”switchade” nätdelar skadads vid anslutning till små elverk.

Jag har ännu inte kunnat läsa några ”haveriutredningar” när detta hänt. Rimligen beror det på att det handlat om för låga belopp som skadats.
 
Redigerat:
@
Keiller Keiller skrev:
Jag skulle utan större problem klara en vecka utan el. I yttersta nödfall en månad. Skulle såklart gå lättare på sommaren än på vintern.

Varmvatten skulle jag inte ha men värme i åtminstone ett rum och enklare matlagning skulle gå utmärkt tack vare en kamin och en välfylld vedbod
Du kanske skulle överleva..... Men vilka skador skulle inte uppstå på ditt hus då alla rör fryser sönder?...
 
M Martin Lundmark skrev:
Hej GK100

Avsikten med det jag skrev var inte, om du tror det, att lära ut hur man bygger en egen generator av en trefas asynkronmotor, utan att öka förståelser gällande vikten av att välja teknik och att testa innan ”skarpt läge”.

När jag tittat på tester av reservkraft så visar man ibland hur spänningens kurvform ser ut. Man kan då förledas att tro att en modern ”switchad” nätdel måste ha en sinusform på spänningen för att inte gå sönder.

Nätdelen är byggd och testad för sinusformad växelspänning men kan oftast matas med annan kurvform och t.o.m. likspänning. Det är känt och testat sedan länge;

Se t.ex.;”Likström för drift av elektrisk utrustning i fastigheter”
[länk] v.2 files/Artiklar/Elforsk rapport 99 3 DC etapp 1 .pdf

Det går även att mata många utrustningar med ren fyrkantsvåg av rätt storlek. Men, det kan finnas filter och skydd som hanterar höga frekvenser (en fyrkantsvåg innehåller ett spektrum av frekvenser) som går in och det kan påverka apparatens funktion och livslängd.

Det är rimligt att tro att det många gånger har varit att anslutna apparaters bidrag av reaktiv effekt som stört generatorns spänningsreglering som en dålig kurvform, om ”switchade” nätdelar skadads vid anslutning till små elverk.

Jag har ännu inte kunnat läsa några ”haveriutredningar” när detta hänt. Rimligen beror det på att det handlat om för låga belopp som skadats.
Efter Gudrun så skaffade jag mig en batteribackup och kan därför köra mycket på 12V, men då långvariga elavbrott inte är så frekventa längre så har jag inte riktigt kommit i mål med att ansluta allt dit. Jag skulle personligen föredra 48V likspänning för all elektronik i huset, men det innebär alltför stora ingrepp. Hade jag byggt ett nytt hus idag så hade jag dock utvärderat detta och troligen byggt in 24V eller 48V. Särskilt med tanke på möjligheterna att dessutom ladda batterierna själv med sol och/eller vind.
 
S star_daddy skrev:
Tack, jag fick svar på saker jag undrat över! Men en fråga: ett modernt vindkraftverk lär inte vara så hälsosamt för gammal elektronik heller, ett sådant ska inte sitta för nära en gammal industri utan strömmen ska mixas med mycket gammaldags vatten- eller ångturbingenererad ström först. Beror det på samma som ovan?
Hej star_daddy

Nej,

Det jag beskrev var en reservkraftdrift (en ö-drift).

”Ett modernt vindkraftverk” innehåller en mängd elektronik (vissa, ungefär som en inverter i ett reservkraftverk). Det ansluts via en transformator (som fungerar som ett filter) till ett elnät som är mångdubbelt så stort som vindkraftverket innehållande en mängd andra generatorer, kablar och transformatorer.

Det är inte samma sak.

Nu håller vi på att glida bort från ämnet..

Det borde finnas fler som kan beskriva hur man förberett elinstallation, val av apparater, elverk, batterier etc. för att hantera ”allvarliga samhällsstörningar” som strömavbrott.

Använder någon tex. elbilen som reservkraftkälla?

Se mitt inlägg #88 "Att använda elbil som reservelverk".
 
Redigerat:
M Martin Lundmark skrev:
Använder någon tex. elbilen som reservkraftkälla?
På min bil så går inte detta. Den enda el som går att få ut är 12V och AUX-batteriet är så litet att driftbatteriet inte ens hinner ladda det (pga tidsbaserad underhållsladdning, inte spänningsbaserad) om man belastar det lite hårdare.
 
Skärgårdsbyggare
Många av er har ju befintliga hus med olika lösningar som säkert funkar bra efter era förutsättningar. Tror det är jätteviktigt att man åtminstone tänker tanken att kriser kan uppstå och är mentalt förberedd.
Men för mig som snart ska börja bygga hus, vad rekommenderar ni för förberedelser kanske främst gällande elsystem? Men även annat att tänka på vid nybygge avseende krisberedskap.
Förutsättningar:
Sthlm-området, nära passivhusstandard, kamin, eget vatten med enfaspump, BV, FTX, minireningsverk. Har planerat in ca 30 kvm solceller med batteri. Får be någon räkna på vad jag egentligen klarar att driva med solcellerna men en dröm hade ju varit att kunna klara vatten, avlopp och kylskåp. Svag LED-belysning verkar ju i princip inte dra nåt alls.
Om det är fel tråd eller ni tycker att jag är utanför ämnet så ber jag om ursäkt och ni kan bortse från inlägget.
 
  • Gilla
Johannes Carlsson
  • Laddar…
Bor på landet med enbart vedeldad panna, vatten genom servitut från grannens borrade brunn/pump som vi inte själva råder över (=ingen reservkraft där), eget avlopp - i område där fasta telenätet är borttaget. Vi har löst det vi kan med ett bensindrivet 1-fas-agg varifrån vi dragit separat el för fyra uttag i huset för att där kunna koppla in pannfläkt/cirkulationspump, kyl/frysar plus valfritt typ elplatta, tv, dator/modem, laddare etc. Vi kopplar alltså om det med att byta kontakter där det behövs och klarar oss bra. Mobilnätet försvinner ganska snart efter avbrottet då den reserven inte underhålls tillräckligt, nödsamtalen funkar längre då det går via annan operatör. Den stora skillnaden är alltså vatten men inte större än det går att lösa lite primitivt.

Det viktigaste i det hela är ju att man är lite förberedd - längre avbrott än 12-24 timmar generellt är ovanligt om det inte samtidigt är väderkaos med snö och stormfällor - vilket då påverkar vart och hur långt man kan ta sig just då för att hämta nödvändigt som bränsle, mat, vatten...
 
  • Gilla
Maria T
  • Laddar…
Skärgårdsbyggare Skärgårdsbyggare skrev:
Många av er har ju befintliga hus med olika lösningar som säkert funkar bra efter era förutsättningar. Tror det är jätteviktigt att man åtminstone tänker tanken att kriser kan uppstå och är mentalt förberedd.
Men för mig som snart ska börja bygga hus, vad rekommenderar ni för förberedelser kanske främst gällande elsystem? Men även annat att tänka på vid nybygge avseende krisberedskap.
Förutsättningar:
Sthlm-området, nära passivhusstandard, kamin, eget vatten med enfaspump, BV, FTX, minireningsverk. Har planerat in ca 30 kvm solceller med batteri. Får be någon räkna på vad jag egentligen klarar att driva med solcellerna men en dröm hade ju varit att kunna klara vatten, avlopp och kylskåp. Svag LED-belysning verkar ju i princip inte dra nåt alls.
Om det är fel tråd eller ni tycker att jag är utanför ämnet så ber jag om ursäkt och ni kan bortse från inlägget.
Likspänning för drift av belysning och elektronik är ju uppenbart. Det hade jag definitivt installerat. Kräver dock dubbel rördragning och separata eluttag. Men jag hade inte dragit fram den överallt förstås.
 
  • Gilla
Skärgårdsbyggare
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.